Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning
Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning
Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bo100<br />
Jag kom i kontakt med Bo100 via en föreläsning med Ivo Waldhör på arkitekturskolan i<br />
Lund ”Låt 1000 blommor blomma!” <strong>och</strong> kontaktade honom 180 med <strong>av</strong>sikt att diskutera<br />
arkitektrollen vid utökad brukarmedverkan. Det visade sig att hans bostad <strong>och</strong> kontor var<br />
belägna i Bo100 fastigheten <strong>och</strong> han satte mig raskt i vidare kontakt med andra boende i<br />
huset. Jag träffade både ”original” deltagare såväl som senare inflyttade Bo100bor <strong>och</strong><br />
fick även delta vid ett årsmöte för boföreningen Bo100 med efterföljande fest. Via Ivo<br />
Waldhör kom jag även i kontakt med de ”partner arkitekter” som medverkat: Birgitta<br />
Dahlquist, Lars-Ingvar Larsson <strong>och</strong> Ulf Ernfors. I ett senare skede kom jag via min<br />
handledare i kontakt med en sprillans nyinflyttad familj i Bo100 fastigheten.<br />
Laröd<br />
Kännedom om Laröd kom till mig lite indirekt via kompletteringsuppgifter på skolan i<br />
byggnadsfunktionslära. Då ansvarig lärare inte längre fanns kvar på <strong>av</strong>delningen<br />
hänvisades jag till Elisabeth Hornyánszky Dalholm <strong>och</strong> Birgitta Rydberg Mitchell. Efter<br />
att ha utrett vad min kompletteringsuppgift skulle bestå <strong>av</strong> föll vi i samtal om vad jag<br />
hade tänkt examensarbeta med framöver. Snart satt jag med en kopia <strong>av</strong> Drömmarnas hus<br />
<strong>och</strong> på den vägen var det. Kontakt med brukare i Laröd fick jag genom e-mailkontakt<br />
med Helsingborgshem. Ingen på Helsingborgshem var intresserade <strong>av</strong> att prata med mig<br />
personligen, men jag blev hänvisad till Magnus Karlsson, områdesvärd för<br />
brukarområdet, som visade sig vara mycket hjälpsam. Han satte mig i kontakt med tre<br />
familjer som bodde i de brukardesignade bostäderna, var<strong>av</strong> en familj var ”orginalare” <strong>och</strong><br />
de återstående två inflyttade med olika antal år på nacken. Ett hushåll föll dock ifrån pga.<br />
sjukdom i familjen. 181<br />
Fallstudiernas syfte<br />
Min <strong>av</strong>sikt med att undersöka dessa två projekt var att se hur respektive<br />
brukarmedverkansprocess hade gått till, jämföra med den information jag fått genom<br />
mina litteraturstudier, <strong>och</strong> se vad som hade fungerat bra eller mindre bra. Vidare hur man<br />
upplevde boendet idag. Jag fann att trots att de två projekten faktiskt var sinsemellan<br />
väldigt olika – utformningen <strong>av</strong> enskilda lägenheter inom ramen för en gemensam<br />
byggnad kontra utformningen <strong>av</strong> enskilda markbostäder inom ramen för ett gemensamt<br />
område (vars detaljplan redan var bestämd <strong>av</strong> någon annan) ställer olika kr<strong>av</strong> på kontakt<br />
<strong>och</strong> konsensus mellan brukarna – så bidrog de båda ändå med intressanta vinklingar <strong>och</strong><br />
funderingar om varandras brukarmedverkansprocess såväl som diskussionen om<br />
brukarmedverkan i stort.<br />
Nedan följer en beskrivning <strong>och</strong> analys <strong>av</strong> projekten utifrån de punkter jag via mina<br />
litteraturstudier funnit vara <strong>av</strong> relevans för brukarmedverkans utförande.<br />
180 2 april 2004<br />
181 Familjemedlemmar till sjukhus.<br />
91
Change language