Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
muner, ofta i samverkan mellan skola och socialtjänst,<br />
av BUP-mottagningar och inom barnhabiliteringen.<br />
COPE har ingått i den verktygslåda<br />
som under året använts i <strong>Statens</strong> folkhälsoinstituts<br />
nationella satsning Skolan förebygger. Syftet med<br />
COPE är att ge föräldrar till barn i åldern 3–12 år<br />
verktyg att förstå och hantera sitt barns beteende,<br />
stärka dem i sitt föräldraskap, förbättra samspelet<br />
i familjen och skapa stödjande nätverk. Programmet<br />
finns även i en version som vänder sig till tonårsföräldrar.<br />
Den är framtagen av Barn- och ungdomspsykiatriska<br />
kliniken i Malmö och bygger<br />
på COPE-metodiken. Syftet med tonårs-COPE<br />
är att främja ett positivt samspel och utveckla en<br />
god kommunikation mellan barn och föräldrar<br />
och därigenom minska risken för alkohol- och<br />
narkotikamissbruk och kriminalitet. COPE kan<br />
användas såväl generellt som till riktade grupper.<br />
Programmet bygger på empowerment och går ut<br />
på att föräldrarna själva ska hitta lösningar på<br />
situationer som uppstår i vardagen. Metoden<br />
baseras på sociala inlärningsprocesser, kognitivaattributiva<br />
processer och storgruppsprocesser. En<br />
beprövad kursplan finns som utgör grunden för<br />
de teman och mål som formuleras vid varje kurstillfälle.<br />
Konkretisering, och praktiska övningar<br />
ingår för att åstadkomma förändring och man<br />
använder sig av videovinjetter, modellinlärning,<br />
konsekvensfrågor, reflektioner och hemuppgifter<br />
(69, 70). COPE kan med fördel användas av föräldrar<br />
från olika kulturer (71). En kanadensisk<br />
studie av programmet visar att storgruppsformen<br />
i närsamhället uppnår bättre resultat än kontrollgruppen<br />
med traditionell klinikbaserad familjebehandling<br />
(72). Deltagarna i COPE-gruppen<br />
uppvisade en större förbättring av problemlösningsförmågan<br />
och en större minskning av barnuppfostringsproblemen.<br />
Studien visar att det är<br />
lättare att nå socioekonomiskt svaga grupper och<br />
att närvarofrekvensen är högre då föräldrastödsprogrammen<br />
ges i storgrupper i närmiljön och att<br />
modellen med stora grupper är mer kostnadseffektiv.<br />
En svensk studie med kontrollgrupp har<br />
gjorts vid Institutionen för psykologi vid Uppsala<br />
universitet (73). Resultaten visar att signifikanta<br />
effekter uppnås såväl på barnens problembeteende<br />
som på föräldrarnas förmåga att hantera<br />
barnet, deras upplevda stressnivå och känsla av<br />
10 bIlAGA – AlKohol- och DRoGFöRebyGGANDe ARbete <strong>2007</strong><br />
kontroll i föräldraskapet. Utvärderingar av metoden<br />
i Linköping (74) och Malmö (75) visar också<br />
goda resultat. Inom ramen för <strong>Statens</strong> folkhälsoinstituts<br />
årliga kartläggning av kommunernas<br />
alkohol- och <strong>drogförebyggande</strong> arbete angav 74<br />
kommuner att man arbetade med metoden <strong>2007</strong><br />
(25).<br />
De glömda barnen<br />
Projektet började som ett samarbete mellan organisationen<br />
Hela Människan i Stockholms län och<br />
Fryshuset i Stockholm. Hela Människan är en ideell<br />
ekumenisk organisation som arbetar med socialt<br />
arbete på kristen grund, främst inom drogområdet.<br />
Projektet har sedan övergått till att omfatta<br />
hela landet i Hela Människans regi. Under 2001<br />
startade verksamhet som riktar sig till barn och<br />
ungdomar som har föräldrar som lever i missbruk.<br />
Genom projektet ville man erbjuda dessa<br />
barn och ungdomar en vuxenrelation som ger<br />
dem den trygghet, närhet, kärlek och uppskattning<br />
som de inte får eller har fått i sin familj. För<br />
att åstadkomma detta arbetar man för att skapa<br />
nätverk mellan sociala myndigheter, skola, polis,<br />
kyrkor, idrottsrörelser, andra ideella föreningar<br />
och enskilda personer. Genom föreläsningar och<br />
seminarier har cirka 55 000 personer nåtts och<br />
nätverk för de glömda barnen har bildats i cirka<br />
30 kommuner (76, 77).<br />
De otroliga åren<br />
De otroliga åren (The Incredible Years) har<br />
utvecklats av psykologen och forskaren Carolyn<br />
Webster Stratton i USA (78). I <strong>Sverige</strong> är Kjell<br />
Hansson vid Lunds universitet samt Familjeforum<br />
engagerade i spridning av programmet (79).<br />
De otroliga åren har ingått i den verktygslåda<br />
som under året använts i <strong>Statens</strong> folkhälsoinstituts<br />
nationella satsning Skolan förebygger. Programmet<br />
syftar till att minska barns negativa och<br />
trotsiga beteenden, öka föräldrars positiva uppfostringsstrategier,<br />
öka barns sociala kompetens,<br />
öka barns sociala kontakter med positiva jämnåriga<br />
samt öka sam<strong>arbetet</strong> mellan föräldrar och<br />
skola. Föräldrautbildningen är uppbyggd kring<br />
fem teman som delats upp i två delar:
Change language