Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 31<br />
merar polisens, vaktbolagens <strong>och</strong> socialtjänstens närvaro. De behövs för att ”skapa<br />
ordning”.<br />
Vardagsrasism<br />
En utgångspunkt för denna rapport är att rasism i första hand bör förstås som en ideologi<br />
som står nära förbundet med ekonomiska, sociala <strong>och</strong> politiska förhållanden, snarare än<br />
som ett uttryck för individuella åsikter eller handlingar. Den ideologiska funktionen av<br />
rasismen blir tydlig om man beaktar hur den demonliknande medieskildringen av<br />
invandrare påminner om bilden av exempelvis mellanöstern, där diktaturer <strong>och</strong> förlegade<br />
kulturyttringar porträtteras som avgrundsskild från det ”demokratiska <strong>och</strong><br />
civiliserade” västerländska samhället. I ”kampen mot terrorismen” förekommer på<br />
liknande sätt föreställningar om islam <strong>och</strong> kvinnoförtryckande kulturer. Detta innebär<br />
dock inte att individuella handlingar skulle sakna betydelse. <strong>Rasism</strong>en finns inte bara på<br />
en nivå av officiell makt, i politiska, vetenskapliga eller mediala sammanhang, utan<br />
också på en vardaglig nivå, i direkt interaktion mellan människor. Den holländska sociologen<br />
<strong>och</strong> rasismforskaren Philomena Essed (2001) menar att rasismforskningen alltför<br />
ofta stannar vid att undersöka rasismens ideologiska uttryck <strong>och</strong> funktion. Hon menar att<br />
en annan <strong>och</strong> mer fruktbar väg att studera rasism är att undersöka det hon kallar<br />
vardagsrasism (everyday racism). Genom att studera vardagsrasismen läggs fokus vid<br />
människors erfarenheter av rasism. <strong>Rasism</strong> menar hon är mer än struktur <strong>och</strong> ideologi: i<br />
den vardagliga interaktionen sker en ständig förskjutning <strong>och</strong> omförhandling av<br />
rasismens betydelser <strong>och</strong> effekter. Eftersom rasism har en tendens att osynliggöra sig<br />
själv, att göra sina uttryck till självklarheter, blir det viktigt att undersöka människors<br />
erfarenheter av rasism. Essed bygger sin analys på en tradition av forskning som har<br />
visat hur underordnade grupper ofta utvecklar ett slags dubbelt seende där erfarenheten<br />
(både den personliga <strong>och</strong> den kollektiva) av förtryckande strukturer lagt grunden för en<br />
sofistikerad kunskap om hur maktförhållanden reproduceras. Att undersöka erfarenheter<br />
av vardagsrasism innebär, menar Essed, att rasismens mångfasetterade natur blir synlig,<br />
samt att den ideologiska rasismen (skapandet av ”vi <strong>och</strong> dom andra”) specificeras <strong>och</strong><br />
konkretiseras.<br />
<strong>Rasism</strong> <strong>och</strong> diskriminering i ungdomarnas vardag<br />
I intervjuerna återkom ungdomarna ofta till hur samhällets bild av invandrare påverkade<br />
deras vardagliga liv. När frågan diskuterades i fokusgrupperna nämndes ofta media som<br />
en av orsakerna till den problemfyllda bild som finns av både förortsmiljön <strong>och</strong><br />
invandrare. ”Det är medias fel, där står bara negativa grejer liksom. Det är det dom vill<br />
ha!”, säger en kille i en fokusgruppintervju <strong>och</strong> någon annan fyller i:<br />
H: Du vet fyrtiotalisterna, dom läser Aftonbladet eller Expressen du<br />
vet, dom tror att vi är djur. Tolv eller tio stycken på en<br />
femtonåring, du vet...<br />
(kille, fgi)<br />
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT