Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
P: Alltså jag är ju muslim <strong>och</strong> sen typ en invandrartjej som är<br />
kristen det är ju liksom stor skillnad bara där fast båda är<br />
invandrare.<br />
Anna: Mmm…<br />
P: Det är ju liksom skillnad mellan mig <strong>och</strong> kanske en syrian, nej<br />
inte syrianer, men typ eritreaner.<br />
Anna: Mmm…<br />
P: Där ser man ju bara skillnader.<br />
N: Men jag tror inte det är så jättestor skillnad alltså typ<br />
I: Nej…<br />
(tjejer, fgi, I <strong>och</strong> N har eritreansk bakgrund, P kurdisk)<br />
RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 37<br />
Genom diskussioner där föreställningar om kultur <strong>och</strong> kulturella skillnader ständigt<br />
förhandlades, utmanades <strong>och</strong> ifrågasattes utmanade ungdomarna den dominanta diskurs<br />
som media återspeglar. Nora Räthzel (1997: 68, e.ö.) påpekar att “sociala aktörer inte<br />
bara implementerar <strong>och</strong> reproducerar ideologier; genom att de använder sig av<br />
dominanta ideologiska konstruktioner i sitt vardagliga liv kan betydelsen av dessa<br />
ideologier förändras” När en grupp killar pratar om fördelarna med att leva i förorten<br />
säger de:<br />
D: Man kan vara sej själv…<br />
S: Man är inte rädd för att visa sin kultur för dom andra heller […]<br />
dom andra, dom som är bredvid oss har samma kultur...<br />
D: Alla, det är så här, alla har olika kulturer, blandningar du vet. Vi<br />
är allt ifrån svenskar till kurder till iranier till somalier till gambier<br />
…<br />
S: Alla sorters människor...<br />
(killar, fgi)<br />
Här får kulturbegreppet uppenbarligen motstridiga betydelser. Först pratar killarna om<br />
att de alla har samma kultur <strong>och</strong> sedan har de alla olika kulturer. De ungdomar som i<br />
olika sammanhang kunde prata om ”vi turkar” för att senare prata om ”vi invandrare”<br />
eller ”vi muslimer” använde sig i <strong>och</strong> för sig av den repertoar som finns tillgänglig, men<br />
bröt ständigt dess regler. Forskare som Aleksandra Ålund (1997) <strong>och</strong> Ove Sernhede<br />
(2002: 25) har också visat hur unga människor skapar nya, komplexa hybridkulturer där<br />
olika kulturella uttryck sammansmälts. De har visat hur ungdomar till exempel tar över<br />
varandras kulturella seder: hur unga svenska tjejer lär sig flytande turkiska eller arabiska<br />
eller anpassar sig efter föreställningar om oskuldskrav. Ålund (1997) poängterar vikten<br />
av att i tider av ”konstruerade <strong>och</strong> tvångsmässiga etniska åtskillnader” uppmärksamma<br />
hur dessa ungdomar i själva verket uppvisar en ”gränsöverskridande <strong>och</strong> transkulturell<br />
livsstil”. Sernhede (2002) menar att den hybridkultur som bildas när alla olika kulturella<br />
uttryck sammansmälter ruckar på grundläggande rasistiska föreställningar. Han påpekar<br />
dessutom att det är viktigt att ta vara på dessa positiva uttryck <strong>och</strong> att det är bland<br />
ungdomarnas erfarenheter som centrala bidrag till en anti-rasistisk politisk agenda står<br />
att finna.<br />
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Change language