Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

De nedåtgående siffrorna sedan 2004 kan tala för hypotesen om ”nyhetens behag”, det vill säga att det i samband med de nya kvoterna skedde en uppgång i resandeinförsel som för vissa grupper blev en engångshändelse. Först när man har längre tidsserier blir det möjligt att värdera nedgången – om den var början på en längre nedåtgående trend, en stabilisering av alkoholkonsumtionen i Sverige eller en tillfällighet. (6). Smuggling Smugglingen av alkohol till Sverige har enligt SoRAD blivit större sedan EU-inträdet. Mellan 2002 och 2005 ökade mängden insmugglad alkohol mätt i ren alkohol, från 0,6 liter till 1 liter per person (16–81 år) (8). Smugglingen av alkohol har alltså ökat under den första delen av 2000talet för att sedan minska något fram till 2007. Detta skulle kunna avspegla samma mättnad som tidigare visats för resandeinförseln. De senaste årens minskning skulle också kunna bero på förändrade insatser från tullen för att upptäcka smugglingen. Smuggelsprit når inte bara den vuxna befolkningen utan även ungdomar. Undersökningar från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) av ungdomars alkoholkonsumtion visar på att tillgängligheten till smuggelsprit ökat sedan slutet på 1990-talet. År 1998 uppgav 8 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna att det var mycket lätt att få tag på smuggelsprit. Detta kan jämföras med 16 procent för pojkarna och 13 procent för flickorna 2007, vilket indikerar en drastisk ökning av den här typen av alkoholdistribution till ungdomar (8). Olaglig tillverkning Hemtillverkad alkohol har blivit mindre vanlig i Sverige under den senaste tioårsperioden. År 2007 beräknades den hemtillverkade alkoholen stå för drygt 0,2 liter ren alkohol per person 15 år eller äldre (1). 21 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna i årskurs 9 rapporterade att det var mycket lätt att få tag på hembränd sprit 1998 medan motsvarande andelar minskade till 11 procent bland pojkarna och 8 procent av flickorna 2007. Andelen ungdomar som uppger att hemtillverkad alkohol är mycket lätt tillgänglig har alltså i stort sett halverats under de senaste tio åren. Medan konsumtionen av smuggelsprit ökat bland ungdomar under senare år, har konsumtionen av hembränt minskat. Andelen ungdomar som dricker hembränd sprit är störst i landets norra och mellersta delar (10). Skadeindikatorer De skadliga effekterna av alkohol avgörs av hur mycket man dricker, hur och när man dricker, den sociala situationen samt åldern och könet. Alkoholen påverkar många av kroppens organ och en lång rad sjukdomar och skador, kroniska eller akuta, kan relateras till alkoholkonsumtion. Levercirros, bukspottkörtelinflammation, vissa cancerformer, hjärt-kärlsjukdomar samt hjärnskador är exempel på sjukdomar och skador som har starka samband med högt alkoholintag under lång tid. Mer akuta skador och sjukdomar, som ofta har samband med berusningsdrickande är alkoholförgiftning och olika typer av kroppsliga skador i samband med våld eller olycksfall. I de följande avsnitten redovisar vi utvecklingen av medicinska och sociala skadeverkningar som dödlighet, sjuklighet och slutenvård, brott och sjukfrånvaro. De alkoholrelaterade brott som här tas upp är rattfylleri och misshandel. På grund av Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 15 ALKOHOL
ALKOHOL ALKOHOL BEGREPP OcH DEFINITIONER Riskbruk För vuxna anses ett riskbruk av alkohol föreligga om ett av följande två kriterier är uppfyllda: 2 1. Konsumtionen överstiger 14 standardglas alkohol i veckan för män och 9 standardglas för kvinnor (12). 2. Om man dricker en större mängd alkohol vid ett och samma tillfälle (5 eller fler standardglas för män, 4 eller fler standardglas för kvinnor). Skadligt bruk Med skadligt bruk avses bruk av psykoaktiva substanser på ett sätt som skadar hälsan. Skadligt bruk av alkohol är alkoholkonsumtion som medför psykisk eller kroppslig skada, utan att beroende samtidigt föreligger (13). Alkoholberoende Alkoholberoende anses föreligga om minst tre av följande sex kriterier är uppfyllda under den senaste tolvmånadersperioden: • starkt sug eller tvång att dricka alkohol • svårigheter att kontrollera konsumtionen • toleransökning • abstinenssymptom • minskat intresse för annat på grund av alkohol • en fortsatt konsumtion trots fysiska och/eller psykiska skador (13). eftersläpningar i statistiken kan data för dödlighet endast presenteras fram till och med 2006. För vissa typer av skador kan det dröja flera år mellan konsumtionsförändringar och skador. Generellt sett brukar de akuta skadorna, som misshandel, minska omgående när konsumtionen sjunker medan de kroniska kan ta längre tid (11). 16 Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 Var går gränsen? Det finns många olika termer och mätmetoder för att definiera vad som är hög alkoholkonsumtion och var gränsen går för när konsumtionen kan leda till skador på hälsan och föra med sig negativa sociala konsekvenser. Dessutom påverkas nivån för vad som är problematisk konsumtion av personens kön, ålder, sociala situation och allmänna hälsotillstånd. Sedan 2004 har Statens folkhälsoinstitut genomfört den nationella folkhälsoenkäten där man bland annat följt utvecklingen av riskabla alkoholvanor. Resultaten från enkäten tyder på en relativt stabil utveckling fram till 2007. I den senaste undersökningen hade 17 procent av männen och 10 procent av kvinnorna, i åldrarna 16–84 år, riskabla alkoholvanor 3 (14). Resultaten visar att riskabla alkoholvanor är vanligare bland män än bland kvinnor. Unga hade riskabla alkoholvanor i betydligt större utsträckning än äldre. Även utbildning och yrke påverkar alkoholkonsumtionen. Det var vanligare med riskabla alkoholvanor bland män och kvinnor med lägre inkomstnivåer än bland dem med högre. Bland män och kvinnor födda i Norden var andelen med riskabla alkoholvanor större än bland dem födda utanför Norden (15). Figur 4 visar att riskabla alkoholvanor var vanligare bland kvinnor i Stockholm jämfört med bland kvinnor i övriga Sverige. Män i Västernorrland och Kalmar samt kvinnor i Västmanland och Norrbotten ligger under genomsnittet för andel personer med riskabla alkoholvanor (15). En nyligen publicerad rapport om ett utvecklingsarbete i sex kommuner initierat av Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika (MOB) och Statens folkhälsoinstitut visar dock på andra resultat när det gäller riskabel alkoholkonsumtion. Här har man observerat att riskdrickandet ökat kraftigt mellan 2006 och 2007 i de tolv kommuner som ingick i studien. Resultaten avviker från resultaten i den nationella folkhälsoenkäten där man såg stabila siffror för riskabla alkoholvanor mellan 2004 och 2007 (17). 2. Ett standardglas motsvarar antingen 120 ml vin, 350 ml starköl eller 4 cl 40-procentig sprit. 3. Den nationella folkhälsoenkäten definierar riskabla alkoholvanor utifrån indexpoäng, (8-12 för män och 6-12 för kvinnor) på alkoholfrågorna eller utifrån att man druckit sig berusad 2-3 gånger i månaden eller oftare.
Page 1 and 2: Det drogförebyggande arbetet i Sve
Page 3 and 4: © StatenS FolkhälSoinStitut, ÖSt
Page 5 and 6: Attityder och normer 69 Sociala fak
Page 8 and 9: Sammanfattning UNDER 2007 FORTSATTE
Page 10 and 11: expanded, but cooperation between t
Page 12 and 13: triska störningar, ungdomar med sk
Page 14 and 15: edöms ha riskabla alkoholvanor. Re
Page 18 and 19: Män Kvinnor Högre andel (statiskt
Page 20 and 21: slutenvård ökat med 68 procent.
Page 22 and 23: fyllerister, dels de som är alkoho
Page 24 and 25: Tillverkning I alkohollagens andra
Page 26 and 27: av alkoholpolitikens viktigaste ins
Page 28 and 29: Narkotikan i Sverige I DET HÄR avs
Page 30 and 31: Procent 20 15 10 5 0 -88 -89 -90 -9
Page 32 and 33: Procent 20 15 10 5 0 -71 -73 -75 -7
Page 34 and 35: av alla som provat narkotika någon
Page 36 and 37: Antal 400 300 200 100 0 -94 -95 -96
Page 38 and 39: ekryteringen av osmittade missbruka
Page 40 and 41: Nationella handlingsplaner och folk
Page 42 and 43: Tobaken i Sverige SEDAN BÖRJAN AV
Page 44 and 45: Procent 40 30 20 10 0 -80 -81 -82 -
Page 46 and 47: Män Kvinnor Högre andel (statisti
Page 48 and 49: karna och 31 procent av flickorna a
Page 50 and 51: Procent 16 12 8 4 0 2004 Män 2005
Page 52 and 53: SKADOR AV RÖKNING Hjärt-kärlsjuk
Page 54 and 55: innehåller ett antal rekommendatio
Page 56 and 57: Åtgärder riktade mot bestämnings
Page 58 and 59: kan ett högre narkotikapris förv
Page 60 and 61: som Sveriges EU-anslutning har medf
Page 62 and 63: Det är heller inte tillåtet att s
Page 64 and 65: • vikten av att föräldrarna til
Page 66 and 67:
nationellt samarbete för att utpl
Page 68 and 69:
Tullverket har under 2007 prioriter
Page 70 and 71:
Provköp används olika frekvent i
Page 72 and 73:
Tabell 3. Regler kring marknadsför
Page 74 and 75:
de ungdomar som har använt narkoti
Page 76 and 77:
Idealet är en trygg skola som frä
Page 78 and 79:
Föräldrastöd Under de senaste de
Page 80 and 81:
Tabell 4. Riskgrupper för alkoholp
Page 82 and 83:
åda föräldrarna har missbrukspro
Page 84 and 85:
Ungdomar med skolmisslyckanden Skol
Page 86 and 87:
Uppföljning av drogförebyggande i
Page 88 and 89:
Figur 34 visar att det finns ett si
Page 90 and 91:
sjukvården, polisen, frivilligorga
Page 92 and 93:
handlar i stor utsträckning om utb
Page 94 and 95:
Referenser 1. SoRAD. Den totala alk
Page 96 and 97:
61. Statens folkhälsoinstitut. The
Page 98 and 99:
123. Kendell RE, de Roumaine M, Rit
Page 100:
183. Jonsson E, Sörensen S, Tillgr
Page 103 and 104:
Alkohol- och drogförebyggande arbe
Page 105 and 106:
cyförändringar och en effektiv ti
Page 107 and 108:
att utforska och lösa tveksamheter
Page 109 and 110:
En nationell utvärdering av Staten
Page 111 and 112:
muner, ofta i samverkan mellan skol
Page 113 and 114:
andra eleverna på ett sätt som al
Page 115 and 116:
har fokuserat på föreningen, det
Page 117 and 118:
möts tillsammans. Läs om utvärde
Page 119 and 120:
domsprogrammet tar upp teman som dr
Page 121 and 122:
anslutning till ordinarie föräldr
Page 123 and 124:
erkännande kan åklagaren ge åtal
Page 125 and 126:
dalens högskola, Högskolan i Jön
Page 127 and 128:
54. STÖRA LANGNINGEN - TROLLHÄTTA
Page 129 and 130:
111. Wahlund B. Pedagogers värderi
Page 131:
Den här rapporten handlar om det f
show all

Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?