Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

68 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET
Deras manlighet beskrevs som mer ”machoorienterad” och homofobisk än svenska
mäns. En journalist skriver till exempel:
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Unga män från patriarkala stamsamhällen vars fäder har blivit
bittra och förlorat sin auktoritet i det individcentrerade svenska
samhället har det inte lätt. Relationerna inom familjen slits sönder,
sönerna förlorar självförtroendet och dras till gäng av lika vilsna
pojkar som lätt hamnar i en ond cirkel av kriminalitet. Det
sammanhållande kittet är hatet mot det samhälle som inte gav
föräldrarna den hedrande positionen de förtjänar […] Och med
tanke på den kvinnosyn som killarna har i magen ligger både
lockelsen och föraktet för de frigjorda svenska tjejerna nära till
hands. (Svensson, DN 000303)
På motsvarande sätt representerades invandrartjejer som mer förtryckta än svenska
tjejer. I en studie om rasism, kön och sexualitet tolkar Anne McClintock (1994: 359)
kvinnans roll som symbol för det ”inåtvända”, det ”kontinuerliga” och idén om att det
nationella eller det etniska är något ursprungligt. Män däremot representerar det
progressiva, det föränderliga, ”tanken på modernitet och utveckling”. Män blir krigsherrar
och försvarare av det etniska kollektivet. McClintocks analys går att applicera på
debatten kring Rissnevåldtäkten och dess uttryckliga och underförstådda föreställningar
om svensk och icke-svensk manlighet och kvinnlighet. Exempelvis kan skildringen av
den (heterosexuella) svenska tjejen tolkas som en symbol för det svenska, medan
invandrarkillarnas agerande mer eller mindre framställdes som ett angrepp på det
svenska. I en intervjuserie i Dagens Nyheter (Svensson, 000211) konstaterade en
journalist bland annat att ”det var ingen tillfällighet att det var en svenska som sargades
och skändades i Rissne – det framgår tydligt av samtalet med Ali, Hamid, Abdallah och
Richard”. Artikelförfattaren skrev också att ”hemska händelser som gruppvåldtäkten i
Rissne är svåra att förklara. Men de har uppenbarligen något med kvinnoförakt och
krockande kulturer att göra”, varpå han citerade en av de unga männen:
Det är alldeles för lätt att få en svensk hora… tjej, menar jag,
säger Hamid och ler generat över sitt ordval. (Svensson, DN,
000211)
Om myten om invandrarkillen i mångt och mycket förklaras med kulturkrockar med det
svenska samhället, eller beskyller familjen för att ha misslyckats integrera de unga
männen, så gäller det, om möjligt, i än högre grad när det gäller unga invandrarkvinnor.
Medan killarna på något sätt fortfarande spelar på en offentlig arena, till exempel i
kriminella gäng, och beskrivs som överdrivet macho, våldsamma och respektlösa mot
tjejer, är tjejerna förpassade till hemmet och den privata sfären. Under braskande
rubriker som ”instängd”, ”förtryckta invandrarflickor” eller ”utsatta invandrarkvinnor”
finner vi ofta en beskrivning av unga tjejer med invandrarbakgrund som ”offer” för en
patriarkal kultur. 31 Här gestaltas invandrarfamiljen som en omodern familj där tjejernas
presumtiva ”renhet” symboliserar familjens heder. Dessa unga tjejer förväntas sedan
leva i kulturkonflikt med det moderna, ”jämställda” Sverige där unga tjejer har anses ha
31 Se till exempel artikelserien ”instängd” i Dagens Nyheter 020612, 020614, 020615, 020619
samt 020620.