Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning
Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning
Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Chefsarkitekt<br />
I Bo100 var det inspiratören <strong>och</strong> initiativtagaren Ivo Waldhör som var chefsarkitekt <strong>och</strong><br />
som därmed satt med god översikt över hela projektet. I Laröd var chefsarkitekten en<br />
konsult vid FFNS var huvudsakliga uppgifter var utformning <strong>av</strong> detaljplan, utvändig<br />
estetik <strong>och</strong> planlösningsreglerare, dvs., såg till att planlösningarna uppfyllde<br />
byggstandard osv. Dessa uppgifter fördelade han dock mellan sig själv <strong>och</strong><br />
arkitektkollegor vid FFNS kontoret. Därmed fanns det risk för olika målbilder då<br />
chefsarkitekten inte var en <strong>av</strong> initiativtagarna till projektet.<br />
Projektledare<br />
I Bo100 anställdes en projektledare från MKB på deltid. Han skulle dock inte<br />
representera MKB:s intressen i byggprocessen utan brukarnas. En heltidstjänst hade<br />
bättre varit lämpad för uppgiften då det fanns många deltagare, många speciallösningar<br />
<strong>och</strong> allt mycket tidskrävande. Projektledaren tycktes ibland hamna i lojalitetstvist mellan<br />
brukarna <strong>och</strong> MKB. I Laröd anlitades en utomstående konsult en bit in i<br />
planeringsprocessen <strong>av</strong> Helsingborgshem som g<strong>av</strong>s honom beslutsfattande mandat. Även<br />
här förekom en känsla <strong>av</strong> lojalitetstvist samt en upplevelse <strong>av</strong> att den begränsade<br />
tidskontakten med projektledaren g<strong>av</strong> otillräckligt utrymme för odlandet <strong>av</strong> förtroendet<br />
för honom.<br />
Partnerarkitekter<br />
I Bo100 fanns tre partnerarkitekter vars uppgift var att hjälpa brukarna att förmedla sina<br />
visioner <strong>och</strong> önskemål samt att undervisa brukarna i diverse byggnadstekniska begrepp<br />
<strong>och</strong> verktyg både på tu man hand <strong>och</strong> i grupp. I Laröd fanns inga partnerarkitekter,<br />
däremot agerade de två forskarna som bollplank <strong>och</strong> hjälpte brukarna att formulera sina<br />
tankar <strong>och</strong> planlösningar. Brukarna träffade chefsarkitekten för personliga möten i<br />
begränsad utsträckning.<br />
Forskare<br />
I Bo100 fanns sociologen Marianne Liedholm närvarande <strong>och</strong> dokumenterade hela<br />
processen, främst som observatör. I Laröd praktiserade forskarna aktionsforskning <strong>och</strong><br />
var således mycket aktiva i processen. De dokumenterade även processen, både för<br />
utvärdering <strong>av</strong> fullskalemodellen såväl som en redogörelse för hur byggprocessen gått<br />
till. I både Bo100 <strong>och</strong> Laröd tog det några år för rapporterna att färdigställas. Detta<br />
berodde troligtvis på den stora informationsmängd som skulle analyseras <strong>och</strong> redovisas.<br />
Det tog således en stund för forskningsresultatet att bli tillgängligt för allmänheten.<br />
Bo100 redovisades dock utförligt genom press, den egna tidningen <strong>och</strong> Boken om Bo100<br />
som utkom samma år som färdigställandet.<br />
Ritningsarkitekter<br />
I Bo100 fanns ett antal ritningsarkitekter inkopplade som kommunicerade mellan<br />
partnerarkitekterna <strong>och</strong> byggentreprenören Kommunikationsleden var inte alltid helt<br />
självklara då brukare ibland vände sig direkt till byggare, direkt till projektledare <strong>och</strong> vice<br />
versa. I det stora hela förlöpte ritningsarbetet väl med tanke på den stora mängd ritningar<br />
som producerades <strong>och</strong> ritades om. I Laröd var det en föränderlig skara medarkitekter som<br />
sysslade med renritningar beroende på arkitektkontorets övriga arbetsbelastning. Detta<br />
127
Change language