Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ÅTGÄRDER<br />
även opinionsarbete gentemot allmänheten och<br />
genomför olika utbildningar, främst till den egna<br />
yrkeskåren. Man har under <strong>2007</strong> haft särskilt<br />
fokus på frågan om rökfri arbetstid och debatten<br />
kring tobaksförsäljningens vara eller inte vara i<br />
dagligvaruhandeln.<br />
En annan faktor som indirekt påverkar den<br />
sociala acceptansen är tillgången till tobaksavvänjning.<br />
Om all vårdpersonal tar upp frågan om<br />
tobaksvanor och erbjuder tobaksavvänjning till<br />
tobaksbrukare så leder det till att frågan får en<br />
ökad tyngd och att de som vill sluta vet var det<br />
går att få hjälp (174). 2006 kunde endast 70 procent<br />
av landets vårdcentraler erbjuda tobaksavvänjning<br />
och endast sex av 21 landsting anser att<br />
resurserna för tobaksavvänjning är tillräckliga<br />
(118). Som komplement till vårdens avvänjningshjälp<br />
finns Sluta röka-linjen, som är en kostnadsfri<br />
telefontjänst för den som vill ha hjälp att sluta.<br />
Cirka 11 000 människor ringer årligen till linjen<br />
och resultatet efter 12 månader ligger på omkring<br />
30 procent tobaksfria (175).<br />
Sociala faktorer<br />
För att den generella drogpolitiken ska vara<br />
effektiv krävs att den kombineras med insatser<br />
mot efterfrågan, dit hör åtgärder för att påverka<br />
sociala faktorer, det vill säga åtgärder på familje-,<br />
skol-, fritids-, arbetslivs- och trafikområdena.<br />
Arbetet med att begränsa efterfrågan handlar i<br />
stor utsträckning om att nå fram till och engagera<br />
personer som spelar störst roll för människors<br />
attityder. Ofta är detta närstående som föräldrar,<br />
lärare och vänner, vilket innebär att <strong>arbetet</strong> för att<br />
minska efterfrågan huvudsakligen sker på lokal<br />
nivå. Bland hemmaboende ungdomar utgör föräldrarna<br />
och relationen till dem en viktig social<br />
bestämningsfaktor. Ungdomar som upplever att<br />
deras föräldrar inte ägnar sig åt dem, som inte<br />
respekterar deras åsikter och som använder otydliga<br />
eller inkonsekventa regler är mer benägna att<br />
använda narkotika. Även narkotikaanvändande<br />
kamrater och bristande intresse för skolan, dåliga<br />
betyg och skolk är viktiga sociala riskfaktorer för<br />
narkotikadebut (131).<br />
74 <strong>Det</strong> DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe <strong>2007</strong><br />
<strong>Det</strong> <strong>drogförebyggande</strong> <strong>arbetet</strong> i skolan<br />
Skolan har länge fungerat som den främsta arenan<br />
för att förebygga ungdomars drogbruk. Tidigare<br />
dominerade en traditionell kunskapsförmedling<br />
där eleverna fick undervisning om droger och dess<br />
skadeverkningar. Men redan på 1970-talet visade<br />
flera studier att denna typ av undervisning inte har<br />
någon effekt på drogbruk (176). Fokus har därför i<br />
stället flyttats från den traditionella drogundervisningen<br />
till förebyggande program på skolor över<br />
hela <strong>Sverige</strong>. Flera studier har dock visat att inte<br />
heller dessa insatser gett några påtagliga positiva<br />
effekter. En mängd insatser och program genomförs<br />
dessutom i svenska skolor utan att man vet<br />
något om deras effekter eftersom de aldrig utvärderats.<br />
Med tanke på skolans stora potential är<br />
det mycket viktigt att det <strong>drogförebyggande</strong> <strong>arbetet</strong><br />
i skolan är evidensbaserat. Med väl genomförd<br />
skolundervisning som utvecklar ungdomars kompetenser<br />
kan fler elever klara skolgången vilket<br />
skyddar mot ett flertal former av ohälsa, däribland<br />
narkotikabruk. Viktiga framgångsfaktorer är därför<br />
att arbeta med att förbättra undervisningens<br />
kvalitet, att regelbundet följa upp elevers skolprestationer<br />
och uppfattning om arbetsmiljön i skolan<br />
samt att ge stöd genom insatser i socialt och emotionellt<br />
lärande (176).<br />
<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut fick 2005 i uppdrag<br />
av regeringen att fram till utgången av <strong>2007</strong> förmedla<br />
kunskap om hur man kan stärka grundskolans<br />
alkohol- och <strong>drogförebyggande</strong> arbete.<br />
Uppdraget, som benämts Skolan förebygger<br />
har bedrivits i samarbete med: Myndigheten för<br />
skolutveckling, Skolverket, Alkoholkommittén,<br />
Mobilisering mot narkotika och <strong>Sverige</strong>s kommuner<br />
och landsting (SKL). Ett av uppdragen<br />
var att föra ut kunskap till kommuner och skolor<br />
om verkningsfulla, kunskapsbaserade metoder<br />
för att stärka det alkohol- och <strong>drogförebyggande</strong><br />
<strong>arbetet</strong> i skolan.<br />
En väl utformad skolverksamhet som är förebyggande<br />
och hälsofrämjande kan förbättra skolans<br />
klimat och underlätta för skolan att klara av sitt<br />
kärnuppdrag, det vill säga att förmedla kunskap.