Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER<br />
Fysisk tillgänglighet<br />
Att begränsa den fysiska tillgängligheten till<br />
alkohol, narkotika och tobak är tillsammans<br />
med prisinstrumentet de mest effektiva verktygen<br />
för att minska konsumtionen. Tillgänglighet kan<br />
grovt delas in i ekonomisk och fysisk tillgänglighet.<br />
Man begränsar tillgängligheten genom<br />
att ingripa mot så många länkar som möjligt i<br />
kedjan från produktion till bruk. <strong>Det</strong>ta innefattar<br />
insatser och regleringar riktade mot produktion,<br />
partihandel, detaljhandel, innehav, konsumtion<br />
och marknadsföring. Hur insatserna behöver<br />
utformas skiljer sig naturligtvis åt beroende på<br />
om det handlar om att minska konsumtionen av<br />
alkohol, narkotika eller tobak. Fysisk tillgänglighet<br />
är alltså ett komplext begrepp och innefattar<br />
flera faktorer som påverkar varandra. Inte minst<br />
lagstiftningen spelar stor roll för tillgänglighetsutvecklingen<br />
i ett land, men tillgången går också<br />
att påverka på lokal och regional nivå.<br />
Alkohol<br />
Med fysisk tillgänglighet av alkohol menas hur<br />
lätt och bekvämt det är att köpa alkohol. För att<br />
minska den fysiska tillgängligheten och därmed de<br />
fysiska och sociala skadorna av alkoholkonsumtionen<br />
finns ett antal regleringar i alkohollagen för<br />
tillverkning, försäljning och införsel av alkohol.<br />
<strong>Det</strong> finns också förebyggande insatser som syftar<br />
till att minska ungdomars tillgång till alkohol, vilket<br />
vi exemplifierar i det här avsnittet.<br />
Tillverkning<br />
Som ett led i uppgörelsen om alkoholpolitiken i<br />
EG/EU kan privata och andra intressenter numera<br />
tillverka alkoholhaltiga drycker i <strong>Sverige</strong> under<br />
förutsättning att de har ett tillstånd. <strong>Det</strong>ta regleras<br />
i alkohollagen och <strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut<br />
beslutar om tillstånd. För att få ett tillstånd ställs<br />
krav att den sökande ska vara lämplig som tillståndshavare.<br />
<strong>Det</strong> är också upp till den sökande<br />
att påvisa sin lämplighet. Med lämplighet menas<br />
bland annat att företagets skatter och avgifter är<br />
betalda, att företaget i övrigt har god ekonomi<br />
och att bolagets företrädare inte är brottsligt<br />
belastade. För att tillverka vin, starköl och öl i<br />
hemmet för eget behov krävs inget tillstånd. <strong>Det</strong><br />
58 <strong>Det</strong> DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe <strong>2007</strong><br />
här regleras i <strong>Statens</strong> folkhälsoinstituts författningssamling<br />
FHIFS 2001:1 (137) och Alkoholinspektionens<br />
föreskrifter AIFS 1999:3 (138).<br />
I tillsyns<strong>arbetet</strong> ingår besök hos tillståndshavaren,<br />
kontroll av uppgifter från Skatteverket och<br />
andra myndigheter för att se om de regler som uppställts<br />
när tillståndet beviljades också efterlevs. I dag<br />
finns det cirka 70 alkoholtillverkare i <strong>Sverige</strong>.<br />
Partihandel<br />
Svensk alkohollagstiftning byggde tidigare på<br />
principen att handel med alkoholdrycker skulle<br />
ske i statliga bolag för att begränsa det privata<br />
vinstintresset. Syftet var att ge verksamheten en<br />
mer återhållsam och ansvarsfull prägel. Stora<br />
delar av alkoholhandeln utgjordes därför av två<br />
statliga monopolbolag, Vin & Sprit AB (V&S)<br />
och Systembolaget AB. V&S hade ensamrätt till<br />
import och export och Systembolaget hade ensamrätt<br />
till partihandeln till restaurangerna. Starköl<br />
var undantaget i fall där bryggerierna kunde sälja<br />
direkt till restaurangerna (139). Till följd av EGanpassningen<br />
slopades alla alkoholmonopol, utom<br />
Systembolagets detaljhandelsmonopol.<br />
<strong>Det</strong>aljhandel – Systembolaget<br />
Sedan 1977 har den svenska alkoholpolitikens<br />
övergripande mål varit att minska den totala alkoholkonsumtionen.<br />
Med hjälp av ett icke-vinstdrivande,<br />
statligt detaljhandelsmonopol på alkohol<br />
kan de alkoholpolitiska målen få genomslag i<br />
verksamheten. Tillgängligheten till alkohol kan<br />
generellt begränsas jämfört med om alkohol skulle<br />
säljas i livsmedelsbutiker, en aktiv marknadsföring<br />
av alkohol undviks och försäljning till minderåriga<br />
eller berusade personer minimeras. Försäljningen<br />
ska alltså bedrivas under återhållsamma former<br />
för att begränsa konsumtionen. Men principerna<br />
om skydd för folkhälsan kan ställas mot Systembolagets<br />
intresse av att bibehålla sin legitimitet<br />
som detaljhandelsmonopol genom att till exempel<br />
upprätthålla en god service.<br />
Principen att begränsa vinstintresset vid försäljning<br />
av alkoholdrycker lever fortfarande kvar<br />
som ett av den svenska alkoholpolitikens officiella<br />
motiv, men i den praktiska politiken har den fått<br />
en allt svagare ställning på område efter område.<br />
<strong>Det</strong> beror framför på de långtgående förändringar
Change language