Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ÅTGÄRDER<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
-84<br />
-85<br />
Sprit<br />
-86<br />
-87<br />
-88<br />
-89<br />
Vin<br />
-90<br />
-91<br />
-92<br />
Starköl<br />
-93<br />
-94<br />
-95<br />
Figur 30. Realprisutveckling för varugrupperna sprit, vin och starköl 1984–<strong>2007</strong> (realprisindex, december 1984=100) (4).<br />
av insatser i EU-länderna – alkoholrådgivning i<br />
sjukvården, insatser mot trafikonykterhet, skattehöjning,<br />
försäljningsrestriktioner och alkoholreklamförbud<br />
– rankas skattehöjning som de<br />
i särklass mest effektiva för att minska skador,<br />
mätt i antal förlorade år av full hälsa (disabilityadjusted<br />
life years eller DALY). Jämte reklamförbud<br />
och försäljningsrestriktioner rankas skattehöjning<br />
också som det billigaste policyverktyget.<br />
I den offentliga debatten om alkoholfrågor<br />
hävdas det ofta att storkonsumenter (eller alkoholmissbrukare)<br />
inte påverkas av förändringar i<br />
alkoholpolitiken och att dessa konsumerar stora<br />
mängder alkohol oavsett priset. Beteendeekonomiska<br />
studier visar däremot att alkoholberoende<br />
personer och storkonsumenter är lika känsliga,<br />
eller känsligare, för förändringar i alkoholpriset<br />
jämfört med måttliga konsumenter (121–126).<br />
Billiga alkoholdrycker lockar även till sig unga.<br />
Studier av sambandet mellan alkoholkonsumtion<br />
och priset på alkoholdrycker visar att unga, som<br />
tenderar att ha lägre inkomst, är mer känsliga för<br />
prisförändringar än befolkningen i stort (127,<br />
128). Höga skattenivåer på alkohol ifrågasätts<br />
däremot av bland andra alkoholindustrin i <strong>Sverige</strong><br />
och i EU. Produktion, distribution, försäljning,<br />
servering och marknadsföring av alkohol är ekonomiskt<br />
en betydelsefull sektor i flera EU-länder.<br />
De svenska alkoholskattenivåerna är därför hela<br />
tiden under tryck från EU:s regler och den skat-<br />
56 <strong>Det</strong> DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe <strong>2007</strong><br />
-96<br />
-97<br />
-98<br />
-99<br />
-00<br />
-01<br />
-02<br />
-03<br />
-04<br />
-05<br />
-06<br />
-07<br />
tefria resandeinförseln av alkoholdrycker från<br />
de EU-länder som har lägre skatter. År 1996 var<br />
begränsningen för privat införsel på 1 liter sprit, 3<br />
liter starkvin, 5 liter vin och 15 liter öl men nu kan<br />
man föra in i princip obegränsade mängder med<br />
alkohol från andra EU-länder om det är för privat<br />
bruk. Resandeinförsel tas också upp i avsnittet<br />
om Fysisk tillgänglighet, sidorna 61–62.<br />
Förändringar av reglerna för införsel av alkohol<br />
har inneburit att prisinstrumentet som åtgärd<br />
för att förebygga alkoholskador har minskat i<br />
betydelse. De svenska alkoholskatterna, som tillhör<br />
de högsta i Europa, förändrades inte under<br />
<strong>2007</strong> (129). Realpriserna på alkoholdrycker har<br />
legat relativt stabilt under en lång följd av år, med<br />
undantag för öl som blivit påtagligt billigare. <strong>Det</strong><br />
innebär att det i förhållande till den disponibla<br />
inkomsten är billigare att köpa alkohol i dag än i<br />
mitten på 1980-talet (130).<br />
Narkotikapriset<br />
Eftersom bruk av narkotika är kriminaliserat i<br />
<strong>Sverige</strong> går det inte att med samma säkerhet som<br />
för alkohol konstatera att pris är en avgörande<br />
bestämningsfaktor för narkotikaanvändningen.<br />
Forskningen på området är heller inte särskilt<br />
omfattande. Däremot finns det viss forskning<br />
som talar för att priset påverkar hur omfattande<br />
konsumtionen blir (131). I enlighet med så kallad<br />
situationell ansats inom brottspreventionen 20 ,<br />
20 Den situationella ansatsen utgår från att mänskligt beteende, även kriminellt, delvis är påverkat av faktorer som finns i situationen<br />
och att vårt agerande till stor del styrs av förväntade konsekvenser. Genom att ändra på situationens utformning och<br />
uppfattningen av den går det därför att förebygga brott.