Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER<br />
eleverna tillfrågats om de känner någon som kan ge<br />
dem tillgång till narkotika (10). Under 1990-talet<br />
ökade andelen elever i årskurs 9 som ansåg att de<br />
skulle kunna få eller köpa narkotika av någon person<br />
i omgivningen men under 2000-talet har andelen<br />
elever med denna information minskat och<br />
frågan utgick i och med <strong>2007</strong> års undersökning.<br />
Alltsedan undersökningen påbörjades 1971 har<br />
flickorna i årskurs 9 haft bättre kunskap om från<br />
vem de kan få tag i narkotika än pojkarna. Samma<br />
fråga har ställts till elever i gymnasiets årskurs 2<br />
sedan 2004 och andelen som ansåg att de skulle<br />
kunna få eller köpa narkotika av någon person i<br />
omgivningen har varit tämligen konstant runt 30<br />
procent sedan 2004. Könsskillnaderna tycks något<br />
mindre i årskurs 2.<br />
De flesta kommuner arbetar för att skapa en<br />
god och drogfri uppväxt för barn och ungdomar.<br />
Polisen är i det <strong>arbetet</strong> en viktig samverkanspartner<br />
tillsammans med skolan och socialtjänsten.<br />
Inom polisen arbetar man bland annat med en<br />
metod kallad Linköpingsmodellen som innebär<br />
att polisen kontaktar föräldrarna så snart en ungdom<br />
påträffas med narkotika. Modellen förordas<br />
av Rikspolisstyrelsen och sprids nu i hela landet.<br />
Andra sätt att begränsa ungdomars efterfrågan<br />
på droger är att vända sig till vuxna i ungdomarnas<br />
närhet. <strong>Det</strong>ta sker i ökande grad i takt med<br />
att nya metoder och program riktade till föräldrar,<br />
lärare, elevvårdspersonal och andra vuxna<br />
sprids. Allt fler kommuner rapporterar också om<br />
insatser mot langning till ungdomar och de flesta<br />
kommuner har tillgänglighetsbegränsande insatser<br />
i form av exempelvis STAD-metoden (35).<br />
Under <strong>2007</strong> har ett utvecklingsarbete för att<br />
bland annat begränsa tillgängligheten för ungdomar<br />
pågått i tre län och nio kommuner. Initiativet<br />
till projektet, 3*3, har tagits av Alkoholkommittén<br />
och Mobilisering mot narkotika. Syftet med<br />
3*3 är att stödja och stimulera kommunerna att<br />
utveckla en långsiktig och hållbar struktur för att<br />
minska konsumtionen av alkohol och narkotika<br />
bland ungdomar. Under <strong>2007</strong> har liknande projekt<br />
bedrivits i 21 mindre kommuner i Örebro<br />
och Värmlands län. Läs mer om projekten 3*3<br />
och 21 småkommuner i bilagan.<br />
Ungdomar som för första gången grips av polis<br />
för ringa narkotikabrott överförs i regel till social-<br />
68 <strong>Det</strong> DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe <strong>2007</strong><br />
tjänsten, där de i allmänhet får olika stödinsatser.<br />
I några större kommuner finns dessutom särskilda<br />
mottagningar med sjukvårdsinslag som tar emot<br />
ungdomar som polisen omhändertar. Maria Ungdom<br />
i Stockholm har i fler fall fått bilda modell<br />
för dessa och här drivs ett särskilt projekt kallat<br />
MUMIN. Projektet utgör ett exempel på hur verksamheter<br />
av olika slag kan arbeta gemensamt för<br />
att snabbt erbjuda hjälp. MUMIN vänder sig till<br />
unga mellan 15 och 25 år som gripits för ringa narkotikabrott.<br />
Sam<strong>arbetet</strong> innebär bland annat att<br />
mottagningen tar emot akut när polisen har gjort<br />
ett omhändertagande. Den unge motiveras att ta<br />
emot en uppföljande kontakt tillsammans med<br />
föräldrarna på ungdomsmottagningen Maria Ungdom.<br />
Under hösten <strong>2007</strong> utvärderades metoden<br />
och numera ingår den i ordinarie verksamhet. Projektet<br />
har väckt intresse i andra städer och inspirerat<br />
till andra samverkansprojekt som exempelvis<br />
SMADIT-UNG, ett samarbete mellan Vägverket,<br />
Polisen, åklagarmyndigheten, socialtjänsten, landstinget<br />
och frivården. Polisen erbjuder narkotikapåverkade<br />
ungdomar under 20 år som stoppas i trafiken<br />
vård i samarbete med Maria Ungdom (160).<br />
Tobak<br />
Tillgängligheten påverkar konsumtionen av<br />
tobak. Ju svårare det är att få tag på och att<br />
använda tobak desto mindre blir tobaksbruket.<br />
Om detta finns en stor enighet bland forskare och<br />
andra experter (84, 135).<br />
I <strong>Sverige</strong> begränsas tillgängligheten till tobak<br />
framför allt genom 18-årsgränsen för inköp.<br />
Dessutom är det förbjudet att sälja lösa cigaretter<br />
och små förpackningar, och att ha självbetjäning<br />
(116). <strong>Det</strong>ta är insatser som försvårar för framför<br />
allt personer med låg köpkraft att köpa tobak.<br />
Tyvärr respekteras 18-årsgränsen för inköp<br />
dåligt av många handlare och nästan hälften av<br />
ungdomarna i årskurs 9 uppger att de kan köpa<br />
sin tobak själva. Kiosker är det absolut vanligaste<br />
inköpsstället och den plats där efterlevnaden av<br />
åldersgränsen fungerar allra sämst (10).<br />
Provköp är en metod som innebär att ungdomar<br />
besöker försäljningsställen på kommunens uppdrag<br />
och försöker köpa tobak för att se vilka handlare<br />
som begär att få se legitimation. Utifrån resultatet<br />
får sedan handlaren positiv eller negativ feedback.