Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

eflexivt tänkande vari grunden till människans autonomi ligger. 39 Kunnighet, säger
Liedholm, är således liktydigt med att människan vet en hel del om sin tillvaro. 40 Min
fråga är då huruvida människan har möjlighet att omsätta denna kunskap i praktiken?
Olika medvetandenivåer…
Denna kunskap är dock inte alltid omedelbart tillgänglig för diskussion, reflektion eller
att dela med sig. Giddens menar att vårt medvetande är delat i tre nivåer, ett praktiskt,
icke verbaliserat medvetande; ett diskursivt, uttryckbart medvetande samt det omedvetna.
Gränsen mellan de två första är flytande och kan förändras bland annat genom
socialisation och erfarenhetsuppbyggnad. Det finns dock alltid barriärer mellan det
medvetna och omedvetna medvetandet. Här emellan finns även det tredje praktiska
medvetandet. Det praktiska medvetandet underlättar vårt vardagliga liv med att vi tar
saker och ting för givna. I flera situationer där vi genom praktiken vet vad som gäller
behöver vi inget resonerande. Vi bara agerar. Situationen är igenkännbar och handlingen
utförs rutinmässigt. Med upprepning befästs den. I rutinen sker inga omvälvningar eller
stora förändringar. ”Man kan snarare säga att genom det praktiska medvetandet
rutiniseras t o m intentionen” (Liedholm 1991, s 70). Således utför vi dagligen
handlingar som ursprungligen var medvetna och reflekterade, men numera är närmast
reflexiva. Vid granskning av det fria och medvetna handlandet utifrån de tre olika
medvetenhetsnivåerna så kan det följande utrönas:
• Det omedvetna kan skapa definitiva begränsningar för det fria handlandet (detta
genom ett oartikulerat bromsande beroende på associationer, okända förhållanden
etc.);
• Det praktiska medvetandet kan agera begränsande då en möjlig handling går stick i
stäv mot ens invanda.
• Det diskursivt medvetande är inte alltid på det klara med att det är möjligt att
handla annorlunda.
Detta våra invanda beteenden är en av våra strategier för att göra världen mer organiserad
och hanterbar. Somliga handlingar blir vanemässiga och rutiniserade eftersom människan
har ett behov av trygghet och säkerhet. Detta är vad Giddens kallar vårt säkerhetssystem.
Om säkerhetssystemet sätts ur spel hamnar människan i kris, eller omvänt, i kris sätts
säkerhetssystemet ur spel. Faran med säkerhetssystemet och rutiner är att de kan binda
handlingen
…Säkerhetssystemet kan betraktas som en ordningens förkämpe och
därmed konvenansens tillskyndare och förändringens fiende. Ordningen
kan i princip innehålla vad som helst, huvudsaken för vårt välbefinnande
är att vi känner igen oss och slipper obehagliga överraskningar.
(Liedholm 1991, s. 76)
Hur kan man då bryta rutiner? Giddens svar är avrutinisering. ”By de-routinization I refer
to any influence that acts to counter the grip of the taken-for-granted character of day-today
interaction” (Giddens, 1979, s. 220 i Liedholm 1991, s. 73). Mer specifikt hur
39 Liedholm 1991, s. 83.
40 Liedholm 1991, s. 83.
25