Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Utvecklingsarbete i tre län och<br />
nio kommuner 3x3<br />
Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika<br />
(MOB) har utvecklat ett partnerskap med tre<br />
länssamordnare och nio kommuner (Södermanland,<br />
Jämtland och Norrbotten) (12). Organisationerna<br />
har gett ekonomiskt stöd och också<br />
ingått i en styrgrupp för <strong>arbetet</strong>. Länssamordnarna<br />
har haft en samordningsroll för <strong>arbetet</strong> i<br />
kommunerna. Syftet med 3x3 är att stödja och<br />
stimulera kommunerna att utveckla struktur för<br />
ett långsiktigt och hållbart förebyggande arbete<br />
mot alkohol och narkotika för att minska konsumtionen.<br />
Följande krav ställdes på kommunerna<br />
som deltog i projektet:<br />
1. en god infrastruktur (styrgrupp på hög nivå)<br />
2. en antagen policy<br />
3. en samordnare eller en person som hade ett<br />
tydligt ansvar för utvecklings<strong>arbetet</strong><br />
4. ett arbete med kartläggning, genomförandeplaner<br />
och systematisk uppföljning.<br />
Kommunerna ska utveckla föräldrastödet och<br />
strategier för att begränsa tillgången på alkohol<br />
och narkotika. För alkohol ska man arbeta för att<br />
begränsa den sociala, legala och illegala tillgängligheten.<br />
De större kommunerna har haft möjlighet<br />
att välja ytterligare ett utvecklingsområde. Av<br />
de metoder som använts inom området tillgänglighet<br />
kan nämnas Ansvarsfull alkoholservering<br />
och Växjömodellen. Inom föräldrastödsområdet<br />
har exempelvis Komet för föräldrar, COPE och<br />
ÖPP (som också rör social tillgänglighet) införts.<br />
Ett annat exempel på åtgärder är skapande av<br />
mer hälsofrämjande sommarfestivaler. I en av<br />
de kommuner som deltar i satsningen i Norrbotten<br />
har andelen misshandelsfall halverats mellan<br />
2006 och 2008 (144). En utvärderare vid Luleå<br />
universitet har knutits till projektet, och utvärderingen<br />
är inriktad på måluppfyllelse, genomförande<br />
och eventuella effekter på konsumtionen av<br />
alkohol och narkotika. Utvärderingen genomförs<br />
med hjälp av intervjuer med lokala samordnare,<br />
deltagande observation av lokala styrgrupper,<br />
enkäter till styrgruppsmedlemmar, dokumentation<br />
(till exempel handlingsplaner) samt statistiska<br />
källor om konsumtionsmönster. Resultaten<br />
kommer att rapporteras i december 2008.<br />
Utvecklingsarbete vid fyra gymnasieskolor<br />
För att utveckla preventions<strong>arbetet</strong> inom gymnasieskolan<br />
startade Alkoholkommittén 2006<br />
ett utvecklingsarbete på fyra gymnasieskolor<br />
i Alvesta, Kristianstad, Motala och Umeå (12).<br />
Skolorna fick möjlighet att stärka sitt alkohol-<br />
och <strong>drogförebyggande</strong> arbete. Ett krav för att<br />
vara med i satsningen var att kommunen hade<br />
en policy för alkohol och narkotika och att man<br />
redan arbetade med att utveckla det förebyggande<br />
<strong>arbetet</strong> i grundskolan. Av gymnasieskolorna<br />
krävdes att man byggde upp en struktur för<br />
utvecklings<strong>arbetet</strong>. Arbetsgrupper med lärare,<br />
representanter från elevhälsan, skolledningen och<br />
elever utsågs och kommunala samordnare och<br />
länssamordnare (för alkohol- och <strong>drogförebyggande</strong><br />
verksamhet) kopplades också till <strong>arbetet</strong>.<br />
Varje skola utarbetade en policy som beskrev hur<br />
skolan vill driva <strong>arbetet</strong> för att främja hälsa och<br />
förebygga problem. Även en verksamhetsplan<br />
baserad på lokala förhållanden utarbetades där<br />
det bland annat framgick vilka lärare som skulle<br />
utbildas i olika typer av förebyggande arbetsmetoder.<br />
Områden som var aktuella att arbeta<br />
inom var samverkan med föräldrar, skolmiljön,<br />
ledarskapet i klassrummet, pedagogiken kring att<br />
föra dialog om alkohol med eleverna, social och<br />
emotionell kompetens, åtgärder mot skolk samt<br />
utveckling av elevhälsans arbete. För att omsätta<br />
verksamhetsplanerna har Alkoholkommittén<br />
gett ekonomiskt stöd för kompetensutveckling<br />
under två år. Lunds universitet har haft uppdrag<br />
att utvärdera processen kring <strong>arbetet</strong> i en kvalitativ<br />
utvärdering. Empiriskt material har samlats<br />
in genom i första hand intervjuer och observationer.<br />
Dessutom ska man samla data från lokala<br />
utvärderingar. En delrapport lämnades till Alkoholkommittén<br />
i slutet av <strong>2007</strong>. Resultaten där<br />
visar på statistiskt säkerställda skillnader mellan<br />
modellskolor och en kontrollgrupp av skolor.<br />
Modellskolorna har en bättre situation med<br />
mobbning, skolk, fusk, psykisk hälsa, upplevd<br />
självbild och andel elever som bjuds på alkohol<br />
av sina föräldrar.<br />
Utvecklingshögskolor 2006–<strong>2007</strong><br />
Utvecklingshögskolorna är ett samarbete mellan<br />
Alkoholkommittén och fyra högskolor (Mälar-<br />
bIlAGA – AlKohol- och DRoGFöRebyGGANDe ARbete <strong>2007</strong> 23
Change language