Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 9
sociala, ekonomiska och politiska position som formar flertalet av ungdomarnas livsbetingelser.
Det skapas helt enkelt motidentiteter som svar på ett i grunden rasistiskt och
diskriminerade samhälle. Det samhälle ungdomarna uppfattade att de lever i.
Rapporten illustrerar och diskuterar vidare det intima samspelet mellan kön, etnicitet
och sexualitet. Med stöd av feministisk etnicitets- och rasismforskning, samt en fortsatt
granskning av massmedia, belyser rapporten hur föreställningar om kön och sexualitet
ofta fungerar gränssättande, de markerar vem som tillhör den ena eller den andra
gruppen. Genom att hänvisa till vanemässiga åsikter om svenska män och invandrarmän,
och motsvarande om svenska kvinnor och invandrarkvinnor, skapas och normaliseras
etniska gränser mellan svenskar och invandrare. På liknande sätt kan föreställningar
om olika sexuella och könsöverskridande identiteter fungera som markörer för
åtskillnad. I ungdomarnas berättelser och samtal blir det tydligt att könsidentiteter
skapas i och genom dessa kontrasterande synsätt: så formas till exempel invandrarmanlighet
som en motpol till en föreställd svensk manlighet.
I rapportens sista del diskuteras den effekt denna förståelse av samspelet mellan
etnicitet, kön och sexualitet får för frågor om sexuell praktik. Av den forskning som
undersöker säkerhet och risktagande i sexuella relationer befinner sig rapporten i den
kategorin som ser sociala ojämlikheter och andra identitetsgrundande frågor som
centrala för människors förmåga att förhandla kring säkrare sex. Med andra ord: även
om information om hur man kan skydda sig mot smitta är nödvändig, så är
informationssatsningar en långt ifrån tillräcklig metod och policy för att sätta stopp för
riskfyllda sexuella praktiker. Det har istället visat sig, att normerande föreställningar om
heterosexuell manlighet och kvinnlighet har en avgörande betydelse för om och hur män
och kvinnor lyckas förhandla och förmedla säkerhet i sexuella relationer. Att forma ett
kondomvänligt manlighetsideal och få heterosexuella män att ta ansvar i relationer
(oavsett kvinnans status) är – enligt detta perspektiv – en betydande uppgift för fortsatt
preventivt arbete.
Intervjuerna med ungdomarna pekar också tydligt på att detta gäller även dem. Deras
berättelser om när eller varför de skyddar sig, respektive utsätter sig för risk, är tydligt
formade av könsrelaterade normer för heterosexuella relationer. Däremot är det inte
alltid lika tydligt präglat av etniska gränsdragningar. Tvärtom påminner många av
ungdomarnas argument och erfarenheter, av exempelvis att (inte) använda kondom vid
heterosexuella relationer, om andra studier där etnicitet inte varit i fokus. Att etnicitet
inte alltid är avgörande uppfattas i rapporten som ytterligare en angelägen poäng. Det
påminner återigen om hur viktigt det är att luckra upp bilden av definitiva skillnader
mellan olika etniska grupper, eller mellan svenskar och invandrare, och att ett ensidigt
fokus på olikheter riskerar att skapa en blindhet inför både motsägelser och likheter.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT