Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Provköp används olika frekvent i olika kommuner, och det är för 2007 inte känt hur många av kommunerna som använde sig av metoden. Alltsedan det första tobakspreventiva arbetet i Sverige startade på 1970-talet har en av de viktigaste framgångsfaktorerna sannolikt varit det gradvisa införandet av olika former av begränsande lagstiftning, där varje ny skärpning har föregåtts av en intensiv samhällsdebatt (84). Förutom begränsningar i möjligheterna för inköp av tobaksvaror är även utvecklandet av rökfria miljöer en faktor som begränsar möjligheten till rökning. En av hörnstenarna i den svenska tobakslagen är att ingen mot sin vilja ska behöva utsättas för tobaksrök. Följaktligen är alla offentliga platser, skol- och utbildningslokaler, hälso- och sjukvården samt alla arbetsplatser inklusive serveringsmiljöer rökfria. Trots rätten till en rökfri arbetsmiljö utsätts fortfarande vissa yrkesgrupper i Sverige för passiv rökning, exempelvis lokalvårdare och personal inom hemtjänst och psykiatri. Kriminalvården, som numera har helt rökfria inomhuslokaler, är i detta sammanhang ett aktuellt exempel på en organisation som genom införandet av en gemensam tobakspolicy på ett framgångsrikt sätt löst detta arbetsmiljöproblem. 19 av 21 landsting har politiskt beslutade tobakspolicyer, som bland annat innehåller regler SKILLNADER I ATTITyDER Det finns också skillnader i attityder och dryckesvanor mellan olika grupper i befolkningen. Sammanfattningsvis kan man konstatera att • mäns inställning till alkohol är mer tillåtande än kvinnors • de allra äldsta är överlag mer restriktiva än yngre • småkonsumenterna, inklusive nykteristerna, är klart mest restriktiva och storkonsumenterna är de som är mest tillåtande • den södra delen av Sverige är mer liberal än den norra • storstadsbefolkningen dricker totalt sett mer än de som bor på landsbygden (3). om tobaksfri arbetstid, tillgång till tobaksavvänjning och rökfria miljöer inomhus och utomhus. Motsvarande andel kommuner som har en tobakspolicy är betydligt mindre, då endast omkring en tredjedel av nästan 300 kommuner uppger att de har en politisk beslutad tobakspolicy (35). Attityder och normer Marknadsföringen av idéer och värden och andra icke-kommersiella informationsaktiviteter som till exempel hälsobudskap har visats kunna öka medvetenheten om ett visst problem men sällan åstadkomma långsiktiga förändringar i människors attityder och beteenden. Vid icke-kommersiell marknadsföring av typen ”låt bli droger” kan resultatet av marknadsföringen dessutom ofta inte bli synligt förrän långt in i framtiden. Detta är en av flera svårigheter att forskningsmässigt fånga de långsiktiga effekterna av hälsobudskap om exempelvis alkohol och narkotika. En tänkbar effekt av informationskampanjer är möjligheten att, särskilt i de yngre grupperna, få bort uppfattningen att alla andra röker, dricker eller använder droger. Dessutom kan informationssatsningar leda till att skapa förståelse för behovet av restriktioner inom alkoholområdet. Tkr 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 Figur 32. Alkoholbranschens utgifter för reklam för alkoholhaltiga drycker i svenska medier 2000–2007, utan hänsyn till rabatter (169). Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 69 ÅTGÄRDER
ÅTGÄRDER Alkohol Vår inställning till alkohol förändras och påverkas bland annat av hur mycket och vad vi dricker, men också av samhällsdebatten. Svenskarnas inställning till alkoholpolitiken Myndigheter och organisationer undersöker årligen svenskarnas inställning till alkoholpolitiken. Stödet för det svenska detaljhandelsmonopolet på alkohol (Systembolaget) har blivit allt starkare bland befolkningen och när ett opinionsundersökningsföretag undersökte detta på uppdrag av Systembolaget 2007 visade det sig att nästan två tredjedelar (61 procent) ville behålla monopolet. Skälen som angavs var att man ville värna om folkhälsan och skydda ungdomarna (4). Varje år sedan 1986 genomför SOM-institutet (en forsknings och utbildningsorganisation vid Göteborgs universitet) en riksrepresentativ frågeundersökning på temat samhälle, opinion och massmedier. Resultat från 2007 års undersökning visade att svenskarna är mindre positiva till sänkt alkoholskatt och att stödet för att sälja alkohol i butiker minskat jämfört med tidigare år (161). Samma resultat påträffades också i utvärderingen av det förebyggande arbete i sex försökskommuner (17). I en annan opinionsundersökning under 2007 som gällde alkolås i bilar, ansåg 35 procent av de tillfrågade att de kunde tänka sig betala 2 000 kronor extra för alkohollås i en ny bil. Siffran är betydlig lägre än i en tidigare undersökning (2003), då cirka 80 procent kunde tänka sig betala för alkohollås (162). Marknadsföring och reklam Att marknadsföring påverkar attityden till och konsumtionen av alkohol har visats genom bland annat studier av totala reklamförbud. Av sådana studier framgår att länder med reklamförbud för alkohol har mellan 10 och 20 procent lägre totalkonsumtion och att olika typer av inskränkningar av marknadsföringen kan minska alkoholkonsumtionen med 5–8 procent i en befolkning (163, 164). En senare studie pekar på att reklamförbud inte sänker alkoholkonsumtionen om en reglering slår mot en dryckessort men inte mot andra (165). Konsumtionsstudier som 70 Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 undersöker effekten av reklam på undergrupper inom en befolkning ger ofta tydligare resultat. En sådan studie på unga undersökte graden av exponering för alkoholreklam och dess effekter på konsumtionen. Det visade sig att ju mer de unga exponerades för alkoholreklam, desto mer drack de (166). Unga människor förefaller alltså vara särskilt känsliga för marknadsföring och reklam för alkoholdrycker. Det har inte undgått alkoholindustrin som satsar mycket på marknadsföring på ställen där det är mer sannolikt att nå unga (162). En ökning av marknadsföringen och reklamen för alkoholdrycker skulle sannolikt leda till ökad konsumtion bland unga (168). Konsumentverket rapporterar att utvecklingen i Sverige går mot en mer aggressiv marknadsföring av alkohol. Diagrammet i figur 32 visar att under 2007 satsade alkoholbranschen cirka 285 miljoner kronor på reklam för vin, sprit och öl i svenska medier (internet ej inräknat) och att siffran ökat markant alltsedan millennieskiftet (169). En möjlig anledning till att alkoholindustrin satsar mer på marknadsföring via television som sänds från utlandet men når svenska tittare kan vara att detta media inte är lika reglerat som tidningar och andra tryckta medier. Alkoholindustrin satsade under 2007 drygt 112 miljoner kronor på reklam i TV (164). Tabell 11 ger en översikt över vad som var tillåtet och förbjudet i Sverige 2007 för marknadsföring av alkoholdrycker. Mediekampanjer och övriga informationsinsatser Under 2007 har en rad olika mediekampanjer bedrivits både nationellt och lokalt. Alkoholkommittén bedrev kampanjen Störa langningen tillsammans med tio kommuner. Syftet var att öka vuxnas benägenhet att tipsa polisen för att öka tillslagen mot langare, men också att påverka vuxnas attityder och få dem mer restriktiva till ungdomsdrickande. Kampanjens genomslag var stort, då de flesta kommuninvånare uppmärksammat den. Däremot varierade antalet tips till polisen och tillslag på de olika orterna (34). Systembolaget lanserade 2005 IQ-initiativet, vars syfte var att visa upp goda exempel som syftar till ett hälsosammare förhållningssätt till alkohol. Projekten lanserades bland annat med hjälp
Page 1 and 2:
Det drogförebyggande arbetet i Sve
Page 3 and 4:
© StatenS FolkhälSoinStitut, ÖSt
Page 5 and 6:
Attityder och normer 69 Sociala fak
Page 8 and 9:
Sammanfattning UNDER 2007 FORTSATTE
Page 10 and 11:
expanded, but cooperation between t
Page 12 and 13:
triska störningar, ungdomar med sk
Page 14 and 15:
edöms ha riskabla alkoholvanor. Re
Page 16 and 17:
De nedåtgående siffrorna sedan 20
Page 18 and 19:
Män Kvinnor Högre andel (statiskt
Page 20 and 21: slutenvård ökat med 68 procent.
Page 22 and 23: fyllerister, dels de som är alkoho
Page 24 and 25: Tillverkning I alkohollagens andra
Page 26 and 27: av alkoholpolitikens viktigaste ins
Page 28 and 29: Narkotikan i Sverige I DET HÄR avs
Page 30 and 31: Procent 20 15 10 5 0 -88 -89 -90 -9
Page 32 and 33: Procent 20 15 10 5 0 -71 -73 -75 -7
Page 34 and 35: av alla som provat narkotika någon
Page 36 and 37: Antal 400 300 200 100 0 -94 -95 -96
Page 38 and 39: ekryteringen av osmittade missbruka
Page 40 and 41: Nationella handlingsplaner och folk
Page 42 and 43: Tobaken i Sverige SEDAN BÖRJAN AV
Page 44 and 45: Procent 40 30 20 10 0 -80 -81 -82 -
Page 46 and 47: Män Kvinnor Högre andel (statisti
Page 48 and 49: karna och 31 procent av flickorna a
Page 50 and 51: Procent 16 12 8 4 0 2004 Män 2005
Page 52 and 53: SKADOR AV RÖKNING Hjärt-kärlsjuk
Page 54 and 55: innehåller ett antal rekommendatio
Page 56 and 57: Åtgärder riktade mot bestämnings
Page 58 and 59: kan ett högre narkotikapris förv
Page 60 and 61: som Sveriges EU-anslutning har medf
Page 62 and 63: Det är heller inte tillåtet att s
Page 64 and 65: • vikten av att föräldrarna til
Page 66 and 67: nationellt samarbete för att utpl
Page 68 and 69: Tullverket har under 2007 prioriter
Page 72 and 73: Tabell 3. Regler kring marknadsför
Page 74 and 75: de ungdomar som har använt narkoti
Page 76 and 77: Idealet är en trygg skola som frä
Page 78 and 79: Föräldrastöd Under de senaste de
Page 80 and 81: Tabell 4. Riskgrupper för alkoholp
Page 82 and 83: åda föräldrarna har missbrukspro
Page 84 and 85: Ungdomar med skolmisslyckanden Skol
Page 86 and 87: Uppföljning av drogförebyggande i
Page 88 and 89: Figur 34 visar att det finns ett si
Page 90 and 91: sjukvården, polisen, frivilligorga
Page 92 and 93: handlar i stor utsträckning om utb
Page 94 and 95: Referenser 1. SoRAD. Den totala alk
Page 96 and 97: 61. Statens folkhälsoinstitut. The
Page 98 and 99: 123. Kendell RE, de Roumaine M, Rit
Page 100: 183. Jonsson E, Sörensen S, Tillgr
Page 103 and 104: Alkohol- och drogförebyggande arbe
Page 105 and 106: cyförändringar och en effektiv ti
Page 107 and 108: att utforska och lösa tveksamheter
Page 109 and 110: En nationell utvärdering av Staten
Page 111 and 112: muner, ofta i samverkan mellan skol
Page 113 and 114: andra eleverna på ett sätt som al
Page 115 and 116: har fokuserat på föreningen, det
Page 117 and 118: möts tillsammans. Läs om utvärde
Page 119 and 120: domsprogrammet tar upp teman som dr
Page 121 and 122:
anslutning till ordinarie föräldr
Page 123 and 124:
erkännande kan åklagaren ge åtal
Page 125 and 126:
dalens högskola, Högskolan i Jön
Page 127 and 128:
54. STÖRA LANGNINGEN - TROLLHÄTTA
Page 129 and 130:
111. Wahlund B. Pedagogers värderi
Page 131:
Den här rapporten handlar om det f
show all

Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?