Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Narkotikan i Sverige I DET HÄR avsnittet presenterar vi statistik för narkotikaanvändningen till och med 2007. Vi beskriver narkotikakonsumtionen generellt i befolkningen samt specifikt bland ungdomar och unga vuxna. Dessutom behandlar vi tungt missbruk och sociala skillnader i narkotikaanvändandet och jämför utvecklingen i Sverige med andra länder. Detta följs av en genomgång av narkotikarelaterad sjuklighet, dödlighet och kriminalitet, variabler som tillsammans kan belysa utvecklingen inom narkotikaområdet. Här följer en kort sammanfattning av avsnittet. Det är svårt att mäta narkotikakonsumtionen eftersom all befattning med narkotika är olaglig i Sverige, men statistiken tyder på att den experimentella användningen av cannabis ökade under 1990-talet och början av 2000-talet (36). Därefter verkar andelen i befolkningen som använt cannabis varit stabil. Bland skolelever i årskurs nio har det tillfälliga bruket av narkotika minskat under 2000-talet (10). Sett i ett internationellt perspektiv är det få som använder narkotika i Sverige. År 2003 uppgav 8 procent av svenska niondeklassare att de provat narkotika medan motsvarande andel för övriga västeuropeiska länder var 20 procent (36). För andelen narkotikaberoende ligger Sverige också under genomsnittet i Europa, även om skillnaden här är mindre. Både sjukligheten och dödligheten bland narkotikamissbrukare är mångfalt större än för normalbefolkningen i motsvarande åldrar. Fram till början av 2000-talet ökade dödligheten till följd av narko- Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 27 NARKOTIKA
NARKOTIKA tikabruk men har sedan dess minskat. Den trenden har nu brutits av 2007 års resultat. Uppgifter om antalet personer som vårdats för narkotikadiagnoser inom sjukvården pekar mot små förändringar. Men smittsamma infektioner som hänger samman med intravenöst narkotikamissbruk – som hepatit C och hiv – ökade under 2007. Konsumtionsutvecklingen Det är svårt att ge en precis och entydig bild av narkotikaproblemets omfattning i Sverige. Detta beror bland annat på att all ickemedicinsk befattning med narkotika är kriminaliserad och att narkotikaanvändningen kan vara allt från konsumtion vid enstaka tillfällen till regelbunden användning och tungt dagligt missbruk. En rad myndigheter presenterar dock återkommande rapporter och statistik som belyser frågan ur skilda perspektiv. I folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor som Statens folkhälsoinstitut ansvarar för kan man jämföra narkotikakonsumtionen med bakgrundsvariabler som sysselsättning, socioekonomiska förhållanden, utbildning och etnicitet. Folkhälsoenkäten distribueras till ett urval på 70 000 personer mellan 18 och 84 år och har hittills genomförts fem gånger, senast 2008. Grunddata kring narkotikautvecklingen finns även i rapporten Drogutvecklingen i Sverige som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) sammanställer varje år. Den omfattar alkohol, narkotika och andra droger. CAN ansvarar även för genomförandet av årliga drogvaneundersökningar i skolan och samordnar de skolundersökningar som genomförs i en lång rad europeiska länder i det så kallade ESPADprojektet (37). Dessa undersökningar genomförs med några års mellanrum. Att definiera narkotika och narkotikakonsumenter är betydelsefullt för att vi ska veta vad och vilka vi talar om. Begreppet narkotika anspelar i allmänhet på definitionen i narkotikastrafflagens åttonde paragraf. Här sägs att narkotika är läkemedel eller hälsofarlig vara med beroendefram- 28 Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 kallande eller euforiserande egenskaper. Varan ska också vara upptagen i någon av de internationella narkotikaförteckningar som Sverige skrivit under eller på Läkemedelverkets lista över preparat som regeringen förklarat som narkotika. All ickemedicinsk befattning med narkotika är kriminaliserad enligt narkotikastrafflagen (38). Att hitta heltäckande definitioner för narkotikakonsumtion och narkotikaanvändare är svårare, bland annat eftersom både konsumtionen och användarna kan se väldigt olika ut. Exempel på begrepp associerade med konsumtion är bruk, riskbruk, skadligt bruk, problematiskt bruk, tungt missbruk och beroende. Beteckningarna avspeglar i viss mån konsumtionsmönster, alltså hur ofta, hur mycket och på vilket sätt narkotika konsumeras men också konsekvenser av användandet, som social marginalisering. Beroende är framför allt en medicinsk term och avspeglar i regel konsekvenser av en omfattande narkotikakonsumtion. I den här rapporten använder vi mestadels begreppen bruk och skadligt bruk av narkotika. För att öka läsbarheten används emellanåt begreppen narkotikabruk och narkotikaanvändning för någon form av narkotikakonsumtion oavsett omfattning. Konsumtion Ett antal regelbundet återkommande undersökningar görs för att uppskatta hur stor del av befolkningen som använder narkotika. De flesta av dessa undersökningar vänder sig till grupper av unga, och frågorna gäller om de har använt narkotika a) någon gång i livet, b) under de senaste 12 månaderna, c) under de senaste 30 dagarna. Bruk någon gång i livet definierar vi i rapporten som tillfällig eller experimentell användning. Frekvensen under de senaste 30 dagarna anses vara ett tecken på mer regelbunden narkotikaanvändning. Årligen genomförs undersökningar i årskurs 9 och sedan 2004 även i årskurs 2 på gymnasiet samt vartannat år i årskurs 6. Undersökningar bland unga män, som mönstrar för värnplikt, har tidigare gjorts årligen men upphörde 2007 8 . Utöver dessa finns åtskilliga tillfäl- 8. Sista året för mönstringsundersökningen var 2006. Skälet till detta är att mönstringsverksamheten förändrats och färre personer mönstrar. De mönstrande har dessutom selekterats via olika urvalskriterier vilket ger en försämrad representativitet. Detta medför att resultaten inte blir giltiga för hela gruppen unga män 17-18-år och inte går att jämföra med tidigare undersökningsår.
Page 1 and 2: Det drogförebyggande arbetet i Sve
Page 3 and 4: © StatenS FolkhälSoinStitut, ÖSt
Page 5 and 6: Attityder och normer 69 Sociala fak
Page 8 and 9: Sammanfattning UNDER 2007 FORTSATTE
Page 10 and 11: expanded, but cooperation between t
Page 12 and 13: triska störningar, ungdomar med sk
Page 14 and 15: edöms ha riskabla alkoholvanor. Re
Page 16 and 17: De nedåtgående siffrorna sedan 20
Page 18 and 19: Män Kvinnor Högre andel (statiskt
Page 20 and 21: slutenvård ökat med 68 procent.
Page 22 and 23: fyllerister, dels de som är alkoho
Page 24 and 25: Tillverkning I alkohollagens andra
Page 26 and 27: av alkoholpolitikens viktigaste ins
Page 30 and 31: Procent 20 15 10 5 0 -88 -89 -90 -9
Page 32 and 33: Procent 20 15 10 5 0 -71 -73 -75 -7
Page 34 and 35: av alla som provat narkotika någon
Page 36 and 37: Antal 400 300 200 100 0 -94 -95 -96
Page 38 and 39: ekryteringen av osmittade missbruka
Page 40 and 41: Nationella handlingsplaner och folk
Page 42 and 43: Tobaken i Sverige SEDAN BÖRJAN AV
Page 44 and 45: Procent 40 30 20 10 0 -80 -81 -82 -
Page 46 and 47: Män Kvinnor Högre andel (statisti
Page 48 and 49: karna och 31 procent av flickorna a
Page 50 and 51: Procent 16 12 8 4 0 2004 Män 2005
Page 52 and 53: SKADOR AV RÖKNING Hjärt-kärlsjuk
Page 54 and 55: innehåller ett antal rekommendatio
Page 56 and 57: Åtgärder riktade mot bestämnings
Page 58 and 59: kan ett högre narkotikapris förv
Page 60 and 61: som Sveriges EU-anslutning har medf
Page 62 and 63: Det är heller inte tillåtet att s
Page 64 and 65: • vikten av att föräldrarna til
Page 66 and 67: nationellt samarbete för att utpl
Page 68 and 69: Tullverket har under 2007 prioriter
Page 70 and 71: Provköp används olika frekvent i
Page 72 and 73: Tabell 3. Regler kring marknadsför
Page 74 and 75: de ungdomar som har använt narkoti
Page 76 and 77: Idealet är en trygg skola som frä
Page 78 and 79:
Föräldrastöd Under de senaste de
Page 80 and 81:
Tabell 4. Riskgrupper för alkoholp
Page 82 and 83:
åda föräldrarna har missbrukspro
Page 84 and 85:
Ungdomar med skolmisslyckanden Skol
Page 86 and 87:
Uppföljning av drogförebyggande i
Page 88 and 89:
Figur 34 visar att det finns ett si
Page 90 and 91:
sjukvården, polisen, frivilligorga
Page 92 and 93:
handlar i stor utsträckning om utb
Page 94 and 95:
Referenser 1. SoRAD. Den totala alk
Page 96 and 97:
61. Statens folkhälsoinstitut. The
Page 98 and 99:
123. Kendell RE, de Roumaine M, Rit
Page 100:
183. Jonsson E, Sörensen S, Tillgr
Page 103 and 104:
Alkohol- och drogförebyggande arbe
Page 105 and 106:
cyförändringar och en effektiv ti
Page 107 and 108:
att utforska och lösa tveksamheter
Page 109 and 110:
En nationell utvärdering av Staten
Page 111 and 112:
muner, ofta i samverkan mellan skol
Page 113 and 114:
andra eleverna på ett sätt som al
Page 115 and 116:
har fokuserat på föreningen, det
Page 117 and 118:
möts tillsammans. Läs om utvärde
Page 119 and 120:
domsprogrammet tar upp teman som dr
Page 121 and 122:
anslutning till ordinarie föräldr
Page 123 and 124:
erkännande kan åklagaren ge åtal
Page 125 and 126:
dalens högskola, Högskolan i Jön
Page 127 and 128:
54. STÖRA LANGNINGEN - TROLLHÄTTA
Page 129 and 130:
111. Wahlund B. Pedagogers värderi
Page 131:
Den här rapporten handlar om det f
show all

Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?