Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

När den koloniala erövringen inbegrep “erövringen” av
underordnade kvinnor, ofta porträtterade som lösaktiga eller
promiskuösa, drog vita medelklasskvinnor en gräns vid sin vithet,
vilken skänkte deras kön en renhet i motsats till de lössläppta
färgade kvinnorna. Under den senare delen av nittonhundratalet
har vita kvinnor blivit sexuellt frigjorda. Mot denna moderna kvinna
står ”atavistiska” fenomen; traditioner som överbefolkning, religiös
fanatism, könsstympning, polygami, barnäktenskap […]. Den
sexuellt bakåtsträvande exkoloniala kvinnan gestaltas via
stereotyper som den fogliga hinduiska kvinnan; den självförnekande
”supermadre” latinamerikanska kvinnan; den omskurna och
beslöjade muslimska kvinnan. (Bulbeck, 1998: 129 e.ö.).
RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 67
Dessa exempel visar hur könsidentiteter, sexualitet, klass och etnicitet är såpass
sammanflätade att det egentligen är omöjligt att studera dem var och en för sig. Den
västerländska medelklassfeminismens föreställning om att ”vi kvinnor är alla lika
förtryckta” har snarare bidragit till att dölja maktförhållanden mellan olika grupper
kvinnor. De visar också hur varken könsidentiteter eller etniska identiteter har en inneboende
betydelse i sig, utan snarare skapas genom åtskillnader och kontraster (Ware,
1995: 19).
Jämställdhet som etnisk markör
Det intima samspelet mellan etnicitet, kön och sexualitet blir tydligt i de mediala och
politiska debatter som diskuterats i föregående kapitel. Som Irene Molina och Pauline de
los Reyes har noterat så har ”intresset för etnicitetsfrågor en tydlig problemfokus där
frågor om sexism, misshandel, könsstympning, tonårsäktenskap ges högsta prioritet”
(2000:6). I en intervju med Mona Sahlin angående ett nytt integrationsförslag framhåller
hon att ”bättre och tydligare samhällsinformation till nyanlända flyktingar” står på
dagordningen och att:
[m]eningen är att det ska vara en hjälp i integrationen. Då måste vi
vara tydliga med våra värderingar kring pojkar och flickor, eller
exempelvis synen på homosexuella. (Eriksson, DN 020215)
Även de tillfällen då könsrelationer inte är i fokus kan vi ofta se hur föreställningar om
kön ändå tränger igenom. I en tidningsartikel om integration i skriver författaren:
På bara två månader ser jag stor skillnad på killarna i asylgruppen.
I början körde de lite machostil mot tjejerna, de insåg inte att det
inte funkar här. Idag ser de på tjejer, på svenskar och på sig själva
på ett helt annat sätt. (By, DN, 010602)
Rasismens genusprägling är tydligt både i debatten kring Rissnevåldtäkten och i
debatten efter mordet på Fadime Sahindal. 30 I dessa sammanhang porträtterades killar
och män med annan etnisk bakgrund som mer benägna att begå könsrelaterade brott.
30 De båda debatterna presenterades i kapitel 3.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT