Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Ungdomar med skolmisslyckanden Skolsvårigheter, med både kunskapsinlärning och social interaktion med jämnåriga och vuxna, är en riskfaktor för alkoholproblem. En rad studier har visat att bristande samhörighet med skolan ökar risken för all form av asocialitet och missbruk. Vissa egenskaper hos skolor har visat sig minska risken för skolmisslyckanden, särskilt bland barn med utagerande beteenden. Dit hör ett aktivt ledarskap från rektorn och skolledningen, tydliga instruktioner från lärarna, gensvar på barnens prestationer, höga förväntningar på eleverna från lärarna, positiv psykosocial skolmiljö, stort elevinflytande i skolan, fritidsverksamhet på skolan och ett aktivt föräldraengagemang. I flera kommuner bedrivs åtgärder genom strukturerade program, såsom Lärarledarskap, Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet, och Skolkomet, med inriktning på att stärka lärarens ledarskap i klassrummet genom att arbeta med uppmuntran, kommunikation och regler. Dessa program har visat positiva effekter på skolfärdigheter genom att förebygga skolmisslyckanden, de främjar en positiv anknytning till skolan, förbättrar skolklimatet och ökar engagemanget i skolaktiviteter. Läs mer om lärarledarskapsmetoder i bilagan. I Länsrapport 2007 uppgav 24 av 224 kommuner att de arbetar med det mobbningsförebyggande programmet Olweus (35). Programmet har utvärderats med goda resultat och syftar till att utveckla en skolmiljö där de vuxna tar det fulla ansvaret att eleverna ska känna sig trygga och inte bli kränkta. Aktiviteterna som bedrivs är samtalsgrupper bland skolpersonalen, framtagande av gemensamma regler mot mobbning och samarbete med föräldrarna. Mer om detta program och andra mobbningsförebyggande program återfinns i bilagan. Psykiskt sjuka Psykisk sjukdom i de flesta former innefattar inslag av depression och ångest, vilket kan leda till ökad alkoholkonsumtion. Alkohol är oftast ett effektivt ångestdämpande medel på kort sikt och den kan också förhöja stämningsläget. Problem och sorger kan glömmas och sömnen underlättas. För människor med sjukligt förhöjt stämningsläge är alko- holen ett sätt att ytterligare förhöja stämningen. Detta är de kortsiktiga, subjektiva vinsterna, på längre sikt förbyts de vid fortsatt hög alkoholkonsumtion oftast i sin motsats (186). Det innebär också stora risker för självmordsbenägna människor att dricka alkohol, då det kan förstärka impulsen att faktiskt begå självmord. Det är viktigt att upptäcka patienter med hög alkoholkonsumtion inom psykiatrin, då alkohol ofta påverkar sjukdomsbilden. Psykiatrisk behandling förutsätter ofta att patienten inte dricker alkohol, eller har en mycket måttlig konsumtion. I Västerbotten genomfördes en väntrumsundersökning för att undersöka om det också finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och psykisk ohälsa. Resultatet visade att drygt hälften av dem som hade ett riskbruk av alkohol samtidigt hade symtom på ångest och depression (192). yrkesgrupper med hög exponering Det finns många studier som redovisar större risker för problem med alkohol och narkotika inom vissa yrkesgrupper och branscher. Exempel är yrkesgrupper som säljer eller serverar alkohol, som har oregelbundna arbetstider och som har mycket representerande eller internationellt resande. Riskfaktorerna består av den sociala normbildning som råder inom olika yrkesgrupper, arbetsrelaterad stress och god tillgänglighet till alkohol i jobbet. Ett exempel på en yrkeskår som har flera av dessa riskfaktorer är servitörerna: deras exponering för alkohol är hög, normen avseende alkohol är positiv, umgänget med kolleger innebär ofta hög alkoholkonsumtion, och arbetet innebär ofta hög stress och ett behov av att varva ner med alkohol. Sedan 2004 sprider Statens folkhälsoinstitut metoden Ansvarsfull alkoholservering vars syfte är att minska våldet och skadorna av alkoholkonsumtion i anslutning till krogbesök. Metoden ska också förbättra arbetsmiljön för de restauranganställda, och de krögare som har medverkat konstaterar att arbetet medfört ett positivt samarbetsklimat med myndigheterna, ökad trivsel och trygghet på jobbet (193). Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 83 ÅTGÄRDER
ÅTGÄRDER 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Familjeläkare Rökning Underläkare Distriktssköterskor Fysisk aktivitet Metoder inom sjukvården Det finns ett stort antal vetenskapliga studier som visar att enkel rådgivning till patienter med en förhöjd alkoholkonsumtion är en av de effektivaste åtgärder som kan vidtas inom hälso- och sjukvården – i synnerhet gäller detta primärvården. Samtidigt har det varit svårt att ge denna kunskap genomslag i den reguljära verksamheten. Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) har på Riskbruksprojektets uppdrag integrerat några frågor om hälso- och sjukvård i sitt så kallade Monitorprojekt (en nationell intervjuundersökning där 1 500 personer tillfrågas varje månad om bland annat sin alkoholkonsumtion). Sedan januari 2006 ingår frågor om huruvida patienterna har fått frågor av sin läkare om alkoholvanor med mera. Av dem som besökt läkare under en tolvmånadersperiod var det 17 procent av männen och 10 procent av kvinnorna som uppgav att läkaren hade ställt frågor om alkoholvanorna. Ungefär 3 procent av männen och 1 procent av kvinnorna fick rådet att minska sin alkoholkonsumtion. Det var något vanligare att frågan togs upp hos patienter i den yngsta åldersgruppen (16–29 år) (194). 84 Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 Alkohol Sjuksköterskor inom BVC Företagsläkare Företagssköterskor Figur 33. Andelen läkare och sjuksköterskor som anger att man har brister i kunskaperna om hur man ger råd till patienterna rörande olika livsstilsområden (190). Som nämnts i avsnittet Gravida, driver Statens folkhälsoinstitut Riskbruksprojektet med målsättning att frågor om alkoholvanor ska få en lika självklar plats i hälso- och sjukvården som frågor om tobaksvanor. Uppdraget omfattade 2007 primärvården, inklusive mödra- och barnhälsovården, sjukhusen och företagshälsovården. Arbetet drivs utifrån åtta olika delprojekt där samtliga aktörer har en viktig uppgift att tidigt upptäcka ett riskbruk av alkohol. Under 2007 har riskbruksprojektet gått in i en ny fas där insatserna fått betydligt starkare genomslag än tidigare år. Ambitionen har höjts framför allt i de insatser som riktas till familjeläkare och ST-läkare 23 , sjuksköterskor vid vårdcentraler och inom barnhälsovården (185). Läs mer om Riskbruksprojektet på www.fhi.se/riskbruksprojektet. I februari 2007 lämnade Socialstyrelsen en lägesbeskrivning av Riskbruksprojektets arbete till regeringen (194). Till grund för denna rapport låg bland annat en enkätundersökning till de personalgrupper som projektet riktar sig till. Ett resultat från undersökningen är att primärvårdens personal uppfattar sig vara betydligt mindre kunniga i att ge råd om alkoholvanor än om andra livsstilsfrågor (figur 33). 23 Specialisttjänstgöring (ST) är en av Socialstyrelsen reglerad utbildning som legitimerade läkare eller legitimerade tandläkare kan genomgå för att bli specialiserade inom ett visst medicinskt område.
Page 1 and 2:
Det drogförebyggande arbetet i Sve
Page 3 and 4:
© StatenS FolkhälSoinStitut, ÖSt
Page 5 and 6:
Attityder och normer 69 Sociala fak
Page 8 and 9:
Sammanfattning UNDER 2007 FORTSATTE
Page 10 and 11:
expanded, but cooperation between t
Page 12 and 13:
triska störningar, ungdomar med sk
Page 14 and 15:
edöms ha riskabla alkoholvanor. Re
Page 16 and 17:
De nedåtgående siffrorna sedan 20
Page 18 and 19:
Män Kvinnor Högre andel (statiskt
Page 20 and 21:
slutenvård ökat med 68 procent.
Page 22 and 23:
fyllerister, dels de som är alkoho
Page 24 and 25:
Tillverkning I alkohollagens andra
Page 26 and 27:
av alkoholpolitikens viktigaste ins
Page 28 and 29:
Narkotikan i Sverige I DET HÄR avs
Page 30 and 31:
Procent 20 15 10 5 0 -88 -89 -90 -9
Page 32 and 33:
Procent 20 15 10 5 0 -71 -73 -75 -7
Page 34 and 35: av alla som provat narkotika någon
Page 36 and 37: Antal 400 300 200 100 0 -94 -95 -96
Page 38 and 39: ekryteringen av osmittade missbruka
Page 40 and 41: Nationella handlingsplaner och folk
Page 42 and 43: Tobaken i Sverige SEDAN BÖRJAN AV
Page 44 and 45: Procent 40 30 20 10 0 -80 -81 -82 -
Page 46 and 47: Män Kvinnor Högre andel (statisti
Page 48 and 49: karna och 31 procent av flickorna a
Page 50 and 51: Procent 16 12 8 4 0 2004 Män 2005
Page 52 and 53: SKADOR AV RÖKNING Hjärt-kärlsjuk
Page 54 and 55: innehåller ett antal rekommendatio
Page 56 and 57: Åtgärder riktade mot bestämnings
Page 58 and 59: kan ett högre narkotikapris förv
Page 60 and 61: som Sveriges EU-anslutning har medf
Page 62 and 63: Det är heller inte tillåtet att s
Page 64 and 65: • vikten av att föräldrarna til
Page 66 and 67: nationellt samarbete för att utpl
Page 68 and 69: Tullverket har under 2007 prioriter
Page 70 and 71: Provköp används olika frekvent i
Page 72 and 73: Tabell 3. Regler kring marknadsför
Page 74 and 75: de ungdomar som har använt narkoti
Page 76 and 77: Idealet är en trygg skola som frä
Page 78 and 79: Föräldrastöd Under de senaste de
Page 80 and 81: Tabell 4. Riskgrupper för alkoholp
Page 82 and 83: åda föräldrarna har missbrukspro
Page 86 and 87: Uppföljning av drogförebyggande i
Page 88 and 89: Figur 34 visar att det finns ett si
Page 90 and 91: sjukvården, polisen, frivilligorga
Page 92 and 93: handlar i stor utsträckning om utb
Page 94 and 95: Referenser 1. SoRAD. Den totala alk
Page 96 and 97: 61. Statens folkhälsoinstitut. The
Page 98 and 99: 123. Kendell RE, de Roumaine M, Rit
Page 100: 183. Jonsson E, Sörensen S, Tillgr
Page 103 and 104: Alkohol- och drogförebyggande arbe
Page 105 and 106: cyförändringar och en effektiv ti
Page 107 and 108: att utforska och lösa tveksamheter
Page 109 and 110: En nationell utvärdering av Staten
Page 111 and 112: muner, ofta i samverkan mellan skol
Page 113 and 114: andra eleverna på ett sätt som al
Page 115 and 116: har fokuserat på föreningen, det
Page 117 and 118: möts tillsammans. Läs om utvärde
Page 119 and 120: domsprogrammet tar upp teman som dr
Page 121 and 122: anslutning till ordinarie föräldr
Page 123 and 124: erkännande kan åklagaren ge åtal
Page 125 and 126: dalens högskola, Högskolan i Jön
Page 127 and 128: 54. STÖRA LANGNINGEN - TROLLHÄTTA
Page 129 and 130: 111. Wahlund B. Pedagogers värderi
Page 131: Den här rapporten handlar om det f
show all

Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?