Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning
Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning
Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Till en början handlade intervjuerna främst om brukarnas egna bostäder utan egentlig<br />
placering inom fastigheten, sedan tillkom en fördelning på tre trapphus med tillhörande<br />
lägenheter dock utan indelning i höjdled <strong>och</strong> slutligen en fördelning <strong>av</strong> lägenheterna i<br />
våningsplan. Detta visade sig dock vara besvärligt då alla ville bo högst uppe. Många<br />
variabler spelade in i vilken placering i byggnaden en lägenhet fick då flera önskade<br />
varierande takhöjd, nivåskillnader inom bostaden <strong>och</strong> några önskade etage. Ett jämkande<br />
fram <strong>och</strong> tillbaka tog sin början, mellan brukare <strong>och</strong> arkitekter såväl som mellan framtida<br />
grannar. Parallellt med denna process drog boskolan igång, en skiss- <strong>och</strong> modellskola<br />
med syfte att göra brukarna till kapabla byggherrar förmögna att agera på en någorlunda<br />
jämlik nivå med de professionella. 196<br />
Samplan 4 användes som underlag för bygglovsansökan <strong>och</strong> vid detta lag hade de flesta<br />
både uppfattning om sin egen lägenhet <strong>och</strong> trapphusets utformning. Mer fokus lades nu<br />
på att detaljutforma kök, badrum mm men samtidigt tillkom betänkanden om fasadens<br />
yttre såsom material <strong>och</strong> färger. Chefsarkitekten tog intryck <strong>av</strong> olika synpunkter men<br />
utformade i slutändan tak <strong>och</strong> takfot, fasadernas färgsättning samt materialval själv för att<br />
få tillstånd en helhetskänsla. 197 Vidare begränsades antalet fönsterformer från 158 till 38<br />
stycken, 198 något som förargade brukarna – sågs som ett <strong>av</strong>steg ifrån planering utifrån<br />
samförstånd – men nedbantningen motiveras som att vara en ekonomisk fråga. Brukarna<br />
valde själva fönsterkarmsfärgerna. Vänligen se appendix 10 för detaljer. Samplan 5, klar i<br />
maj 1989, utgjorde själva bygglovsansökan <strong>och</strong> skickades in efter fullständig<br />
remissomgång med samtliga brukare. Den 5 oktober samma år meddelade<br />
Byggnadsnämnden bygglov. 199<br />
Figur 26. Skiss på arbetetsgången.<br />
196 Liedholm 1997, s. 51 samt Utkast 1987-11-11 Bo100 studieplan ’Boskolan’ fr. Britta Dahlquists röda<br />
pärm.<br />
197 Intervju med Ivo Waldhör, maj 2004.<br />
198 Boken om Bo100 1991, s. 11.<br />
199 Boken om Bo100 1991, s. 11.<br />
95
Change language