Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
andra eleverna på ett sätt som aldrig vuxna kan<br />
få. De ska verka för bättre stämning och de ska ge<br />
stöd till lärarna i form av idéer. Alla kompisstödjare<br />
får en heldagsutbildning av Friends. Modellen<br />
kan också tillämpas i förskolan samt år 1 och<br />
år 2 på grundskolan. Då utbildas hela gruppen<br />
eller klassen i Friends modell genom lekfulla teater-<br />
och situationsövningar (81). Myndigheten för<br />
skolutveckling 12 har granskat utvärderingar och<br />
undersökningar av resultat av programmet men<br />
funnit svårigheter att genom dessa finna vetenskapliga<br />
belägg för effekter av programmet (83).<br />
Myndigheten ska låta genomföra en kvantitativ<br />
och kvalitativ effektstudie av Friends kompisstödmodell<br />
inom ramen för ett regeringsuppdrag<br />
(U<strong>2007</strong>/1205/) (82). Friends har hittills arbetat<br />
på cirka 1 400 skolor, av vilka ungefär 900 var<br />
aktiva Friendsskolor <strong>2007</strong>.<br />
Förebyggande och främjande<br />
verksamhet för unga i riskmiljöer<br />
och utvecklingen av drogfria<br />
mötesplatser<br />
I regleringsbrevet för 2006 fick Ungdomsstyrelsen<br />
i uppdrag att genomföra en satsning på förebyggande<br />
och främjande verksamhet för unga i<br />
riskmiljöer och att utveckla drogfria mötesplatser.<br />
Satsningen löper under en treårsperiod och<br />
inriktas på förebyggande och främjande verksamheter<br />
för att minska risken för ungdomar<br />
att hamna i kriminalitet, missbruk eller socialt<br />
utanförskap. Dessutom ska man utveckla drogfria<br />
mötesplatser för ungdomar i åldern 15−20<br />
år (84). Verksamheterna har tagit olika uttryck i<br />
olika delar av landet. De nya mötesplatserna som<br />
har vuxit fram benämns exempelvis Ungdomens<br />
hus, träffpunkter och kulturhus (85). Här kan<br />
kommuner men även ideella organisationer och<br />
stiftelser vara huvudmän. <strong>Det</strong> finns också fritidsgårdar<br />
och fritidsverksamheter som lokaliseras<br />
till skolan. I Landskrona arbetar Ungdomshuset<br />
Nova mot segregering genom att bjuda in till<br />
12 bIlAGA – AlKohol- och DRoGFöRebyGGANDe ARbete <strong>2007</strong><br />
möten och i Göteborgs centrum jobbar mötesplatsen<br />
för unga, Meeths, med att unga själva ska<br />
forma sin fritid (86, 87). Ett annat exempel är<br />
två skolor i Norrbotten där man genomfört insatser<br />
för att legitimera elevernas fritidsaktiviteter.<br />
Bland annat har man engagerat idrottsföreningar<br />
vid temadagar för att intressera elever och föreningar<br />
i lokalsamhället för varandra. <strong>Det</strong>ta för att<br />
integrera elevernas fritidsaktiviteter i lokalsamhällets<br />
vardag. Några kommuner har fått stöd för att<br />
utveckla uppföljningsmetoder för att kunna avläsa<br />
resultat och effekter i sina satsningar (88). Ungdomsstyrelsen<br />
ska göra en särskild uppföljning<br />
och utvärdering av de nya mötesplatserna som<br />
etableras, samt genomföra en forskningsöversikt<br />
kring de samhällsekonomiska effekterna av förebyggande<br />
och främjande ungdomsarbete (89). En<br />
processutvärdering av hela satsningen genomförs<br />
också av Ersta Sköndal Högskola. En slutrapport<br />
ska redovisas till Regeringskansliet senast<br />
den 3 november 2008. I en processutvärdering<br />
som genomförts i Norrbotten har intervjupersoner<br />
uppgett att elever med många riskfaktorer har<br />
tagit del av projektet på ett sätt som de inte gör vid<br />
andra skolaktiviteter och att de har visat engagemang<br />
vid de aktiviteter som har genomförts, bland<br />
annat genom att komma tidigare till skolan och<br />
hjälpa till att ställa i ordning (90). Över 3 700 personer<br />
har involverats i kompetensutveckling i över<br />
hälften av landets kommuner (91). Till största del<br />
har fritidsledare deltagit men även socialarbetare<br />
och på sina håll även polisen. Drygt trettio drogfria<br />
mötesplatser har fått stöd, både kommunala<br />
och ideella. Ett åttiotal projekt inom den ideella<br />
sektorn har fått stöd.<br />
Föräldrakraft<br />
Föräldrakraft grundar sig på det amerikanska<br />
programmet Iowa Strengthening Families Program<br />
(ISFP) 13 och har i <strong>Sverige</strong> utvecklats av<br />
Birgitta Kimber vid Örebro universitet. Programmet<br />
har ingått i den verktygslåda som under året<br />
använts i <strong>Statens</strong> folkhälsoinstituts nationella<br />
12 Myndigheten för skolutveckling (MSU) upphörde den 1 oktober 2008. En stor del av den verksamhet som MSU bedrivit har<br />
gått över till Skolverket.<br />
13 <strong>Det</strong> är bara Föräldrakraft för åldersintervallet 10–14 år som grundar sig på ISFP.
Change language