Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sjukvården, polisen, frivilligorganisationerna och<br />
näringslivet. Redovisningen i denna rapport, inte<br />
minst den detaljerade genomgången av program<br />
och aktiviteter i bilagan till denna rapport, talar<br />
för en kontinuerligt ökad aktivitetsnivå. Den<br />
samlade bilden av insatserna sedan 2000 är att<br />
en bred nationell mobilisering genomförts, där så<br />
gott som alla kommuner och ett stort antal frivilligorganisationer<br />
deltagit. <strong>Det</strong>ta har resulterat<br />
i att alkohol- narkotika- och tobaksfrågor fått<br />
större uppmärksamhet i fullmäktigeförsamlingar,<br />
nämnder och förvaltningar, styrelser i föreningslivet<br />
och redaktioner för tidningar, radio och TV.<br />
Ökat fokus på tillgänglighet<br />
I de första nationella handlingsplanerna för <strong>arbetet</strong><br />
med alkohol, narkotika och tobak låg tyngdpunkterna<br />
på insatser för att begränsa efterfrågan.<br />
<strong>Det</strong> var insatser som främst riktades till<br />
ungdomar, genom skolan och på fritiden. Även<br />
mediekampanjer var en del av denna inriktning.<br />
Däremot gjordes mer begränsade insatser för att<br />
begränsa tillgängligheten. Sedan 2006 har det blivit<br />
en omorientering, där tillgänglighetsbegränsning<br />
fått ökad prioritet. Denna omorientering<br />
fullföljs under <strong>2007</strong>, även om efterfrågebegränsande<br />
insatser fortfarande dominerar.<br />
<strong>Det</strong>ta framgår bland annat av <strong>Statens</strong> folkhälsoinstituts<br />
(FHI) utvärdering av utvecklings<strong>arbetet</strong><br />
med sex försökskommuner. En positiv lärdom<br />
från utvärderingen var att kommuner kan stimuleras<br />
och få stöd till att utveckla förebyggande<br />
insatser på alkohol- och narkotikaområdet. Av<br />
FHI:s rapport framgår att beslutsfattarna i kommunerna<br />
under <strong>arbetet</strong>s gång blev mer kunniga<br />
och engagerade och att det förebyggande <strong>arbetet</strong><br />
blev mer långsiktigt, med en fastare struktur. Men<br />
resultaten för konsumtion och skador blev inte<br />
bättre i försökskommunerna än i kontrollkommunerna.<br />
De följde båda den ökande nationella<br />
trenden i så gott som alla de indikatorer som valts<br />
för utvärderingen.<br />
Slutsatsen från de sex försökskommunerna<br />
var att ökat engagemang från beslutsfattare är<br />
nödvändigt men det är inte tillräckligt. För att få<br />
effekter på konsumtion och problem krävs därutöver<br />
en tydligare styrning mot effektiva förebyggande<br />
metoder. Utmaningen här är att bryta en<br />
mångårig tradition där förebyggande arbete med<br />
alkohol, narkotika och tobak i huvudsak handlat<br />
om att påverka efterfrågan, medan betydligt mindre<br />
kraft lagts på att begränsa tillgängligheten. På<br />
denna punkt har preventionsforskningen blivit<br />
allt tydligare: det är de tillgänglighetsbegränsande<br />
åtgärderna som har effekt. <strong>Det</strong> handlar å andra<br />
sidan inte om något antingen eller. Tvärtom är en<br />
annan iakttagelse från forskningen att ensidiga<br />
satsningar på antingen tillgänglighetsbegränsning<br />
eller efterfrågebegränsning inte är effektiva.<br />
Ett exempel på detta är den omfattande satsning<br />
som gjordes för att begränsa tillgängligheten av<br />
narkotika under USA:s ”krig mot droger”. Satsningen<br />
ledde inte till någon mätbar minskning av<br />
tillgången till narkotika; tvärtom sjönk priserna<br />
(195). Slutsatsen från amerikanska forskare är<br />
att kontrollinsatser måste kombineras med insatser<br />
för att minska efterfrågan (196).<br />
Tillgänglighetsbegränsning handlar till stor del<br />
om nationella politiska beslut. En vanlig uppfattning<br />
i kommunerna är därför att man inte kan<br />
göra så mycket för att påverka tillgängligheten.<br />
Men detta är fel. En stor del av kontrollinsatserna<br />
och tillsyns<strong>arbetet</strong> sker lokalt, och det är helt<br />
avgörande för att den nationella lagstiftningen ska<br />
få effekt. Polisen gör mest lokala insatser för att<br />
begränsa illegal alkoholhantering och bekämpa<br />
narkotika. Antalet serveringstillstånd på restauranger<br />
avgörs likaså lokalt, liksom öppettiderna<br />
för dessa. Tillsynen över restaurangerna är också<br />
en lokal uppgift, där engagemanget från kommunerna<br />
och polisen dessvärre varierar betänkligt.<br />
Tillsynen över försäljningen av tobak och folköl<br />
ligger också lokalt; även denna är på många håll<br />
eftersatt. Ett annat viktigt område är insatserna<br />
för trafiknykterhet, där insatserna i hög grad<br />
avgörs av den lokala polisorganisationen. Lagstiftningen<br />
ger polisen befogenhet att tillämpa en<br />
av de mest effektiva alkoholförebyggande insatserna<br />
som forskningen känner till, slumpmässiga<br />
alkoholkontroller i trafiken. Alkoholtesterna har<br />
också ökat betydligt på senare år, men de flesta<br />
är inte slumpmässiga utan genomförs där flest<br />
gripanden kan förväntas. Här krockar den traditionella<br />
polisiära ambitionen att gripa så många<br />
brottslingar som möjligt med folkhälsans ambi-<br />
<strong>Det</strong> DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe <strong>2007</strong> 89<br />
DISKUSSION
Change language