Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Det handlar inte om kultur – det handlar om gängmentalitet.<br />
Gruppvåldtäkt är ett brott som begås av kriminella gäng. (Esscher,<br />
DN 000219)<br />
Avsaknaden av de normer som kan ha lett till övergreppet är främst<br />
en klassfråga […] Det här kunde ha hänt vem som helst. Titta på<br />
våldtäkten på Cypern. Det var inte invandrarungdomar... (Martinez,<br />
SvD 000413)<br />
RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 29<br />
Enligt denna diskurs var det således en fråga om social marginalisering <strong>och</strong> utanförskap<br />
snarare än kulturell tillhörighet. Gänget fungerande som ersättning för bristande tillhörighet<br />
i samhället, <strong>och</strong> det var genom ”gängmentaliteten” som den patriarkala <strong>och</strong><br />
kriminella livsstilen frodades. Det är värt att nämna att dessa kritiska röster var förhållandevis<br />
få till antalet <strong>och</strong> tämligen marginaliserade av den dominerande föreställningen<br />
om kulturskillnader (jfr. Sernhede, 2001b). Det var inte heller ovanligt att läsa<br />
artiklar där både kultur <strong>och</strong> social marginalisering fördes fram samtidigt. Bakom föreställningen<br />
om gängbildningar <strong>och</strong> social misär i förortsmiljöer kunde uppfattningar om<br />
invandrarskapets problematik s<strong>kön</strong>jas: Ungdomarna sågs som ”splittrade” eller ”rotlösa”<br />
i sina ”dubbla identiteter” eller så hade deras föräldrar ”misslyckat med att integrera<br />
dem” i det svenska samhället. Det spreds också en föreställning om otillräckliga familjeförhållanden,<br />
om fäder som brast i sin auktoritet eller ensamstående mödrar som inte<br />
lyckades uppfostra sina söner. Cindy Patton (1995: 353) har identifierat hur amerikanska<br />
media på liknande sätt har förklarat gettots problem med hänvisningar till en svart<br />
gettokultur, där den svarta familjen <strong>och</strong> framförallt de ensamstående mödrarna ensamt<br />
får bära ansvaret för gettots elände.<br />
Att lägga vikt vid segregation istället för kulturarv är givetvis en betydligt mer<br />
nyanserad hållning, eftersom det ger utrymme för förändring. Dessvärre tenderar en del<br />
av dessa analyser att fastna vid att skylla på offret. Istället för att fokusera på de<br />
processer som i första hand stänger ungdomarna ute, det vill säga samhällets marginalisering<br />
<strong>och</strong> rasism – stannar uppmärksamheten vid ungdomarna själva, deras familjer<br />
eller hela grupper som påstås ha ”valt att stå utanför” det svenska samhället. Den<br />
övergripande bilden är dessutom densamma som i den kulturfokuserade diskursen:<br />
invandrare (främst killar) signalerar fortfarande problem.<br />
Kulturalisering av sociala problem<br />
Även dessa tolkningar har hämtat näring i flera vetenskapliga arbeten. Genom att<br />
fokusera på kriminalitet, socialt utanförskap, generationskonflikter, kluvna identiteter<br />
eller identitetslöshet bland invandrarungdomar har forskningen förstärkt föreställningen<br />
om invandrare som offer eller problem (Knocke, 1991, Mulinari, 1999). Dessa analyser<br />
riskerar därmed att förstärka snarare än att utmana den kulturella rasismen <strong>och</strong><br />
skapandet av vi <strong>och</strong> dom. En rad forskare har dessutom påpekat att rasismens kulturalisering<br />
ofta döljer att det i grunden rör sig om sociala problem. Problemet förskjuts<br />
därmed <strong>och</strong> ansvaret läggs på invandrarna själva (Ålund, 1997). Det sker exempelvis när<br />
”brist på social eller kulturell kompetens” används som argument för att inte anställa<br />
människor med utländsk bakgrund i samma utsträckning som etniska svenskar. Ett annat<br />
exempel är när segregation förklaras med invandrarens oförmåga att ”integrera sig<br />
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT