Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning
Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning
Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ledde till en viss diskontinuitet. Vidare påpekade både forskarna som chefsarkitekten<br />
missnöje med hur kommunikationerna förlöpte med tidsförskjutningar.<br />
Byggentreprenören<br />
I Bo100 var Harald Nilssons Byggen AB kontraktad på generalentreprenad <strong>och</strong> var<br />
mycket engagerade i brukarmedverkansprojektet. Medarbetare valdes ut efter förmåga till<br />
hantverksmässigt utförande <strong>och</strong> flexibilitet. I Laröd fick SKANSKA totalentreprenad,<br />
mycket beroende på sin medverkan i Laröd etapp 1, som <strong>av</strong>sågs användas som<br />
referensobjekt i brukarmedverkansprojektet. SKANSKA hade ingen uttalad åsikt om<br />
brukarmedverkan, men ombads att lämna löpande kostnadskalkyler för att underlätta för<br />
brukarna att fatta beslut om tillval <strong>och</strong> material. 310<br />
Deltagare i arbetsgrupp/föreningsstyrelsen<br />
I Bo100 fanns dels en arbetsgrupp bestående <strong>av</strong> representanter från MKB, HGF, HNB,<br />
projektledaren <strong>och</strong> ASS (genom Ivo Waldhör) som träffades regelbundet. Vidare fanns<br />
Boföreningen Bo100 vari brukarna var representerade i majoritet utöver arbetsgruppen.<br />
Till en början var brukarna inte representerade i arbetsgruppen men efter påtryckningar<br />
ändrades det. I Laröd hade man gemensamma möten mellan Helsingborgshem, forskarna<br />
<strong>och</strong> FFNS tom projektledarens tillträde. Man hade sedan gemensamma<br />
planeringsstormöten med brukarna. Detta var både på gott <strong>och</strong> ont då brukarna ibland<br />
upplevde de professionella som engagerade i internkommunikation vilket förtog<br />
meningen med stormötet <strong>och</strong> då flera professionella sade sig sakna det enskilda forumet.<br />
Svårigheten att få tillstånd ett gott informationsflöde utan en myriad <strong>av</strong> möten verkar<br />
svårt. Om de professionella <strong>och</strong> brukarna inte träffas ofta, hur ska de få tillstånd ett<br />
gemensamt designspråk? Om vald kommunikationsform istället innefattar representation<br />
så måste <strong>av</strong>stämningarna ändå vara tillräcklig frekventa för att möjliggöra bibehållandet<br />
<strong>och</strong> uppdateringen <strong>av</strong> gemensamma målbilder.<br />
Brukarmedverkan: tidpunkt, deltagandegrad <strong>och</strong> form<br />
För samtliga aktörer är det viktigt att de blir delaktiga på ett så tidigt stadium som<br />
möjligt. Detta främjar relationsbyggande <strong>och</strong> kunskapsutbyte, helt enkelt skapandet <strong>av</strong> ett<br />
gemensamt designspråkspel. Vidare är det viktigt att alla aktörer är införstådda med vart<br />
hän man vill att projektet ska gå <strong>och</strong> att man drar åt samma håll. Beresford & Croft<br />
(1993) hävdar att brukarmedverkan inte handlar om konsensus utan förhandling <strong>och</strong> Ehn<br />
1995, säger att så länge medverkan är givande för alla parter – att man har uppnått ett<br />
gemensamt designspråkspel <strong>och</strong> brukarna har reellt inflytande över det slutliga resultatet<br />
- så är det inte viktigt att man har samma motiv för att delta. Jag kan hålla med om det<br />
vad gäller den kombinerade konsument/demokratiska ansatsen där en god<br />
brukarmedverkan kan vara givande för alla deltagarna. En god brukarmedverkan<br />
310 Vid generalentreprenad överlåter byggherren samordningsansvaret för byggprojektet till<br />
byggentreprenören. Byggentreprenören i sin tur anlitar de olika underentreprenörerna <strong>och</strong> specialister som<br />
behövs i processen. Vid en generalentreprenad har byggentreprenören endast ett ansvar för att utföra<br />
arbetena enligt de ritningar <strong>och</strong> beskrivningar som byggherren tillhandahåller. Vid en totalentreprenad har<br />
byggherren överlåtit både projektering <strong>och</strong> byggande på byggentreprenören. Här har alltså entreprenören<br />
även ett funktionsansvar vilket innebär att det färdiga byggprojektet ska uppfylla byggherrens<br />
funktionskr<strong>av</strong>. Ericson & Johansson 1994, s. 15.<br />
128
Change language