Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

Wohnen mit kindern initierades av 6 barnfamiljer som var otillfredsställda med det
befintliga bostadsbeståndet. De sökte bostäder med identitet och kommunikation, utan
ångest inför isolering och ensamhet. Tillsammans ville de bygga ett ’barnorienterat hus’
med ekologiska hänsynstaganden som var anpassat efter hushållens egna behov och
önskemål. 1980 skapades föreningen ’Wohnen mit kindern’ och gruppen utökades till 16
hushåll. Arkitekt, psykolog, sociolog och forskning knöts till projektet. Man önskade
utöver 16 lägenheter skapa gemensamma utrymmen både för barn, ungdomar och vuxna
samt en gemensam trädgård. Arkitekten hade ansvar för byggledningen och kontrollerade
fortlöpande byggkostnaderna vilka regelbundet redovisade inom vilka ramar förändringar
var möjliga. Fasaden mot gatan är lugn men desto friare inne mot gården. 90 olika
fönstertyper (av totalt 140 fönster). 11 olika rums- och våningshöjder och veck och vrår.
Upplåtelseformen kan liknas vid bostadsrätt. Detta var Bo100s huvudsakliga
inspirationskälla! Projektet gav en fingervisning om dess tidskrävande natur: 3 års
planering och byggande, 120 gemensamma möten samt 130 individuella möten mellan
hushåll och arkitekt, 84 men också om möjligheterna, att olika önskemål och viljor kan
förenas.
Holma
Holma är ett av de bostadsområden
som gjort sig känt för den uppryckande
effekten av självförvaltning. Initiativet
som kom ifrån MKB föregicks av att
området under 80- och 90-talet
präglats av en skarp nedgång med
slitaget och vandaliseringen där den
sociala och ekonomiska miljön
framstod som ohållbar. En förändring
85
behövdes komma tillstånd.
Figur 14. Holma, Fackelblomstret (foto
Lena Brahme).
Holma tillkom mellan 1971-74 som en del av miljonprogrammet. Området är beläget i
södra Malmö och rymmer ca 1500 lägenheter i tre till åtta våningar höga byggnader,
varav hälften ägs och förvaltas av MKB Fastighets AB. Under början av 90-talet
initierades olika satsningar för att skapa ett gynnsamt socialt och organisatoriskt klimat
för förändring. Som inom många andra allmännyttiga företag anammades en ’kund’
attityd gentemot de boende snarare än ’gäst’. MKB:s organisatoriska struktur blev
plattare med husvärdar som hade utökat ansvar och befogenhet att både hörsamma och
tillmötesgå sina kunders önskemål. 86 Självförvaltningsprojektet startade 1993 där boende
erbjöds sänkt hyra och inflytande över sin närmiljö genom engagemang och skötsel av
gårdar, trapphus och tvättstugor. Starten av självförvaltningsprojektet föregicks av en och
en halv månads intensiv upprustning i området: blommor planterades, klotter sanerades,
84 Liedholm, 1995, s 8
85 Här krossas myter. Hyresgäst sköter gärna om sitt hus av Staffan Molin, Vår Bostad nr. 2 1995, s. 35.
86 MKB (2003) Holma: självförvaltning. Folder för 10års jubileet. s. 2.
43