Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

Värdering av kunskap
Enligt den franske sociologen Pierre Bourdieu är deltagarna inte likvärdiga inför projekt
eller designprocesser. Bourdieu (1986) menar att människan är en produkt av sina
samhälleliga livsbetingelser, den klass eller sociala position man är född i, vars åsikter
och handlingar man lever i och med, och vars struktur man således medvetet eller
omedvetet återskapar (kulturell reproduktion). Med sina begrepp kulturell reproduktion,
habitus, fält och olika sorters kapital visar han på en struktur där olika kunskaper värderas
utifrån den rådande kulturens normer. 36 Trots att vi genom tv-program och magasin
konsumerar samma bilder av hur vi ’borde ha det’ (bilder som oftast förmedlar en annan
klass’ ideal) så väljer vi ändå vad vi önskar ta till oss, medvetet eller omedvetet, utifrån
vårt kulturella kapital, den underliggande strukturen som styr och ställer med oss.
”Smak”, i samband med konst, heminredning, musik osv. beror enligt Bourdieu på det
kulturella kapital en person besitter och har med både fostran och bildning att göra.
Beroende på ”storleken” av ens kulturella kapital, förmår man tillgodogöra sig den
”legitima kulturen” (finkulturen) som definieras utifrån den kulturella eliten. Bourdieu
(1984) menar att ”smak” och ”livsstil” har blivit de nya klassindikatorerna snarare än
våra arbeten eller ekonomier. Detta ställer höga krav på att interaktionstillfället förmår
skapa en miljö där olika deltagare kan mötas på jämlik basis oberoende av bakgrund.
Exempelvis kan brukaren och arkitekten ha olika värderingar av estetik och
bedömningsgrunder för vad som är viktigt i bostaden beroende på skilda sociala
bakgrunder (Liedholm,1995).
Ofta eftersträvar människan att anamma den rådande kulturens normer. Inom
konsumtionssociologin så pratar man om internalisering av externa bilder, att en idealbild
av hur ett hem ska se ut kan bli ens eget ideal utan att erfarenheten är självupplevd.
Människan är inte ett avskärmat bihang till samtiden utan en del av samhället, en del av
förändringar som sker. Förändringar som kanske är baserade på skeenden i vår
omedelbara närhet, men i det globala kommunikationssamhället kan det lika gärna vara
skeenden geografiskt och tidsmässigt separerade ifrån oss. Giddens menar att dagens
samhällen har blivit konsumtionssamhällen, vars främsta syfte är att förvärva materiella
nyttigheter. 37 Vi har gett upp en del av den handlingsfrihet som han menar att människan
egentligen besitter. En människa kan alltid agera annorlunda och förmår att påverka den
struktur som påverkar henne. ”They could always have acted otherwise.” (Giddens 1976,
s. 75, i Liedholm1991, s. 66) Giddens grundläggande propå, enligt Liedholm (1991) är att
den sociala strukturen produceras genom mänskligt handlande samtidigt som den utgör
villkoren för det mänskliga handlandet. Det är således möjligt för människan att påverka
de omgärdande strukturerna som i sin tur påverkar henne, i ett spel av ömsesidig
påverkan och beroende. 38 Giddens vidhåller dock att “människan” är en handlande
varelse som besitter förändringsmöjligheter. Giddens pratar om ”knowledgeable man”
och ger sin människa tre viktiga kännetecken: hon är kunnig, intentionell och besitter ett
36 I sin analys av så kallade elituniversitet, 36 hävdar Bourdieu (1986) att möjligheten och förmågan att
tillägna sig plats och utbildning här beror på huruvida man har den rätta kulturella bakgrunden och
kontakterna (kulturellt och socialt kapital) att få tillträde och den nödvändiga förståelsen för koderna
(habitus), att man med självklarhet kan röra sig inom samma sociala grupp (fält).
37 Giddens 1994, s 266.
38 Giddens 1976 s.121; Liedholm 1991, s. 63.
24