Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

Kritik
Vid utformningen av Boskolan gjordes ingen ’kunskapsinventering’ av de boende för att
se vilka kunskaper de besatt eller efterfrågade. Kursplan och träffar planerades i stort av
partnerarkitekterna. Det var dock möjligt för brukarna att senare under processens gång
efterfråga en föreläsning i ett visst ämne.
Laröd
Laröd ligger i norra Helsingborg, nära
Sofiero slott med närhet till hav och skog,
med city bara 15 min cykelväg bort.
Brukarmedverkansprojektet initierat av AB
Helsingborgshem i samarbete med
avdelningen för byggnadsforskningslära
(BFL) vid Lunds universitet, var tänkt att
omfattade 22 stycken marklägenheter som
var del utav en större bostadsutbyggnad med
ca 150st markbostäder. Av dessa 22
marklägenheter kom 13 stycken att
detaljutformas av brukare och stod färdiga
för inflyttning 1993. Bostäderna varierar i
storlek från 75m 2 – 140 m 2 och finns både i
en- och två-planshus. 238
Figur 30. Karta over Helsingborg och Laröd.
Bild: Lantmäteriverket.
Bakgrund
AB Helsingborgshem var intresserad av brukarmedverkan och hade vid slutet av 80-talet
redan flera goda erfarenheter av brukarmedverkansprojekt vid ombyggnad och
förvaltning av lägenheter, utformning av gemensamma utrymmen och yttre miljöer.
Helsingborgshem var nu intresserade av att prova brukarmedverkan vid nyproduktion.
Kollektivhuset Fortuna (färdigt 1990) engagerade brukare redan på planeringsstadiet med
enskild utformning av de egna lägenheterna och kollektiv utformning av gemensamma
utrymmen. Planeringsprocessen var lång och tidskrävande och innefattade både skissoch
modellarbete i skala 1:10. Arkitektkontoret FFNS anlitades som arkitektkonsult.
Brukarna blev nöjda men en lärdom från Fortuna var ändå att brukarnas och de
professionellas bedömningar om bostadens funktion och utformning ofta skildes åt. Detta
fick Helsingborgshem att undra vem bostäderna egentligen producerades för. 239
Helsingborgshem försökte härnäst att utveckla en modell med tidig brukarmedverkan i
”normal bostadsproduktion”. Raus Södra, blev området där ansatsen provades.
Hyresgästerna valdes ut 1 år innan inflyttning och gavs möjlighet att gemensamt utforma
den yttre miljön samt att själva påverka inre planlösningar och utrustning utifrån de
möjligheter som gavs när projektet var upphandlat. Överlag var resultatet mycket
238 Rydberg Mitchell 1995, s. 69.
239 Rydberg Mitchell 1995, s. 12
106