Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ÅTGÄRDER<br />
Narkotika<br />
Att begränsa den fysiska tillgängligheten till<br />
narkotika är det främsta instrumentet för att<br />
minska narkotikabruket. Många studier visar att<br />
en minskad tillgång till narkotika har en starkt<br />
begränsande effekt på konsumtionen samtidigt<br />
som en rad undersökningar visar att om narkotika<br />
är lättillgänglig ökar benägenheten bland<br />
unga att testa (131, 147).<br />
Tillgång är ett komplext begrepp som innefattar<br />
många faktorer som påverkar varandra. Inte<br />
minst lagstiftningen spelar stor roll för tillgänglighetsutvecklingen<br />
– en restriktiv lagstiftning<br />
som kriminaliserar framför allt produktion och<br />
försäljning men även innehav och bruk minskar<br />
kraftigt antalet personer som använder narkotika<br />
(148). För att en restriktiv lagstiftning ska vara<br />
effektiv krävs också effektiva kontrollåtgärder<br />
för att inte en illegal marknad ska uppstå, därför<br />
beskriver vi den svenska polisens och tullens kontrollarbete<br />
närmare i det här avsnittet. För att kriminalisering<br />
effektivt ska kunna begränsa tillgängligheten<br />
krävs också att lagstiftningen är normativt<br />
förankrad i befolkningen (läs mer om detta i<br />
avsnittet Normer och attityder sidorna 72–73). En<br />
ensidig satsning på tillgänglighetsbaserade åtgärder<br />
ger däremot begränsade effekter på narkotikabruk<br />
och narkotikaproblem och måste kombineras med<br />
insatser mot efterfrågan.<br />
Tillgängligheten till narkotika kan bedömas<br />
utifrån exempelvis pris och narkotikabeslag.<br />
Eftersom priset på narkotika beräknas ha sjunkit<br />
(se Narkotikapriset sidorna 56–57) samtidigt som<br />
antalet narkotikabeslag ökat under en 15-årsperiod<br />
bedöms tillgängligheten till narkotika ha ökat<br />
under samma period. Däremot har, enligt CAN:s<br />
undersökningar under 2000-talet, färre elever<br />
i årskurs 9 uppgett att de skulle kunna få eller<br />
köpa narkotika av någon person i omgivningen.<br />
Andra indikatorer som kan illustrera tillgänglighetsutvecklingen<br />
är produktion, smuggling, den<br />
expanderande internethandeln och handeln på<br />
brukarnivå. I det följande diskuterar vi utvecklingen<br />
för dessa indikatorer och hur vi i <strong>Sverige</strong><br />
arbetar för att minska tillgängligheten.<br />
Enligt uppgifter från Rikskriminalpolisen är<br />
de vanligaste narkotiska preparaten i <strong>Sverige</strong><br />
cannabis och amfetamin, men de senaste åren<br />
64 <strong>Det</strong> DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe <strong>2007</strong><br />
kan man också se att kokain blivit alltmer vanligt<br />
(149, 150). Ökningen av kokainmissbruket<br />
är särskilt koncentrerat till ungdomar i storstäderna.<br />
Rökning av cannabis och marijuana är det<br />
mest spridda narkotikabruket i <strong>Sverige</strong> och flera<br />
polismyndigheter pekar på ökat användande<br />
bland ungdomar. Enligt Rikskriminalpolisen<br />
har användandet av ecstasy avtagit något under<br />
senare år, från att ha varit relativt omfattande,<br />
särskilt bland ungdomar (149).<br />
Åtgärder för att minska produktionen<br />
Den narkotika som förekommer i <strong>Sverige</strong> är i<br />
huvudsak insmugglad. Den inhemska produktionen<br />
av narkotika är begränsad och innefattar<br />
egentligen bara marijuana. Enligt Rikskriminalpolisen<br />
tyder uppgifter från missbruksmarknaden<br />
på en ökande tillgång till marijuana som odlats i<br />
<strong>Sverige</strong>. Däremot har inga illegala laboratorier<br />
för tillverkning av syntetisk narkotika upptäckts<br />
mellan 2005–<strong>2007</strong> i <strong>Sverige</strong>. Här finns ett väl<br />
uppbyggt kontrollsystem för kemikaliehandeln<br />
vilket förmodligen har inneburit ett hinder för<br />
etablerandet av storskalig narkotikaproduktion i<br />
landet. Dessutom kan ”den nationella samrådsgruppen<br />
mot illegal användning av kemikalier<br />
för tillverkning av narkotika” genom sitt arbete<br />
ytterligare ha förhindrat uppkomsten av illegala<br />
laboratorier (149).<br />
<strong>Det</strong> opium och heroin som förekommer i <strong>Sverige</strong><br />
produceras huvudsakligen i Afghanistan och<br />
större delen av den cannabis som förekommer i<br />
<strong>Sverige</strong> har sitt ursprung i Marocko. Den illegala<br />
produktionen av ecstasy som påverkar Europa<br />
sker nästan uteslutande i Nederländerna och Belgien.<br />
Kokainet kommer till <strong>Sverige</strong> från Sydamerika<br />
och det svenska amfetaminet har ofta sitt<br />
ursprung i Polen eller Nederländerna och Belgien.<br />
Drogen kat kommer hit från länderna på Afrikas<br />
horn och de södra delarna av Arabiska halvön<br />
(149). Eftersom det knappast förekommer någon<br />
illegal produktion av droger i <strong>Sverige</strong> så är heller<br />
inte åtgärderna mot den typen av problem omfattande,<br />
däremot arbetar flera internationella organisationer<br />
med frågan.<br />
FN hade år 1998 ett möte (General Assembly<br />
Special Session, UNGASS) om illegala droger.<br />
Bland annat lades en aktionsplan fram för inter-
Change language