12.11.2014 Views

Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

professionalism is a sympathetic and knowledgeable group of amateurs, of<br />

non-professional art lovers.<br />

(Steen Eiler Rasmussen 1964, förord)<br />

Risken att överdefiniera tillvaron<br />

Enligt Johan Redström 18 så innebär en ökad fokus på brukarmedverkan i designprocesser<br />

ett skifte <strong>av</strong> fokus från de producerade objekten till själva användarna. Detta kan vara<br />

olyckligt då risken är att man börjar designa ”brukarna” i sin önskan att få en god<br />

överensstämmelse mellan produkt <strong>och</strong> användare.<br />

”We, as designers, turn people into users by means of our designs, by<br />

presenting a thing to be used. By making the desired interpretation of the<br />

objects obvious and impossible to resist, we aim to design not only the<br />

object itself but also the perception, and even the experience, of it. Indeed,<br />

the terms ‘user testing’ and ‘user evaluations’ can be read in two rather<br />

different ways.”<br />

(Redström 2006, s. 129)<br />

Genom en överspecialiserad utformning <strong>av</strong> objekt, exempelvis bostäder, förtas<br />

möjligheterna till improvisation <strong>och</strong> tolkning. 19 Det är en <strong>av</strong>sevärd skillnad menar<br />

Redström, mellan att designa ett objekt att användas <strong>och</strong> att designa hur man använder ett<br />

objekt. Redström ser hellre att man istället för att försöka föra in människor i design<br />

processen (att göra dem till designers) <strong>och</strong> förser brukare med frågeställningar om ”bruk”<br />

så borde man lämna dem öppna för framtida svar. Hur skulle det bli om man istället för<br />

definierad arkitektur skapade en frågande arkitektur, med olika möjliga svar?<br />

Även HELHETs-projektet (se nedan under HELHETs-projektet) uttryckte en osäkerhet<br />

huruvida ökad brukarmedverkan i byggproduktionen skulle orsaka bostäder som var för<br />

brukarspecifika 20 då en fastighet ska kunna husera många olika kundgrupper under sin<br />

livscykel. HELHETs-projektet föreslog istället en uppdelning <strong>av</strong> kunderna efter livscykel<br />

där lägenheter i en fastighet delas upp i andelar efter varje segment. Segmenten skulle<br />

kunna vara studerande, ungt hushåll utan barn, barnfamiljer, äldre hushåll utan barn, äldre<br />

hushåll, serviceboende eller funktionshindrade. En utvärdering skulle göras för att se<br />

vilka funktioner som kan vara till gagn för respektive segment <strong>och</strong> hur man bäst<br />

implementerar dessa. Väl förankrad skulle segmenteringen sedan förverkligas, genom ett<br />

samarbete präglat <strong>av</strong> en öppen dialog med slutkund.<br />

Jag tolkar det som att Redström uttrycker oro över implikationerna <strong>av</strong><br />

konsumentperspektivet. Att brukarna ska användas till att formge produkter vars vidare<br />

existens sedan begränsar möjligheten till vidare tolkning <strong>av</strong> behov eller användning. Visst<br />

finns det risker med överspecialisering. Alla äger vi föremål som inte på något vis kan<br />

användas till annat än det uttalade syftet (en luftrenare är en luftrenare är en luftrenare).<br />

Men att en lägenhet blir sämre för en annan framtida boende för att den har utökade<br />

18 Redström, 2006, s. 129.<br />

19 Redstöm, 2006, s. 135.<br />

20 HELHETs-projektet Synpunkter från arkitekter 7 maj 2005, s. 6.<br />

18

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!