Vikten av empowerment och mytbildning fÃ¶r bestÃ¥ende vÃ¤rdeladdning

More documents

Recommendations

Info

Figur 20. Tydliga byggherrekrav. Helhetssyn förändrade bostadsbyggandet. 2004, s. 33. Figur 21. Gemensamma mål och program (Helhetssyn förändrade bostadsbyggandet 2004, s. 34) Figur 22. Projektering och produktion. (Helhetssyn förändrade bostadsbyggandet 2004, s. 34) 58
Kunskapsåterföring Kollektiva designprocesser kan även vara lärande processer enligt Lindberg och Hornyánszky Dalholm. Beresford & Croft hävdar att alla genuina brukarmedverkansprojekt innefattar tillgängliggörande av experternas och brukarnas kunskaper men även produktionen av ny kunskap. 130 Kunskapsåterföring blir i detta perspektiv lite mer än att bara undvika att ”uppfinna hjulet på nytt” eller att ” lära ifrån varandras misstag och framgångar”. Det blir en möjlighet att omvandla erfarenheter till kunskap och denna nya kunskap blir tillgänglig för flera. Alla deltagare har blivit berikade genom byggprocessen och bör göra ansträngningar att återföra dessa nyvunna insikter till respektive organisation. Själva insamlingen av information kan ske på olika sätt, enkät, intervju, semantisk miljöbeskrivning, gåtur mm. Det är viktigt att en jämförande aspekt kommer in, hur förhåller sig verkligheten gentemot det önskade och planerade? HELHETs-projektets avsikt är att insamlat material ska ingå i en kunskapsbas dit byggherrar och entreprenörer kan referera för materialval, byggsystem, samarbetspartners osv. Arkitektens roll och perspektiv ”…kravet på arkitekturens relativa självständighet som uttrycksmedel försvaras av arkitekterna. Dess relativa autonomi måste försvaras så att god arkitektur inte endast betraktas, såsom under modernismens era, som det logiska och självklara resultatet av tekniska och sociala innovationer, ett resultat som då egentligen aldrig någonsin riktigt kunde beröra någon människa i hjärtats inre vrår. Det motsatta måste då också självfallet gälla, arkitektens tolkning och omtolkning av subjektet-beställarens visioner handlar i bästa mening om att locka fram dessa, att ge dem kropp och gestalt – det är inte detsamma som att bara platt reproducera beställarens ofullständigt hopfogade initiala program. Det är just i det kreativa mötet mellan arkitekten, beställaren och platsen som god arkitektur kan uppstå.” (Gromark 1993, s. 86) Synen på arkitekten och hur arkitekten upplever sin egen yrkesroll sträcker sig från konstnär till konstnär till ”facilitator” (se Wultz). Avhängigt för brukarmedverkans framgång är arkitektens roll i densamma. Enligt arkitekturskolan i Lund så syftar utbildningen till att ’utbilda kreativa arkitekter med förmåga att identifiera och behandla problem inom arkitekturens och samhällsbyggandets område’. 131 Den traditionella arkitektrollen Arkitektrollen har förändrats, från byggmästaren som skötte hela byggprocessen själv under början av 1900-talet, samhällsvisionär och stadsplanerare under 30-talet och generalplansutformare under 40-talet, statlig och kommunal tjänsteman under 50-talet, 132 130 Beresford & Croft 1993, s. 141. 131 Arkitektskolans hemsida: /varför arkitektur. 132 Arkitekten Uno Åhrén propagerade under 40- och 50-talen för arkitekten som statlig och kommunal tjänsteman i vars roll han menade, arkitekten kunde åstadkomma mer vad gäller byggandets sociala och ekonomiska sidor än vad en privatpraktiserande arkitekt kunde göra. Den byråkratiska attityden i 59
Page 1 and 2:
Brukarmedverkan vid nyproduktion av
Page 3 and 4:
Sammanfattning Examensarbetet stude
Page 5 and 6:
Abstract The thesis studies user-pa
Page 7: Innehållsförteckning Inledning ..
Page 10 and 11: Syfte Syftet med examensarbetet är
Page 12 and 13: skapa ny teori utan snarare att åt
Page 14 and 15: (1982,1985) att boendeinflytande, b
Page 16 and 17: Teknisk närsynthet (att inte se he
Page 18 and 19: professionalism is a sympathetic an
Page 20 and 21: Process- och maktperspektiven Tidpu
Page 22 and 23: med åtta steg. De två nedersta st
Page 24 and 25: Värdering av kunskap Enligt den fr
Page 26 and 27: avrutiniseringen går till väga n
Page 28 and 29: sig ny kunskap genom att externalis
Page 30 and 31: Det vill säga mitt eget värde i m
Page 32 and 33: Figur 6. Projektcirkeln. Ranhagen 1
Page 34 and 35: kommunikationsproblem och begreppsf
Page 36 and 37: Appropriering (tillägnelse) betyde
Page 38 and 39: gärna i kombination med något av
Page 40 and 41: Village Lobau (1984) Adress: Boulev
Page 42 and 43: St Ouen /Hermet-Biron (1986) Adress
Page 44 and 45: helt enkelt en allmän städning oc
Page 46 and 47: Spelplan för brukarmedverkan Med s
Page 48 and 49: Hyresgästföreningen Hyresgästfö
Page 50 and 51: skala är 1 till 10 där zon ett ut
Page 52 and 53: använde sig av sådant forskningsr
Page 54 and 55: Helhetsprocessen Helhetsprocessen f
Page 56 and 57: Stärkt byggherreroll Den stärkta
Page 60 and 61: till den byggnadsspecialiserade ark
Page 62 and 63: ska göras är möjliggörandet av
Page 64 and 65: säkert är dock att den ”goda vi
Page 66 and 67: Byggherre Byggherren kan vara ett s
Page 68 and 69: påverkas. Frågorna man som planer
Page 70 and 71: Deltagarantal En balans måste råd
Page 72 and 73: • Tekniska kommunikationsmedel -
Page 74 and 75: under arbetet. Deras ökande insikt
Page 76 and 77: skissa med andra medier än penna o
Page 78 and 79: de Laval fann i sin forskning att s
Page 80 and 81: projektmedlemmar som kommer in efte
Page 82 and 83: då är den fulla kunskapspotential
Page 84 and 85: Motivation: Ge incitament genom att
Page 86 and 87: gården för att kunna jämföra om
Page 88 and 89: av brukaren) och om denna värdelad
Page 90 and 91: eller forskarens subjektiva åsikte
Page 92 and 93: Bo100 Bo100 är beläget på Monbij
Page 94 and 95: Under våren 1987 gick en inbjudan
Page 96 and 97: Aktörer Chefsarkitekten Chefsarkit
Page 98 and 99: visionen långsamt växte fram. Byg
Page 100 and 101: Organisation För att underlätta o
Page 102 and 103: Möjligheter och begränsningar Ivo
Page 104 and 105: tillval och upplevde det som briste
Page 106 and 107: Kritik Vid utformningen av Boskolan
Page 108 and 109:
även bekantskap med FFNS Arkitekte
Page 110 and 111:
Urval I projektgruppen diskuterades
Page 112 and 113:
Brukarna Nästan hälften av den ur
Page 114 and 115:
Grupp A gjorde till en början skis
Page 116 and 117:
Figur 34. Tänkt och genomförd bos
Page 118 and 119:
Figur 35. Brukarnas önskemål om b
Page 120 and 121:
och soprum. Angående den övriga b
Page 122 and 123:
Då Bo-Göran och fru flyttade in
Page 124 and 125:
Processen var ju inte heller frigjo
Page 126 and 127:
Vidare kom projektledaren att bytas
Page 128 and 129:
ledde till en viss diskontinuitet.
Page 130 and 131:
hitta ett forum som passade dem att
Page 132 and 133:
att stimulera till diskussion, delt
Page 134 and 135:
I Bo100 lades mycket energi på att
Page 136 and 137:
och uppmuntrat. I Bo100 finns en bo
Page 138 and 139:
Om man på samma vis söker på Hel
Page 140 and 141:
för medverkande i sådana brukarpr
Page 142 and 143:
yggprocessen så möjliggörs fler
Page 144 and 145:
Den avslutande fasen - summering oc
Page 146 and 147:
tvärvetenskaplighet, dvs. insikten
Page 148 and 149:
Referenser Abel, Enno, & Elmroth, A
Page 150 and 151:
Bengtsson, Bo (1982). Demokrati och
Page 152 and 153:
Andra medier Om barn - vi som bor t
Page 154 and 155:
Figur 30. Karta over Helsingborg oc
show all

Vikten av empowerment och mytbildning fÃ¶r bestÃ¥ende vÃ¤rdeladdning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?