12.11.2014 Views

Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Aktörer<br />

Chefsarkitekten<br />

Chefsarkitekten agerade samordnare, överkontrollant <strong>och</strong> ”objektiv blick”.<br />

Brukarnas personliga arkitekter<br />

Var lierade med brukarna <strong>och</strong> agerade som deras språkrör så väl som bollplank.<br />

Arbetsritningsarkitekterna, ritade rent brukarnas ritningar från de personliga arkitekterna<br />

<strong>och</strong> förmedlade kommunikation mellan byggarna <strong>och</strong> tillbaka till brukarnas personliga<br />

arkitekter.<br />

Malmö stad: stadskontoret<br />

God kontakt efterstävades eftersom undantag från stadsplanen kunde bli aktuellt <strong>och</strong> med<br />

den (även tidsmässigt) långtgående designprocessen kunde innefatta sena justeringar som<br />

krävde stadskontorets flexibilitet. Då projektet hade god politisk förankring så var<br />

kontakterna med stadskontoret hela tiden goda.<br />

Byggentreprenören<br />

Harald Nilssons Byggen AB (HNB) är ett mindre byggföretag som fick en<br />

generalentreprenad. HNB såg det som en utmaning <strong>och</strong> läroprocess att delta i ett<br />

brukarmedverkansprojekt.<br />

Hyresgästföreningen Södra Skåne<br />

Var mycket engagerade i brukarmedverkansprocessen från tillblivelse till fortsatt<br />

förvaltning. De såg sig själva som en resurs för brukarna att falla tillbaka på i<br />

förhandlingar mm.<br />

Brukarna<br />

Brukarna inbjöds att delta i början <strong>av</strong> designprocessen. Brukarna skulle betraktas vara<br />

närmast likställda byggherren <strong>och</strong> kunna påverka materialval, planlösning, osv. På<br />

initiativtagarna låg ansvaret att organisera formen för hur brukarmedverkan skulle ske,<br />

genom intervjuer, gruppmöten, boskola, studieresor <strong>och</strong> annat. De gjorde upp scheman<br />

för vilka ämnen som skulle hanteras <strong>och</strong> tidpunkter för träffar. Brukarna kunde dock<br />

initiera ämnen för föreläsningar om så önskades.<br />

Att underlätta brukarmedverkan<br />

Boskolan<br />

Det var ursprungligen Lars-Ingvar Larssons idé att arrangera Boskolan. 200 Genom att<br />

arrangera boskolan, där brukarna lärde sig att bygga modell, läsa ritningar, uttrycka sig<br />

<strong>och</strong> reflektera över sina erfarenheter <strong>och</strong> åsikter om bostaden så önskade arrangörerna<br />

möjliggöra för ett utökat deltagande. Utöver kunnighet i skiss- <strong>och</strong> modellverktygen så<br />

arrangerade boskolan föreläsningar om olika aspekter <strong>av</strong> boendet såsom kök, förvaring,<br />

200 ur intervju med Lars-Ingvar Larsson <strong>och</strong> Britta Dahlquist 19 maj 2004.<br />

96

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!