Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

exempelvis via chattrum på Internet, vistelse
i missbruksmiljöer och nära förbindelser med
kända missbrukare kan narkotikapolisen steg för
steg bygga upp en allt mer underbyggd misstanke
som efter hand leder till någon form av ingripande.
Vid minsta misstanke om narkotikamissbruk
kontaktas föräldrarna och gatulangningsgruppen
gör hembesök. Vid hembesöken finns
nästan alltid personal från socialförvaltningen
med. Ingripanden kan också innebära anmälan
till socialtjänsten eller en formell förundersökning
om narkotikabrott (106, 107).
Linus
Linus är en gruppledarutbildning som Hela Människan
har bedrivit sedan 1996. Gruppledarna får
verktyg och metoder att leda grupper av barn och
tonåringar som har föräldrar som missbrukar
alkohol. Man arbetar med barn och ungdomar
i grupp så att de får leka, utvecklas och bearbeta
upplevelser. Vuxna hjälper utsatta barn genom
att se dem och lyssna till dem. Gruppledarna bör
ha någon form av social utbildning som lärare,
diakon, församlingspedagog eller socionom. De
som genomgått grundutbildningen kan också gå
en fördjupningskurs. Sedan 2000 har över 300
personer, företrädesvis från Socialtjänsten, utbildats
i Linus (77, 108).
Lärarledarskap
Psykologen Björn Gíslason och specialpedagogen
Mait Svanström i stadsdelen Spånga-Tensta
i Stockholm arbetar med lärargrupper enligt en
arbetsmodell skapad av psykologen och forskaren
Carolyn Webster-Stratton, Incredible Years
Classroom Management Program (109). Programmet
har ingått i den verktygslåda som under
året använts i Folkhälsoinstitutets nationella
satsning Skolan förebygger. Lärarledarskap syftar
till att ge pedagoger bättre verktyg i sin roll
som ledare för barngruppen eller elevgruppen.
Målgruppen är pedagoger som arbetar med de
äldre barnen i förskolan och de yngre barnen i
skolan. Lärarledarskap innehåller konkreta och
kreativa förslag, tips och råd till pedagoger om
hur de kan göra för att främja social och emotionell
utveckling, förebygga beteendeproblem och
hantera svårigheter när de uppstår. Här är några
viktiga delar av programmet:
• Bygga positiva relationer till barnen och deras
föräldrar.
• Använda ett inkluderande arbetssätt, som innebär
att de mer svårhanterliga barnen i gruppen
får den hjälp och det stöd de behöver, i den
ordinarie verksamheten.
• Mer uppmärksamhet på positivt och önskvärt
beteende, mindre uppmärksamhet på negativt
och oönskat beteende
• Positiv fokusering på skolarbetet och därigenom
samtidigt träning av sociala färdigheter.
• Ett proaktivt arbetssätt som innebär förberedd
struktur och planer för att främja positivt beteende,
men också för att hantera beteendeproblem.
Modellen man arbetar efter har utvärderats i två
amerikanska randomiserade studier. Studierna
visar bland annat att barnen får bättre kontakt
med kamrater, lär sig mer i skolan och engagerar
sig mer i skolaktiviteter (109, 110). I Spånga-Tensta
stadsdelsförvaltning utvärderade man 2006
pedagogers värdering av kompetensutveckling
i Lärarledarskap (111). Resultaten visade att de
deltagande lärarna var mycket nöjda med kursen
och ansåg att den hade stor betydelse för dem
själva och eleverna. Inom ramen för Statens folkhälsoinstituts
årliga kartläggning av kommunernas
alkohol- och drogförebyggande arbete angav
15 kommuner att man arbetade med metoden
2007 (25).
Nya STEG
Nya STEG har utvecklats vid Stockholm förebygger
alkohol- och drogproblem (STAD) och
är en vidareutveckling och förkortad version av
programmet STEG FÖR STEG. Nya STEG har
ingått i den verktygslåda som under året använts
i Statens folkhälsoinstituts nationella satsning
Skolan förebygger. Programmet vänder sig till
alla föräldrar med ungdomar i åldern 12–14 år
(årskurs 6–7) och deras ungdomar. Nya STEG
omfattar åtta träffar (steg) och varje träff är cirka
två timmar lång. Den första och åttonde träffen
är familjekvällar där föräldrar och ungdomar
bIlAGA – AlKohol- och DRoGFöRebyGGANDe ARbete 2007 15