Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

avrutiniseringen går till väga nämns inte. Som jag uppfattar det så kan alla situationer
som belyser och ifrågasätter rutiner innebära en möjlighet att rutinerna ändras. Det är
således av vikt att interaktionstillfället präglas av ett reflektivt och inte reflexivt tänkande
med ett gott klimat för ifrågasättande av rutiner - egnas och andras.
…och olika sorters kunskap
Det finns olika sorters kunskap som förmedlas och uppfattas på olika sätt. Elisabeth
Hornyánszky Dalholm tar i sin avhandling upp filosofen Ludwig Wittgenstein, som
tillhör en filosofisk tradition som brukar kallas den analytiska eller pragmatiska
språkfilosofin. Wittgenstein menar att det som är väsentligt för den mänskliga tillvaron
visar sig i det sätt vi tänker på, handlar och uttalar oss om den. Flera av Wittgensteins
begrepp brukar användas i designteoretiska sammanhang. Några av dem är Wittgensteins
tre kunskapstyper: påståendekunskap (teoretisk kunskap). färdighetskunskap (praktisk
kunskap) och förtrogenhetskunskap (kunskap som tillägnas i praxis, även kallat tyst
kunskap). Dalholm Hornyánszky hänvisar till Pelle Ehn (1988,1995). systemvetare och
designteoretiker som betraktar design som en informations- och beslutsprocess, samt till
arkitekturteoretikern, Jerker Lundequist(1984) som ’definierar utformningsprocessen som
det rationella samtal där aktörerna möts för att väga skäl och motskäl inför beslut om en
utformning’. 41 . Enligt Ehn och Lundequist 42 är att den är en praktiskt förvärvad kunskap
som inte kan uttryckas verbalt utan endast i vårt handlande och beteende. Ehn hävdar
vidare att det är först i handlandet som intention och utförande förenas. Först i efterhand
kan vi reflektera över våra handlingar, se intentionen och utförande åtskilda samt bevittna
den tysta kunskapen synliggjord 43 . På liknande vis menar Giddens att det är först i
struktureringsögonblicket som bakomliggande strukturer blir synliga. Enligt Lundequist
så kan tyst kunskap läras in och användas men inte förmedlas via språket utan förutsätter
en mänsklig bärare, ett kunnande subjekt som lagrat kunskapen i sin kropp. 44
Boendeerfarenheter faller ofta inom saker man har gjort, dvs. är praktiska kunskaper som
ofta är outtalade. Kunskaper som finns inom det praktiska medvetandet kan således
betecknas som tyst kunskap och svårigheten här ligger i att lyckas få kunskapen
medveten och delad. Schön (1983) menar att design är en potential för lärande därför att
designprocessen öppnar nya vägar till nya betraktelsesätt och krav ställs på synliga
ställningstaganden som avslöjar underliggande värderingar och antaganden. 45 .
Hornyánszky Dalholm hävdar att design förutsätter reflektion, men att den med tiden kan
ersättas av eller utvecklas till rutin. När det enskilda fallet inte längre föranleder
reflektion förlorar designprocessen sitt inslag av lärande. 46 Hornyánszky Dalholm erfor i
sina studier att bristen på självförtroende var en problematik som gällde för brukarna
medan det rutinmässiga handlandet var något som kunde drabba de professionella
aktörerna. 47 Även inom andra områden talar man om tyst och uttalad kunskap.
41 Lundequist 1984 i Hornyánszky Dalholm 1998 s. 44. Dalholms kursivering.
42 Lundequist i Hornyánszky Dalholm 1998 s. 127.
43 Ehn 1988, sid 67 i Hornyánszky Dalholm 1998 s. 130.
44 Lundequist i Hornyánszky Dalholm 1998, s. 117.
45 Schön 1983, s. 60 i Hornyánszky Dalholm 1998.
46 Hornyánszky Dalholm 1998, s. 127.
47 .Hornyánszky Dalholm 1998, fotnot 43. s. 130, min kursivering.
26