Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

12 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET
rasism och det mångkulturella samhället. Det utgör på så sätt en kontextualisering av
ungdomarnas livsvillkor och en ram för hur etnicitet tolkas i denna undersökning. I detta
kapitel blir det också tydligt att de diskussioner som förs i massmedia har stor betydelse
för ungdomarnas vardagliga liv.
Kapitel 4 tar fasta på en av de frågor som ofta behandlas i media, närmare bestämt den
som kretsar kring ”arrangerade äktenskap” och familjens inflytande över ungdomarnas
val av partner. Kapitlet handlar om vem man träffar och vem man tänker sig leva med i
framtiden. Medias enkelspåriga skildring kontrasteras med ungdomarnas berättelser som
både bryter med, utmanar och ger nya perspektiv på hur de ser på relationer och
(etniska) gränser.
Om kapitel 3 lade tyngdpunkten på den teoretiska diskussionen, kan kapitel 4 ses som
en form av fallstudie, en illustration till de teoretiska resonemangen. Båda kapitlen
handlar dock huvudsakligen om etnicitet, medan de kapitel som följer i betydligt större
utsträckning inkluderar frågor om kön och sexualitet. I kapitel 5 behandlas frågan om
könsidentitet och hetero-sexualitet. Här analyseras ungdomarnas diskussioner, erfarenheter
och föreställningar om vad det innebär att vara kvinna och man, samt hur intimt
förbundet detta är med den norm som heterosexualiteten utgör. I detta kapitel presenteras
också en viktig inspirationskälla för denna studie: de brittiska forskningsprojekten
”Women, Risk and AIDS project” och ”Men, Risk and AIDS project”. 5 I dessa
undersöker bland andra sociologerna Janet Holland och Caroline Ramazanoglu unga
människors sexuella identitet och praktik. Holland och Ramazanoglu lyfter fram och
problematiserar både könsrelationer och den normativa heterosexualiteten för att på så
sätt förklara unga människors erfarenheter av säkerhet och risktagande i sexuella
relationer.
Medan en del av den feministiska forskningen om sexualitet, likt Holland med fler, har
integrerat den normativa heterosexualiteten i sin analys av könsrelationer så finns det
fortfarande betydande luckor vad gäller samspelet mellan etnicitet, kön och
(hetero)sexualitet (Richardson, 2000). Den forskning som hittills bedrivits har tenderat
att fokusera på kulturella skillnader och blundat för frågor om rasism, marginalisering
eller diskriminering. På så sätt har den undvikit att problematisera etnicitet. På liknande
sätt har en stor del av etnicitetsforskningen varit tämligen blind för hur kön och
sexualitet genomsyrar både rasism och etniska gränsdragningar.
Dessa brister utmanas av feministiska etnicitets- och rasismforskare som har visat hur
etnicitet och rasism är så intimt förbundet med kön och sexualitet att det är näst intill
omöjligt att studera dem separat. I kapitel 6 diskuteras detta närmare. I fokus för detta
kapitel står synen på svenskhet och invandrarskap och hur det sätter sina spår i
föreställningar om manligt och kvinnligt och vilka betydelser dessa får, inte bara i
relation till varandra utan även till andra män och kvinnor. Samt hur ungdomarna
kryssar mellan, och förhandlar med, rådande föreställningar.
Medan kapitel 5 och 6 i mångt och mycket handlar om identitet och identifikation, är
kapitel 7 mer uppbyggt kring ungdomarnas konkreta handlande. Kapitlet handlar om
”kunskap och praktik” och bygger till stor del på empiriska skildringar av hur ungdom-
5 Se Holland m.fl. (1998) för en sammanfattning.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT