Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

satsning Skolan förebygger. Syftet med Föräldrakraft är att stärka familjens skyddande faktorer, i synnerhet att främja positiva uppfostringsstrategier och att stärka familjesammanhållningen. Programmet vänder sig till alla familjer med barn i åldrarna 3–6 år samt till familjer med lite äldre barn upp till 14 år. För den senare ålderskategorin syftar programmet mer specifikt till att förebygga missbruk. Programmet vänder sig till både föräldrar och barn. Vid varje kurstillfälle träffas föräldrarna en timme parallellt med att barnen träffas för sig. Timmen därefter arbetar barnen och föräldrarna tillsammans med dagens tema. Utbildningen bedrivs via modellinlärning, diskussioner, rollspel och hemuppgifter. Kurserna kan vara hållas i förskolan och grundskolan och genomföras exempelvis i samarbete med socialtjänsten. Kursledarna är utbildade föräldragruppledare. Den amerikanska förlagan, Iowa Strengthening Families Program, har utvärderats i en amerikansk kontrollerad studie som visar på en tydlig minskning av aggressivitet och andra beteendeproblem bland dem som deltagit i programmet, men även en minskning av alkohol- och tobaksanvändning (92). En svensk utvärdering (93) av Föräldrakraft har gjorts vid Örebro universitet i form av ett examensarbete. I studien ingick en försöksgrupp och en kontrollgrupp. Resultaten visar att en stor majoritet av föräldrarna var nöjda med programmet, men att några beteendeförändringar inte kunnat identifieras. Kort tid mellan kursen och mättillfället kan vara en förklaring till detta. Vid Örebro universitet pågår en utvärdering där familjer som deltagit i Föräldrakraft jämförs med familjer som inte deltagit. Data samlas in från flera kommuner i Sverige med mätningar före och efter programmets genomförande samt tio månader efter starten. Inom ramen för Statens folkhälsoinstituts årliga kartläggning av kommunernas alkohol- och drogförebyggande arbete angav 15 kommuner att man arbetade med Föräldrakraft för åldersgruppen 3–6 år och 12 kommuner för den äldre åldersgruppen under 2007 (25). FöräldraStegen FöräldraStegen är en utveckling av STEG FÖR STEG (se sidan 17) och har tagits fram av Jörgen Larsson vid STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) i samarbete med Maria Ungdom i Stockholm (94, 95). Programmet har ingått i den verktygslåda som under året använts i Statens folkhälsoinstituts nationella satsning Skolan förebygger. FöräldraStegen riktar sig till föräldrar vars barn (14–17 år) befinner sig i riskzonen för att utveckla problem, till exempel med skolk, brottslighet, klotter, alkohol och droger. Programmet består av sex träffar (steg) för föräldrar. Det centrala hjälpmedlet vid föräldraträffarna utgörs av videofilmer som lägger grunden för sammankomsterna. Föräldrarna ser exempel ur filmerna, jobbar med olika övningar samt diskuterar med varandra (94, 95). Camilla Jalling vid STAD har 2008 påbörjat en randomiserad kontrollerad studie av effekten av FöräldraStegen och Komet (se sidan 14) (96). Hittills har flera av utbildningarna i Sverige följts upp och resultat från dessa visar att föräldrarna är nöjda (94). Inom ramen för Statens folkhälsoinstituts årliga kartläggning av kommunernas alkohol- och drogförebyggande arbete angav 31 kommuner att man arbetade med metoden 2007 (25). Handslaget – Kampen mot droger Under 2003–2007 fick idrottsrörelsen en miljard kronor för att genomföra projektet Handslaget under ledning av Riksidrottsförbundet. Syftet med projektet var att idrottsrörelsen skulle utveckla verksamheten för att öppna fler dörrar till barn och ungdomar. Medlen skulle fördelas till fem områden: 1. öppna dörrarna för fler 2. samverka med skolan 3. satsa mer på flickidrotten 4. hålla tillbaka avgifterna 5. delta i kampen mot droger (97). Syftet med delområdet Kampen mot droger var att belysa samhällets allt mer liberala inställning till droger samt dilemmat kring alkohol vid idrottsliga segrar. Delområdet har utvärderats av Mälardalens högskola för att skaffa en fördjupad kunskap om satsningen och de projekt som genomförts på området (98). Utvärderingen hade inte som syfte att besvara om det drogförebyggande arbetet haft någon effekt på användningen av alkohol och droger. Den visar att projekten bIlAGA – AlKohol- och DRoGFöRebyGGANDe ARbete 2007 13
har fokuserat på föreningen, det omgivande samhället eller en kombination av båda. För att uppnå syftet har man främst använt strategin att förespråka drogfrihet med föreläsningar och genom förebilder. De metoder och strategier som varit aktuella inom projekten har i utvärderingen bedömts som relevanta för folkhälsoarbete. Trots att Kampen mot droger haft ett begränsat genomslag i Handslaget som helhet, är satsningen den mest omfattande som genomförts inom idrottsrörelsen på föreningsnivå i det drogförebyggande arbetet. Cirka 200 projekt har genomförts. Komet för föräldrar Komet för föräldrar har utvecklats av Preventionscentrum i Stockholms stad (Precens). Programmet har ingått i den verktygslåda som under året använts i Statens folkhälsoinstituts nationella satsning Skolan förebygger. Komet för föräldrar är avsett för föräldrar med barn och ungdomar i åldern 3–18 år som har utagerande beteenden, är svåra att få kontakt med, har koncentrationssvårigheter eller dåliga kamratrelationer. Programmet styrs av en manual och bygger på att särskilt utbildade gruppledare tar upp olika teman vid varje träff. Tillsammans med föräldrarna diskuteras idéer på lösningar av vanliga problem, vilka man sedan övar på. Råd och tips som prövas hemma mellan träffarna delas ut i form av skriftligt material. Programmet genomförs i första hand inom ramen för socialtjänsten (99). Komet för föräldrar har utvärderats och följts upp i en rad svenska studier. Resultat från en randomiserad studie (100) visar att Komet ökade föräldrakompetenserna och minskade barnens beteendeproblem och ökade deras sociala kompetens. En annan studie (101) utan kontrollgrupp men med mätningar före och efter kursen visar också på minskade beteendeproblem hos barnen samt att föräldrarna genomgående var mycket positiva till programmet. I intervjustudier (102, 103) har konstaterats att Kometprogrammet bland annat gett barnen bättre självbild och minskat bråken mellan tonåringar och deras föräldrar. Inom ramen för Statens folkhälsoinstituts årliga kartläggning av kommunernas alkohol- och drogfö- 14 bIlAGA – AlKohol- och DRoGFöRebyGGANDe ARbete 2007 rebyggande arbete angav 52 kommuner att man arbetade med metoden 2007 (25). Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet bygger på forskning om Classroom Management i USA. Metoden har utvecklats av Birgitta Kimber och Martin Forster och har ingått i den verktygslåda som under året använts i Statens folkhälsoinstituts nationella satsning Skolan förebygger. Ledarskap och förhållningssätt syftar till att stötta lärare i hur de kan skapa ett bra arbetsklimat i klassrummet. Pedagoger i grundskolan får träning i att hantera ”stökiga” elever eller grupper och i att arbeta med regler, kommunikation och framför allt med uppmuntran för att stärka den sociala kompetensen hos eleverna och förebygga problem (104). Metoden innehåller också moment om hur man arbetar med en grupp och hur man bäst lär ut saker samt hur man arbetar med kunskapsmål (105). Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet kan delas in i sex steg: förankra åtgärder, formulera mål, analysera situationer, skapa drivkraft, undanröja hinder och arbeta med konsekvenser. I metoden arbetar man både med individer och grupper. Flera internationella studier visar att utbildning i ledarskap i klassrummet ger positiva effekter på lärarnas beteende i klassrummet och att detta i sin tur leder till en minskning av olika beteendeproblem som skolk, kriminalitet och bruk av alkohol och droger (104). Inom ramen för Statens folkhälsoinstituts årliga kartläggning av kommunernas alkohol- och drogförebyggande arbete angav 43 kommuner att man arbetade med metoden 2007 (25). Linköpingsmodellen Magnus Skoglund, kriminalinspektör i Östergötland, har varit ledande i att utveckla den så kallade Linköpingsmodellen som används för att bekämpa narkotikamissbruk bland unga. I Linköpingsmodellen har särskilt misstankebaserade utredningar fått stor betydelse, bland annat som komplement till den mer traditionella modellen att kartlägga drogtecken och symptom. Genom att vara observant på ungdomars kontakter
Page 1 and 2:
Det drogförebyggande arbetet i Sve
Page 3 and 4:
© StatenS FolkhälSoinStitut, ÖSt
Page 5 and 6:
Attityder och normer 69 Sociala fak
Page 8 and 9:
Sammanfattning UNDER 2007 FORTSATTE
Page 10 and 11:
expanded, but cooperation between t
Page 12 and 13:
triska störningar, ungdomar med sk
Page 14 and 15:
edöms ha riskabla alkoholvanor. Re
Page 16 and 17:
De nedåtgående siffrorna sedan 20
Page 18 and 19:
Män Kvinnor Högre andel (statiskt
Page 20 and 21:
slutenvård ökat med 68 procent.
Page 22 and 23:
fyllerister, dels de som är alkoho
Page 24 and 25:
Tillverkning I alkohollagens andra
Page 26 and 27:
av alkoholpolitikens viktigaste ins
Page 28 and 29:
Narkotikan i Sverige I DET HÄR avs
Page 30 and 31:
Procent 20 15 10 5 0 -88 -89 -90 -9
Page 32 and 33:
Procent 20 15 10 5 0 -71 -73 -75 -7
Page 34 and 35:
av alla som provat narkotika någon
Page 36 and 37:
Antal 400 300 200 100 0 -94 -95 -96
Page 38 and 39:
ekryteringen av osmittade missbruka
Page 40 and 41:
Nationella handlingsplaner och folk
Page 42 and 43:
Tobaken i Sverige SEDAN BÖRJAN AV
Page 44 and 45:
Procent 40 30 20 10 0 -80 -81 -82 -
Page 46 and 47:
Män Kvinnor Högre andel (statisti
Page 48 and 49:
karna och 31 procent av flickorna a
Page 50 and 51:
Procent 16 12 8 4 0 2004 Män 2005
Page 52 and 53:
SKADOR AV RÖKNING Hjärt-kärlsjuk
Page 54 and 55:
innehåller ett antal rekommendatio
Page 56 and 57:
Åtgärder riktade mot bestämnings
Page 58 and 59:
kan ett högre narkotikapris förv
Page 60 and 61:
som Sveriges EU-anslutning har medf
Page 62 and 63:
Det är heller inte tillåtet att s
Page 64 and 65: • vikten av att föräldrarna til
Page 66 and 67: nationellt samarbete för att utpl
Page 68 and 69: Tullverket har under 2007 prioriter
Page 70 and 71: Provköp används olika frekvent i
Page 72 and 73: Tabell 3. Regler kring marknadsför
Page 74 and 75: de ungdomar som har använt narkoti
Page 76 and 77: Idealet är en trygg skola som frä
Page 78 and 79: Föräldrastöd Under de senaste de
Page 80 and 81: Tabell 4. Riskgrupper för alkoholp
Page 82 and 83: åda föräldrarna har missbrukspro
Page 84 and 85: Ungdomar med skolmisslyckanden Skol
Page 86 and 87: Uppföljning av drogförebyggande i
Page 88 and 89: Figur 34 visar att det finns ett si
Page 90 and 91: sjukvården, polisen, frivilligorga
Page 92 and 93: handlar i stor utsträckning om utb
Page 94 and 95: Referenser 1. SoRAD. Den totala alk
Page 96 and 97: 61. Statens folkhälsoinstitut. The
Page 98 and 99: 123. Kendell RE, de Roumaine M, Rit
Page 100: 183. Jonsson E, Sörensen S, Tillgr
Page 103 and 104: Alkohol- och drogförebyggande arbe
Page 105 and 106: cyförändringar och en effektiv ti
Page 107 and 108: att utforska och lösa tveksamheter
Page 109 and 110: En nationell utvärdering av Staten
Page 111 and 112: muner, ofta i samverkan mellan skol
Page 113: andra eleverna på ett sätt som al
Page 117 and 118: möts tillsammans. Läs om utvärde
Page 119 and 120: domsprogrammet tar upp teman som dr
Page 121 and 122: anslutning till ordinarie föräldr
Page 123 and 124: erkännande kan åklagaren ge åtal
Page 125 and 126: dalens högskola, Högskolan i Jön
Page 127 and 128: 54. STÖRA LANGNINGEN - TROLLHÄTTA
Page 129 and 130: 111. Wahlund B. Pedagogers värderi
Page 131: Den här rapporten handlar om det f
show all

Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?