Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Figur 34 visar att det finns ett signifikant positivt samband mellan organisation och aktivitet, vilket indikerar att en kommun med höga poäng för organisation förmodligen har högre aktivitetspoäng. Olika kommuner har olika förutsättningar att bedriva förebyggande arbete. Sveriges kommuner och landsting tillhandahåller en kommungruppsindelning som tar hänsyn till bland annat befolkningsstorlek, näringslivsstruktur och pendlings- Aktivitetspoäng 12 10 8 6 4 2 0 0 3 6 9 12 15 Organisationspoäng Figur 34. Kommunernas organisationspoäng i relation till aktivitetspoäng. (Flera kommuner har samma värden på den ena eller andra axeln, varför markeringarna är färre än antal kommuner.) 25 20 15 10 5 0 Storstad* Större stad Org. + Aktivitet Mer än 25 000 invånare Organisation Förort Varuproducerande Aktivitet mönster. Analyser man medelvärdet i de olika kommungrupperna ser man att organisation och aktivitet i det förebyggande arbetet varierar mellan grupperna och att större kommuner i genomsnitt får högre poäng än mindre. Figur 35 visar skillnaderna mellan olika kommungrupper i medelvärdet för organisation och aktivitet, och det totala antalet poäng. Kommuner med höga poäng (21 eller fler) finns representerade i alla grupper. Organisationen och aktiviteterna varierar mellan olika typer av kommuner. Det verkar finnas ett samband mellan en utvecklad organisation och mängden aktivitet, åtminstone de aktiviteter som inkluderas i detta index. Organisation och aktivitet tycks vidare mest utvecklad i stora städer. Det är viktigt att ha i åtanke att aktivitetsindex och organisationsindex är ett fortlöpande utvecklingsarbete som kan förbättras på många sätt. Och måttet säger inte heller något om kvaliteten i det förebyggande arbetet med alkohol och droger. 12500- 25000 invånare Pendling Mindre än 12500 invånare Glesbygd Figur 35. Medelvärde för organisation + aktivitet, organisation respektive aktivitet i olika kommungrupper, baserat på 212 kommuner. * Endast Göteborg och Malmö. Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 87 UPPFÖLJNING
DISKUSSION Diskussion TILLGÄNGLIGHETEN TILL ALKOHOL och narkotika fortsatte att öka under 2007, att döma av indikatorer som pris, fysisk tillgänglighet, antalet serveringstillstånd, den rapporterade tillgängligheten bland ungdomar och antalet narkotikabeslag. För tobak var tillgängligheten oförändrad. Konsumtionen av alkohol stabiliserades under året och avviker endast marginellt från situationen under 2006. Ett trendbrott inträffade efter 2003–2004, då flera års kraftig ökning i alkoholkonsumtionen kulminerade och förbyttes i en viss nedgång 2005. Den utvecklingen fortsatte under 2006 och stabiliserades under 2007, vilket talar för att nedgången 2005 inte bara var en tillfällighet. Även för narkotika minskade huvudsakligen bruket under 2007, bland både vuxna och ungdomar. En undersökning av narkotikaerfarenhet bland niondeklassare i Stockholm är dock oroande eftersom den pekar på ökad användning, framförallt av cannabis. Sammantaget fortsätter Sverige att avvika från den europeiska trenden som går mot ökat bruk av alla narkotiska substanser. Även för tobak finns tecken på ökat bruk under 2007, efter många års minskning. Men det rör sig om relativt små ökningar, för ungdomar och kvinnor. Om detta är en tillfällig ökning under 2007 eller ett trendbrott återstår att se. De flesta sorters skador av alkohol, narkotika och tobak ökade. Akuta alkoholskador, som alkoholförgiftningar, trafikdödsfall och misshandel fortsatte att öka under 2007. Exempelvis har antalet unga som vårdats för alkoholförgiftning ökat dramatiskt under de senaste åren, i synnerhet bland flickor – sedan 2002 har ökningen varit nästan 40 procent. I viss mån avspeglar detta förändringar i intensivkonsumtionen bland ungdomar. De kroniska skadorna, som leversjukdomar, ökade i långsammare takt. Sjukligheten, mätt i antalet vårdtillfällen på sjukhus har ökat sedan 2003, mer uttalat för kvinnor än för män. Den trenden håller i sig även under 2007. Antalet 88 Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 alkoholrelaterade dödsfall har legat på en relativt konstant nivå sedan slutet av 1980-talet för både män och kvinnor. Antalet narkotikarelaterade dödsfall har däremot ökat kraftigt i Sverige under 2007. Under året registrerades 350 dödsfall där man fann illegala droger i toxikologiska undersökningar vid obduktion, jämfört med 182 år 1995. Efter en ökning under 1990-talets andra hälft stabiliserades antalet dödsfall efter millennieskiftet, men under 2007 har alltså siffran åter stigit. Ökningen i dödlighet gäller samtliga typer av narkotika. Tyvärr saknas nationella data över vården för alkohol- och narkotikaberoende och missbruk, men uppgifter från Stockholms läns landsting visar på en kraftig uppgång i antalet personer som sökt sådan vård under senare år. Den förebyggande aktiviteten på alkohol- och narkotikaområdet har ökat kontinuerligt sedan 2000, och fortsatte att öka under 2007. Mycket av den ökande aktiviteten har sin grund i de statsbidrag som utgått till kommunerna genom länsstyrelserna. Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika har därutöver spelat en stor roll. Verksamhetsberättelserna från dessa båda organ visar på en imponerande bredd i de förebyggande insatserna: omfattande nationella informationsinsatser med stor variation, stöd till det lokala förebyggande arbetet, insatser inom arbetslivet, högskolorna, folkbildningen, idrottsrörelsen, det etniska organisationslivet, och mycket mer. Därutöver har frivilligorganisationerna fått ökat stöd för förebyggande insatser, förmedlat genom Socialstyrelsen. Fler kommuner har utvecklat organisationen för det förebyggande arbetet; exempelvis har fler samordnare för det alkohol- och drogförebyggande arbetet fått fasta tjänster, fler kommuner har förbättrat sina alkohol- och narkotikapolitiska handlingsplaner, fler kommuner har utvecklat samarbetet med andra aktörer som
Page 1 and 2:
Det drogförebyggande arbetet i Sve
Page 3 and 4:
© StatenS FolkhälSoinStitut, ÖSt
Page 5 and 6:
Attityder och normer 69 Sociala fak
Page 8 and 9:
Sammanfattning UNDER 2007 FORTSATTE
Page 10 and 11:
expanded, but cooperation between t
Page 12 and 13:
triska störningar, ungdomar med sk
Page 14 and 15:
edöms ha riskabla alkoholvanor. Re
Page 16 and 17:
De nedåtgående siffrorna sedan 20
Page 18 and 19:
Män Kvinnor Högre andel (statiskt
Page 20 and 21:
slutenvård ökat med 68 procent.
Page 22 and 23:
fyllerister, dels de som är alkoho
Page 24 and 25:
Tillverkning I alkohollagens andra
Page 26 and 27:
av alkoholpolitikens viktigaste ins
Page 28 and 29:
Narkotikan i Sverige I DET HÄR avs
Page 30 and 31:
Procent 20 15 10 5 0 -88 -89 -90 -9
Page 32 and 33:
Procent 20 15 10 5 0 -71 -73 -75 -7
Page 34 and 35:
av alla som provat narkotika någon
Page 36 and 37:
Antal 400 300 200 100 0 -94 -95 -96
Page 38 and 39: ekryteringen av osmittade missbruka
Page 40 and 41: Nationella handlingsplaner och folk
Page 42 and 43: Tobaken i Sverige SEDAN BÖRJAN AV
Page 44 and 45: Procent 40 30 20 10 0 -80 -81 -82 -
Page 46 and 47: Män Kvinnor Högre andel (statisti
Page 48 and 49: karna och 31 procent av flickorna a
Page 50 and 51: Procent 16 12 8 4 0 2004 Män 2005
Page 52 and 53: SKADOR AV RÖKNING Hjärt-kärlsjuk
Page 54 and 55: innehåller ett antal rekommendatio
Page 56 and 57: Åtgärder riktade mot bestämnings
Page 58 and 59: kan ett högre narkotikapris förv
Page 60 and 61: som Sveriges EU-anslutning har medf
Page 62 and 63: Det är heller inte tillåtet att s
Page 64 and 65: • vikten av att föräldrarna til
Page 66 and 67: nationellt samarbete för att utpl
Page 68 and 69: Tullverket har under 2007 prioriter
Page 70 and 71: Provköp används olika frekvent i
Page 72 and 73: Tabell 3. Regler kring marknadsför
Page 74 and 75: de ungdomar som har använt narkoti
Page 76 and 77: Idealet är en trygg skola som frä
Page 78 and 79: Föräldrastöd Under de senaste de
Page 80 and 81: Tabell 4. Riskgrupper för alkoholp
Page 82 and 83: åda föräldrarna har missbrukspro
Page 84 and 85: Ungdomar med skolmisslyckanden Skol
Page 86 and 87: Uppföljning av drogförebyggande i
Page 90 and 91: sjukvården, polisen, frivilligorga
Page 92 and 93: handlar i stor utsträckning om utb
Page 94 and 95: Referenser 1. SoRAD. Den totala alk
Page 96 and 97: 61. Statens folkhälsoinstitut. The
Page 98 and 99: 123. Kendell RE, de Roumaine M, Rit
Page 100: 183. Jonsson E, Sörensen S, Tillgr
Page 103 and 104: Alkohol- och drogförebyggande arbe
Page 105 and 106: cyförändringar och en effektiv ti
Page 107 and 108: att utforska och lösa tveksamheter
Page 109 and 110: En nationell utvärdering av Staten
Page 111 and 112: muner, ofta i samverkan mellan skol
Page 113 and 114: andra eleverna på ett sätt som al
Page 115 and 116: har fokuserat på föreningen, det
Page 117 and 118: möts tillsammans. Läs om utvärde
Page 119 and 120: domsprogrammet tar upp teman som dr
Page 121 and 122: anslutning till ordinarie föräldr
Page 123 and 124: erkännande kan åklagaren ge åtal
Page 125 and 126: dalens högskola, Högskolan i Jön
Page 127 and 128: 54. STÖRA LANGNINGEN - TROLLHÄTTA
Page 129 and 130: 111. Wahlund B. Pedagogers värderi
Page 131: Den här rapporten handlar om det f
show all

Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?