Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
L: Jag kan inte välja p-piller, för jag kan inte dölja dem, jag kan<br />
inte ha dem i skåpet i skolan för att på helgerna är jag inte i<br />
skolan.<br />
Anna: Nej…<br />
L: … <strong>och</strong> jag kan inte ha dem hemma, i fall att någon skulle se<br />
dem…<br />
Anna: Nej…<br />
L: …<strong>och</strong> jag kan inte operera in p stavar för märket…<br />
(tjej, ei)<br />
RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 111<br />
Att kräva kondom var näst intill otänkbart, att ha kondomer signalerade inte bara att de<br />
ville ha sex, utan också att de var sexuellt aktiva överhuvudtaget. Oskuldskravet satte<br />
således sina spår i tjejernas erfarenheter. För vissa innebar det, att sex blev tabubelagt<br />
eller skamfyllt.<br />
Rätt att säga nej <strong>och</strong> definiera sin <strong>sexualitet</strong><br />
Medan de unga kvinnorna ovan talade om hur oskuldskravet som en begränsande faktor<br />
i deras liv, talade dock andra om hur de såg ”att vara oskuld” som något positivt. En tjej<br />
hävdade till exempel att hon kände sig stolt över att, som hon uttryckte det, vara ”ren”.<br />
För henne var det viktigt att inte ha varit med någon innan hon gifte sig. Som framkom i<br />
kapitel 6 kunde oskulden alltså fungera som en slags statussymbol för de unga tjejerna<br />
(Andersson, 2001).<br />
Oskuldskravet kunde också fungera positivt i en annan bemärkelse. Kvinnligheten är<br />
aldrig helt fri från reglerande normer, oberoende av etnicitet. I den studie som Holland<br />
med fler (1998: 7-9) gjorde, fanns det ytterst få unga tjejer som lyckades bryta med, <strong>och</strong><br />
utmana, den konventionella kvinnlighetens alla bördor, än färre som dessutom lyckades<br />
kontrollera sina egna sexuella aktiviteter säkert <strong>och</strong> uttrycka sina egna önskningar <strong>och</strong><br />
begär. Den studien visar också att de unga tjejer de intervjuat ständigt upplevde att de<br />
behövde ”vara på sin vakt”. Detsamma menar Lena Berg (2002) när hon beskriver hur<br />
unga svenska tjejer kämpar med att framstå som ”lagom” aktiva i sexuella relationer <strong>och</strong><br />
hamnar i en näst intill omöjlig situation. De tvingas att ständigt balansera mellan<br />
”slampa” <strong>och</strong> ”torris”. De får således inte vara för sexuellt aktiva, men inte heller<br />
ointresserade av sex.<br />
Medan den vita medelklasskvinnligheten således tycks vila på en omöjlig balansakt gav<br />
”oskuldskravet” tjejerna i denna studie en möjlighet att själva definiera sin <strong>sexualitet</strong>:<br />
K: Tanken slog mig aldrig att ha samlag, hur mycket jag än strulade<br />
med folk, men så fort jag kände, det fanns en gräns <strong>och</strong> jag satte<br />
stopp, liksom, längre än så här får du inte komma. Och det var för<br />
att jag hade alltid velat att första gången ska vara speciell, det<br />
skulle vara någon som liksom, någon som förtjänade det.<br />
(tjej, ei)<br />
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT