Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning
Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning
Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Stärkt byggherreroll<br />
Den stärkta byggherrerollen som HELHETs-projektet förordar är troligtvis ett <strong>av</strong> de mer<br />
effektiva sätten att möjliggöra ökad kontroll <strong>och</strong> inflyttande över byggprocessen. Detta<br />
säkerställer att de värden <strong>och</strong> kr<strong>av</strong> man kommit fram till systematiskt införlivas i hela<br />
byggprocessen. Enligt Hamon <strong>och</strong> Wilhelmsson (2003) kan man särskilja mellan olika<br />
sorters byggherrar:<br />
• Sällan byggaren som oftast bygger åt sig själv <strong>och</strong> inte är alltför familjär med<br />
byggprocessen;<br />
• Exploatörer, som besitter kunskaper men inget genuint intresse för varken<br />
livscykelkostnad eller miljö <strong>och</strong> är mest intresserad <strong>av</strong> att producera en trovärdig,<br />
säljbar byggnad.<br />
• Förvaltande byggherrar som är intresserade <strong>av</strong> processen i ett långsiktigt<br />
perspektiv, där livscykelkostnader, drift- <strong>och</strong> underhållskostnader är relevanta.<br />
Tyvärr besitter få förvaltande byggherrar kompetensen att föra över information<br />
från livscykelkostnader från gamla till nya projekt. 126<br />
Hur påverkar detta en brukarmedverkansprocess? En effektiv brukarmedverkansprocess<br />
tycks för mig vara <strong>av</strong>hängig en stark byggherreroll men också att byggherrerollen är<br />
delad med brukarna. Först då kan den nödvändiga tid <strong>och</strong> energi läggas på att tillfullo<br />
utröna vilka byggherredirektiven verkligen är. Ytterligare argument för stärkt<br />
byggherreroll återfås under de följande punkterna livscykelkostnad, samverkan <strong>och</strong><br />
kunskapsåterföring.<br />
Livscykelkostnad<br />
Livscykelkostnad kan definieras som ’summan <strong>av</strong> de årliga drift- <strong>och</strong><br />
underhållskostnaderna <strong>och</strong> grundinvesteringen omräknat till dagens kostnadsläge’. 127 Ur<br />
en förvaltares perspektiv är energiförbrukning <strong>och</strong> livscykelkostnaden <strong>av</strong> största vikt.<br />
Hypotesen är ju att brukarmedverkan innebär en ökning i grundinvesteringskostnaderna<br />
men innebära en vinst i den kommande drift- <strong>och</strong> underhållskostnaden genom de antagna<br />
positiva spinn-off effekterna <strong>av</strong> originalitet,<br />
minskad <strong>av</strong>flyttning, ökad trivsel <strong>och</strong> slitage<br />
etc. Enligt en respondent som Hamon <strong>och</strong><br />
Wilhelmsson hade så är endast 14 % <strong>av</strong><br />
livscykelkostnaderna produktionskostnader.<br />
1 % är rivningskostnader <strong>och</strong> de resterande<br />
84 % är förvaltningskostnader. 128<br />
Figur 19. Livscykelkostnader för en fastighet<br />
enligt en respondent ur Hamon & Wilhelmsson<br />
2003, s. 73.<br />
126 Hamon <strong>och</strong> Wilhelmsson, 2003, s70.<br />
127 Ur ’Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvalitén, kostnaderna <strong>och</strong> kompetensen inom byggsektorn<br />
(2002), Betänkande <strong>av</strong> byggkommissionen, SOU 2002:115, s. 201.<br />
128 .Hamon <strong>och</strong> Wilhelmsson, 2003, s 72.<br />
56
Change language