Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
24 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET<br />
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />
Många kurdiska organisationer vill inte prata om att våld mot<br />
kvinnor <strong>och</strong> i förlängningen hedersmord skulle ha rötter i<br />
traditionella kurdiska <strong>och</strong> religiösa värderingar. De är rädda för en<br />
ny kurdjakt <strong>och</strong> för att åter bli stämplade som grupp. (Kihlström,<br />
DN 020212)<br />
Vissa skribenter motsade sig föreställningen om att hedersproblematiken skulle vara<br />
något specifikt kurdiskt <strong>och</strong> menade att det även gäller andra invandrargrupper. I en<br />
intervju med den dåvarande riksdagsledamoten Nalin Pekgul (s) varnade hon för att allt<br />
fokus på kurdiska flickor gjort att ”många andra invandrarflickor kommit i skymundan”<br />
(Olsson, Aftonbladet 020403).<br />
Oavsett om det ansågs vara en fråga om en specifik kurdisk kultur eller en generell<br />
”invandrarkultur”, stod föreställningen om ”kultur” som förklaringsmodell näst intill<br />
oemotsagd. Några få skribenter <strong>och</strong> debattörer lyfte fram att våld mot kvinnor förekommer<br />
i hela världen <strong>och</strong> ville hellre tala om en generell patriarkal struktur, där män<br />
förtrycker kvinnor (Schyman, DN 020126). Denna föreställning avvisades ofta med att<br />
det hedersrelaterade våldet kan <strong>och</strong> bör särskiljas från annat kvinnovåld:<br />
Våld mot kvinnor förekommer över hela världen. Motivet är alltid<br />
att män anser sig ha rätt att bestämma över kvinnor. Men våld mot<br />
kvinnor som motiveras med hedersbegreppet förekommer mest i<br />
Medelhavsländerna, Nordafrika <strong>och</strong> Mellanöstern. (Aftonbladet<br />
020122)<br />
Att på detta sätt hänvisa till kulturell bakgrund, kulturarv eller kulturkrockar med det<br />
svenska samhället var <strong>och</strong> är ett genomgående tema i debatten kring invandrare <strong>och</strong><br />
integration. Man kan säga att föreställningen om kultur idag har blivit hegemonisk, det<br />
förefaller naturligt <strong>och</strong> självklart att tala om kulturskillnader mellan svenskar <strong>och</strong><br />
invandrare. Att denna föreställning är hegemonisk blir också tydligt om man betänker<br />
att knappt några avvikande eller kritiska röster hördes i debatterna ovan. De få som<br />
hördes poängterade att det var viktigt att beakta andra aspekter, som bostadssegregation<br />
<strong>och</strong> social marginalisering.<br />
Vetenskapliga begrepp <strong>och</strong> analyser<br />
Media använder sig ofta av olika retoriska grepp för att deras berättelser ska verka<br />
övertygande. Det gällde även här. Genom att ständigt <strong>och</strong> jämt hänvisa till att detta<br />
ämne tidigare varit tabubelagt fick den ena skribenten efter den andra möjligheten att<br />
äntligen ”bringa ljus över sanningen”. Det vill säga, trots den uppmärksamhet som både<br />
fallet i Rissne <strong>och</strong> mordet på Fadime Sahindal ägnades i media återkom hela tiden<br />
berättelsen om att ingen hittills hade vågat tala om hur det egentligen förhöll sig. Den<br />
dåvarande integrationsministern Ulrica Messing skrev i en debattartikel i Aftonbladet,<br />
att ”vi måste våga tala om den omvända rasismen”, som enligt henne handlade om att<br />
unga män med invandrarbakgrund har utvecklat ett föraktfullt förhållande till den<br />
svenska kulturen. Hon skrev att:
Change language