Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
DISKUSSION<br />
tion att avhålla så många som möjligt att köra<br />
alkoholpåverkade.<br />
Den gemensamma nämnaren bakom dessa<br />
exempel på lokala insatser för att begränsa tillgängligheten<br />
är att de har gott stöd i forskningen.<br />
<strong>Det</strong>ta i kontrast till flertalet insatser för att<br />
begränsa efterfrågan. Här råder närmast motsatt<br />
förhållande: antingen saknas det stöd för de mest<br />
populära insatserna, eller så finns det stöd för att<br />
de inte fungerar, åtminstone inte i sig själva. Med<br />
detta menas att stöd saknas för effekt på samhällsnivå.<br />
<strong>Det</strong> sista är viktigt att klargöra. Flera<br />
efterfrågebegränsande program, exempelvis<br />
på skolor, har kunnat påvisa effekter i enstaka<br />
forskningsprojekt. Däremot har man inte kunnat<br />
påvisa effekt då dessa metoder tillämpas i skolor<br />
som inte har lagt ner de resurser som programmet<br />
kräver för utbildning, fortbildning och kvalitetssäkring.<br />
Programmen måste därför förenklas och<br />
ett exempel på detta är ÖPP-metoden som riktas<br />
till tonårsföräldrar. Men även om sådan förenkling<br />
genomförs, torde ändå en satsning på kompetensstöd<br />
vara nödvändig, där en sådan behöver<br />
organiseras för respektive program.<br />
<strong>Det</strong> är här vi står idag: kunskapen om effekterna<br />
av de tillgänglighetsbegränsande är säkerställd<br />
genom en omfattande internationell forskning,<br />
medan effekterna av de efterfrågebegränsande<br />
insatserna är osäker och i behov av fortsatt<br />
metodutveckling och utvärdering. Slutsatsen av<br />
detta bör då vara att man åtminstone gör det som<br />
man vet har effekt – tillgänglighetsbegränsande<br />
insatser, medan <strong>arbetet</strong> med att förbättra de efterfrågebegränsande<br />
insatserna fortsätter.<br />
En annan förklaring till att effekter inte kan<br />
avläsas på samhällsnivå är att vissa program<br />
enbart riktar sig till högriskgrupper. Även om<br />
programmen är effektiva, vilket flera av dem,<br />
exempelvis KOMET-programmen, synes vara,<br />
riktar de sig till en så liten del av befolkningen att<br />
någon samhällseffekt inte kan förväntas. <strong>Det</strong>ta<br />
är inget argument mot dessa program; tvärtom<br />
förefaller de angelägna. Men man kan inte med<br />
sådana program begränsa vare sig konsumtionen<br />
eller skadorna på samhällsnivå. Dessa högriskprogram<br />
liknar därmed behandlingsprogram<br />
för beroendetillstånd, de har stor betydelse men<br />
för jämförelsevis få personer. Och även om man<br />
90 <strong>Det</strong> DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe <strong>2007</strong><br />
kan hjälpa enstaka individer som har problem så<br />
ersätts dessa snabbt av nya individer med problem<br />
såvida inte de underliggande mekanismerna<br />
som alstrar dessa problem åtgärdas.<br />
Ökad satsning på riskbruk<br />
Den enda efterfrågebegränsande insatsen för<br />
alkohol som har riktigt bra forskningsstöd är systematisk<br />
tidig upptäckt (screening) av personer<br />
med riskbeteende och rådgivning i sjukvården.<br />
Jämfört med det mesta som görs inom hälso- och<br />
sjukvård är dessa insatser mycket effektiva. <strong>Det</strong><br />
enda som egentligen kan konkurrera ur effektivitetssynpunkt<br />
är tobaksrådgivning. Gemensamt<br />
för båda dessa insatser är deras enkelhet. Budskapet<br />
är okomplicerat: drick mindre! Sluta rök!<br />
För många är denna typ av råd från läkare och<br />
sköterskor tillräckliga för att få igång motivationen<br />
till förändring. Sedan pågår det intressant<br />
forskning om effektiviteten kan höjas ytterligare<br />
genom något mer sofistikerade budskap: ”Har du<br />
funderat på dina alkoholvanor, på din rökning”.<br />
Sannolikt kan man med denna mer motiverande<br />
ansats nå ännu fler människor med osunda levnadsvanor.<br />
<strong>Det</strong> är en slående skillnad mellan forskningsstödet<br />
för alkoholrådgivning och den begränsade<br />
omfattning som metoden haft i den praktiska<br />
sjukvårdsverksamheten. Frågan här är inte<br />
längre om metodiken fungerar, utan hur man ska<br />
använda den. Denna fråga har funnits i över 20<br />
år, alltsedan internationellt uppmärksammade<br />
studier från Malmö och Karlstad publicerades,<br />
men inte lett till mer än avgränsade projektinsatser.<br />
Sedan 2006 har dock <strong>arbetet</strong> inom detta<br />
område tagit fart på allvar, med finansiering från<br />
regeringen och med successivt ökande omfattning.<br />
<strong>Det</strong> nationella riskbruksprojektet i Stockholm<br />
har gradvis fått karaktären av nationellt<br />
kompetenscentrum, samtidigt som alla landsting<br />
fått statsbidrag för att utveckla riskbruks<strong>arbetet</strong><br />
lokalt. På motsvarande sätt har bidrag satsats<br />
inom arbetslivet och företagshälsovården.<br />
Båda dessa delar är viktiga. För att klara implementationsuppgiften<br />
krävs både ett ökat engagemang<br />
från läkare, sjuksköterskor och andra<br />
professionella grupper inom hälso- och sjukvården<br />
och från ledningen. Den professionella delen
Change language