Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

handlar i stor utsträckning om utbildning, där läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, barnsjuksköterskor och företagssköterskor erbjuds kurser om alkohol och alkoholrådgivning. Lika viktigt är att ledningen stödjer utvecklingen av det alkoholförebyggande arbetet och ställer krav på att sådana insatser genomförs. Från flera landsting kommer också rapporter om olika inslag i denna anda: exempelvis finns nu vårdöverenskommelser, där alkoholprevention ingår, ofta som del av ett bredare hälsofrämjande arbete. Ibland ingår också ekonomiska styrmedel, där vårdproducenter får ersättning i relation till hur mycket som uträttas inom detta område. Båda dessa spår framstår som nödvändiga. Utan professionellt engagemang är det i praktiken omöjligt för ledningen att kommendera fram ökade hälsofrämjande inslag. Å andra sidan leder insatserna för att utveckla det professionella engagemanget sällan till mer än enstaka och tidsbegränsade projekt om inte ledningen engageras. Framgången i riskbruksprojektet har väckt frågan om detta går att utvidga till fler levnadsvanor, i första hand nämns tobaksbruk. I ett hälsofrämjande perspektiv framstår avgränsningen till enstaka levnadsvanor som artificiell och för de professionellt verksamma som svårhanterlig. Men när det gäller tobak uppkommer en annan typ av fråga: Är det sekundärprevention eller tertiärprevention man arbetar med? Inom riskbruksprojektet har detta uttryckts mycket klart. Målgruppen är människor som dricker mer än vad som är hälsosamt, men som inte är alkoholberoende. Det handlar alltså om att råda människor att dricka mindre, inte sluta dricka helt. Hög alkoholkonsumtion ses här som en riskfaktor för ohälsa av samma slag som osunda kostvanor eller bristande fysisk aktivitet. De patienter som utvecklat alkoholberoende ska inte få den här typen av råd, de ska istället hänvisas till behandling. I tobaksarbetet är fokus ett annat. Vad som skiljer tobak från alkohol är att andelen som är beroende är mycket större. Inom det tobaksförebyggande arbetet handlar det därför inte om att få folk att röka lagom utan att sluta helt. Inom tobaksområdet kallar man dessa behandlingsinsatser för beroende patienter för avvänjning. För detta finns numera goda, evidensbaserade metoder som enkel rådgivning, psykologiska program och farmakologiska program. Merparten av dessa insatser kan genomföras av personal inom primärvården eller företagshälsovården utan specialistkompetens inom beroendeområdet. Man kan då konstatera att samma förhållande råder för alkoholberoende. Även här har behandlingsforskningen visat att generalister inom primärvård och företagshälsovård kan hjälpa den stora majoriteten av de alkoholberoende patienterna med en kombination med korta strukturerade rådgivningsprogram och farmakologiska behandlingsprogram med de nya läkemedel som utvecklats på senare år. Skillnaden är dock att patienter med alkoholberoende i allmänhet hänvisas till den specialiserade beroendevården, utan att man först prövat dessa effektiva åtgärder. På sikt blir detta sannolikt ohållbart, då uppmärksamheten på alkoholproblem blir större och fler alkoholberoende personer identifieras. Alla dessa kan inte hänvisas till beroendevården – och skulle heller inte vilja bli hänvisade dit. Vad som därtill framstår som en olöst fråga är vart de nikotinberoende patienterna ska hänvisas när insatserna inom den icke-specialiserade vården visat sig otillräckliga. Denna grupp växer nu i takt med att de ”lätta” fallen klarats av. Bland de allt färre rökarna i befolkningen finns nu en ökande andel med svåra beroendetillstånd. Här finns en viktig brist inom beroendevården, där man utvecklat effektiva program för patienter som är beroende av alkohol och narkotika, men inte för nikotinberoende. Detta trots att det ofta är rökningen som tar livet av dessa patienter – den vanligaste dödsorsaken bland alkoholister är hjärtinfarkt, där rökningen är den största riskfaktorn. Vad vi ser är alltså en dubbel obalans: i arbetet med alkohol är effektiva metoder för såväl riskbruk som beroende för lite utnyttjade inom primärvården och företagshälsovården. För tobak uppfattas insatser för de beroende patienterna som naturliga för primärvården och företagshälsovården, men här finns det för få program för de svårt nikotinberoende patienterna inom den specialiserade beroendevården. Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 91 UPPFÖLJNING DISKUSSION
DISKUSSION Lokal förankring En intressant och positiv iakttagelse i denna rapport är den ökande andelen kommuner som utsett samordnare för det förebyggande arbetet med alkohol och narkotika. Ungefär 80 procent av kommunerna hade 2007 sådana samordnare för alkohol och narkotika, medan siffran för tobak var cirka 60 procent. Kommunerna ökar också sin andel av finansieringen av de förebyggande insatserna. Cirka 70 procent av kommunerna anger att de huvudsakligen finansierar dessa insatser med egna medel. Detta talar för att strategin under de nationella handlingsplanerna, där man satsade betydande statsbidrag på att stödja kommunernas utvecklingsarbete, i huvudsak varit framgångsrik. Många kommuner står nu på egna ben, med permanentade tjänster för det förebyggande arbetet med alkohol och narkotika. Men det finns ett antal kommuner där arbetet inte kommit lika långt och där fortsatta stödinsatser krävs. En strategi för detta kan vara att erbjuda kommunerna att delta i olika utvecklingsprojekt där det så kallade 3x3 projektet är ett exempel. 92 Det DRoGFöRebyGGANDe ARbetet I SveRIGe 2007 Argumenten för att stärka det lokala arbetet är flera. Många av de beslut som påverkar medborgarnas vardag fattas på kommunal och landstingskommunal nivå. I lokalsamhället blir också de kostnader och problem som orsakas av alkohol, narkotika och tobak mer kännbara och ofta har kommunala beslutsfattare och tjänstemän stora kunskaper om vilka behov som finns i kommunen. Forskningen visar att det krävs långsiktighet i arbetet för att nå resultat och det kan ofta ta mellan fem och tio år innan nya idéer leder till ny verksamhet som fått resultat (197, 198). Detta innebär en utmaning eftersom det förebyggande arbetet i hög grad vilat på kortsiktiga satsningar, ofta i form av tidsbegränsade projekt. För att få den önskade långsiktigheten behöver det förebyggande arbetet byggas in i den reguljära verksamheten. Detta innebär att man på ledningsnivå fattar beslut om tjänster, budget och organisation på detta område på samma sätt som inom andra kommunala verksamhetsområden.
Page 1 and 2:
Det drogförebyggande arbetet i Sve
Page 3 and 4:
© StatenS FolkhälSoinStitut, ÖSt
Page 5 and 6:
Attityder och normer 69 Sociala fak
Page 8 and 9:
Sammanfattning UNDER 2007 FORTSATTE
Page 10 and 11:
expanded, but cooperation between t
Page 12 and 13:
triska störningar, ungdomar med sk
Page 14 and 15:
edöms ha riskabla alkoholvanor. Re
Page 16 and 17:
De nedåtgående siffrorna sedan 20
Page 18 and 19:
Män Kvinnor Högre andel (statiskt
Page 20 and 21:
slutenvård ökat med 68 procent.
Page 22 and 23:
fyllerister, dels de som är alkoho
Page 24 and 25:
Tillverkning I alkohollagens andra
Page 26 and 27:
av alkoholpolitikens viktigaste ins
Page 28 and 29:
Narkotikan i Sverige I DET HÄR avs
Page 30 and 31:
Procent 20 15 10 5 0 -88 -89 -90 -9
Page 32 and 33:
Procent 20 15 10 5 0 -71 -73 -75 -7
Page 34 and 35:
av alla som provat narkotika någon
Page 36 and 37:
Antal 400 300 200 100 0 -94 -95 -96
Page 38 and 39:
ekryteringen av osmittade missbruka
Page 40 and 41:
Nationella handlingsplaner och folk
Page 42 and 43: Tobaken i Sverige SEDAN BÖRJAN AV
Page 44 and 45: Procent 40 30 20 10 0 -80 -81 -82 -
Page 46 and 47: Män Kvinnor Högre andel (statisti
Page 48 and 49: karna och 31 procent av flickorna a
Page 50 and 51: Procent 16 12 8 4 0 2004 Män 2005
Page 52 and 53: SKADOR AV RÖKNING Hjärt-kärlsjuk
Page 54 and 55: innehåller ett antal rekommendatio
Page 56 and 57: Åtgärder riktade mot bestämnings
Page 58 and 59: kan ett högre narkotikapris förv
Page 60 and 61: som Sveriges EU-anslutning har medf
Page 62 and 63: Det är heller inte tillåtet att s
Page 64 and 65: • vikten av att föräldrarna til
Page 66 and 67: nationellt samarbete för att utpl
Page 68 and 69: Tullverket har under 2007 prioriter
Page 70 and 71: Provköp används olika frekvent i
Page 72 and 73: Tabell 3. Regler kring marknadsför
Page 74 and 75: de ungdomar som har använt narkoti
Page 76 and 77: Idealet är en trygg skola som frä
Page 78 and 79: Föräldrastöd Under de senaste de
Page 80 and 81: Tabell 4. Riskgrupper för alkoholp
Page 82 and 83: åda föräldrarna har missbrukspro
Page 84 and 85: Ungdomar med skolmisslyckanden Skol
Page 86 and 87: Uppföljning av drogförebyggande i
Page 88 and 89: Figur 34 visar att det finns ett si
Page 90 and 91: sjukvården, polisen, frivilligorga
Page 94 and 95: Referenser 1. SoRAD. Den totala alk
Page 96 and 97: 61. Statens folkhälsoinstitut. The
Page 98 and 99: 123. Kendell RE, de Roumaine M, Rit
Page 100: 183. Jonsson E, Sörensen S, Tillgr
Page 103 and 104: Alkohol- och drogförebyggande arbe
Page 105 and 106: cyförändringar och en effektiv ti
Page 107 and 108: att utforska och lösa tveksamheter
Page 109 and 110: En nationell utvärdering av Staten
Page 111 and 112: muner, ofta i samverkan mellan skol
Page 113 and 114: andra eleverna på ett sätt som al
Page 115 and 116: har fokuserat på föreningen, det
Page 117 and 118: möts tillsammans. Läs om utvärde
Page 119 and 120: domsprogrammet tar upp teman som dr
Page 121 and 122: anslutning till ordinarie föräldr
Page 123 and 124: erkännande kan åklagaren ge åtal
Page 125 and 126: dalens högskola, Högskolan i Jön
Page 127 and 128: 54. STÖRA LANGNINGEN - TROLLHÄTTA
Page 129 and 130: 111. Wahlund B. Pedagogers värderi
Page 131: Den här rapporten handlar om det f
show all

Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007, 3.45 MB - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?