Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

under arbetet. Deras ökande insikt ledde även till att de ställde allt större
krav på utformningen. De fick kunskaper om designprocessen men
tillägnade sig även förhållningssätt som ökade deras intresse för
utformningsfrågor och gav dem nya sätt att betrakta och analysera
byggnader. Samtidigt lärde de sig att använda befintliga miljöer som
informations- och inspirationskälla. […] För brukare, som inte fick
möjligheten att flytta in i den bostad de själva utformat, blev det just
upplevelsen av att medverka och de kunskaper de fick i designprocessen
som blev behållningen. De insåg sina möjligheter att påverka och kunde
pröva idéer om en annorlunda utformning samtidigt som de konstaterade
att även konventionella lösningar har sina fördelar. Projektörerna och
forskarna å sin sida blev varse den variation i krav och föreställningar
som finns hos brukare och svårigheten att förmedla sina egna intentioner
respektive tolka brukarnas önskemål på ett korrekt sätt. En annan insikt
var att förväntningarna på deras professionalitet var annorlunda än i
deras traditionella roll.”
(Hornyánszky Dalholm ss. 208-209)
Verktyg för brukarmedverkan
Ett designverktyg, exempelvis penna och papper, kan användas för att skapa (del av
designarbetet) eller för att förmedla visionen av det skapade (kommunikationsmedel) säg
genom skiss och färdig ritning. Dock beror förmågan att både nyttja designverktyget samt
att tolka dess resultat på ens erfarenhet och vana av att göra det. Designverktyget upplevs
och nyttjas alltså olika av brukare och designers. Det är således önskvärt att finna
designverktyg som kan överbrygga skillnaderna i erfarenhet samtidigt som de stödjer den
kreativa processen för båda parter. 151 Kan designverktyget hjälpa brukaren att gestalta
tyst kunskap? Val av designverktyg beror på vad det skall användas för, av vem, och i
vilket skede (funktion, användare, kontext).
Vid analys av brukarmedverkan projekt och litteratur så framkommer det att ingen
rekommenderar att brukaren ska bli expert på expertens område, då detta kanske skulle
vara kontraproduktivt för den önskade förnyelsen av professionell praxis. 152 Även risken
för ”indoktrinering” av brukaren som skulle innebära att designern överför sina smaker
på brukaren skulle innebära att brukarens erfarenhetsspecifika kunskaper skulle gå
förlorad. Men inga designverktyg är oproblematiska. Varje designverktyg har sina
begränsningar och är inte självförklarande. Stor vikt bör därför läggas på att förklara
designverktygets kontext och användning, samtidigt som kompletterande designverktyg
bör användas för att täcka in så många olika arkitektoniska och sociala aspekter som
möjligt. En kombination av praktiskt och teoretiska kunskaper rekommenderas, med
olika designverktyg för att på bästa sätt möjliggöra förverkligandet av ett
designspråkspel, initiera reflektion och möjliggöra deltagande på olika sätt. Praktiskt
deltagande kan vara skissarbete, modellbygge, platsbesök, gåtur medan teoretiskt
deltagande kan vara studie av förebilder, materialval, byggprocessen mm.
151 Hornyánszky Dalholm 1998, s. 152.
152 Hornyánszky Dalholm, 1998, s. 115.
74