Vikten av empowerment och mytbildning fÃ¶r bestÃ¥ende vÃ¤rdeladdning

More documents

Recommendations

Info

Tack Examensarbetet har varit en lång och händelserik resa med många vändningar. Utan tvekan hade jag inte ankommit slutdestination utan det vänliga stödet och outtröttliga tålamodet av min kära handledare, Laura Liuke. Jag vill även tacka alla som har bidragit till examensarbetet med sin tid och erfarenheter: boende i Bo100 och Laröd samt alla övriga intervjupersoner: I really do rely on the kindness of strangers! Min fantastiska familj har stöttat mig i vått och torrt - föräldrar och syskon, svärmor och svägerska - inte minst genom barnpassning och korrekturläsning! Slutligen vill jag tacka min älskade man Lars, som har gjort min sak till sin och ständigt uppmuntrat till slutförande då jag själv varit redo att kasta in handduken. På senare tid har han varit en engagerad ensamstående förälder åt vår underbara dotter Malou, men nu lovar jag att mamma är tillbaka! Lund, maj 2008 Lena Brahme
Sammanfattning Examensarbetet studerar brukarmedverkan vid nyproduktion av hyresbostäder, genom att undersöka vilka faktorer som påverkar dess utfall som positivt värdeskapande eller ej samt arkitektens roll i denna process. Sedan 60-talets boendegemenskapsrevolution har intresset för brukarmedverkan kommit och gått. Brukarmedverkan har använts med olika framgång utifrån olika synsätt: demokratiskt och konsument perspektiv, där det föregående avser brukarens möjlighet att påverka så stora delar av designprocessen som möjligt med utslag i slutresultatet med ökad självkänsla, förankring till plats och sammanhang till följd, medan det senare avser nyttjande av brukarens kunskaper för att forma en produkt som bättre överensstämmer med konsumentens behov och är mer gångbar för producenten eller förvaltaren. Brukarmedverkan, med fokus på boendesektorn, är en möjlighet för brukaren (den framtida boende) att få delta i designprocessen och utforma sin levnadsmiljö efter egna ideal och behov med förhoppning om ökad trivsel, engagemang och välbefinnande. Hypotesen är att brukarmedverkan skapar ett mervärde, en mångfacetterad positiv laddning till bostaden. Är detta fallet? Vad kan man göra för att bidra till en framgångsrik/tillfredsställande mervärdesgenererande brukarmedverkan vid nyproduktion och hur kan man verka för att mervärdet blir av en bestående art? Och vilken är vår roll som arkitekter? Svar har sökts på ovan frågeställning genom litteraturstudier, intervjuer och närmare betraktelse av två brukarmedverkansprojekt i Skåne, Bo100 i Malmö och Laröd i Helsingborg. Dessa är båda brukarmedverkansprojekt i nyproduktion av hyresbostäder som färdigställdes i början av 90-talet med långtgående brukarmedverkan. Brukarna stod inte som initiativtagare i något av fallen och även tillblivelseprocesserna och den fortsatta förvaltningen skiljer sig åt. Båda upplevs dock av de boende som att vara goda boendemiljöer. Jag fann flera faktorer att vara av stor vikt för att uppnå en genuin brukarmedverkansprocess, däribland behovet av tydliga tidsramar, begränsningar och kontinuerligt deltagande av alla berörda aktörer. Detta för att säkerställa att förtroende och en gemensam kommunikationsform skulle kunna komma tillstånd. Jag fann även att om man delar in brukarmedverkansprocessen i ett för- under och avslutningsskede, så var för- och avslutningsskedet av väsentlig vikt för framgången av hela brukarmedverkansprocessen och huruvida det genererade mervärdet skulle vara av bestående art eller ej. Vikten av empowerment (att stärka brukarnas förmåga att delta), en grundlig inventering av kunskapsbehov hos deltagarna samt etablerandet av goda kommunikationskanaler i förstadiet var a och o för den fortsatta brukarmedverkansprocessen. I avslutningsskedet spelade den ingångna föreställningen om själva intentionen med brukarmedverkan stor roll: ses brukarmedverkan som en fortgående process eller ett tidsbegränsat projekt? Vidare visade det sig att själva förvaltningen av de lärdomar och erfarenheter gjorda, var av avgörande vikt för huruvida den subjektiva uppfattningen om mervärde blev bestående eller inte, genom deltagande
Page 1: Brukarmedverkan vid nyproduktion av
Page 5 and 6: Abstract The thesis studies user-pa
Page 7: Innehållsförteckning Inledning ..
Page 10 and 11: Syfte Syftet med examensarbetet är
Page 12 and 13: skapa ny teori utan snarare att åt
Page 14 and 15: (1982,1985) att boendeinflytande, b
Page 16 and 17: Teknisk närsynthet (att inte se he
Page 18 and 19: professionalism is a sympathetic an
Page 20 and 21: Process- och maktperspektiven Tidpu
Page 22 and 23: med åtta steg. De två nedersta st
Page 24 and 25: Värdering av kunskap Enligt den fr
Page 26 and 27: avrutiniseringen går till väga n
Page 28 and 29: sig ny kunskap genom att externalis
Page 30 and 31: Det vill säga mitt eget värde i m
Page 32 and 33: Figur 6. Projektcirkeln. Ranhagen 1
Page 34 and 35: kommunikationsproblem och begreppsf
Page 36 and 37: Appropriering (tillägnelse) betyde
Page 38 and 39: gärna i kombination med något av
Page 40 and 41: Village Lobau (1984) Adress: Boulev
Page 42 and 43: St Ouen /Hermet-Biron (1986) Adress
Page 44 and 45: helt enkelt en allmän städning oc
Page 46 and 47: Spelplan för brukarmedverkan Med s
Page 48 and 49: Hyresgästföreningen Hyresgästfö
Page 50 and 51: skala är 1 till 10 där zon ett ut
Page 52 and 53:
använde sig av sådant forskningsr
Page 54 and 55:
Helhetsprocessen Helhetsprocessen f
Page 56 and 57:
Stärkt byggherreroll Den stärkta
Page 58 and 59:
Figur 20. Tydliga byggherrekrav. He
Page 60 and 61:
till den byggnadsspecialiserade ark
Page 62 and 63:
ska göras är möjliggörandet av
Page 64 and 65:
säkert är dock att den ”goda vi
Page 66 and 67:
Byggherre Byggherren kan vara ett s
Page 68 and 69:
påverkas. Frågorna man som planer
Page 70 and 71:
Deltagarantal En balans måste råd
Page 72 and 73:
• Tekniska kommunikationsmedel -
Page 74 and 75:
under arbetet. Deras ökande insikt
Page 76 and 77:
skissa med andra medier än penna o
Page 78 and 79:
de Laval fann i sin forskning att s
Page 80 and 81:
projektmedlemmar som kommer in efte
Page 82 and 83:
då är den fulla kunskapspotential
Page 84 and 85:
Motivation: Ge incitament genom att
Page 86 and 87:
gården för att kunna jämföra om
Page 88 and 89:
av brukaren) och om denna värdelad
Page 90 and 91:
eller forskarens subjektiva åsikte
Page 92 and 93:
Bo100 Bo100 är beläget på Monbij
Page 94 and 95:
Under våren 1987 gick en inbjudan
Page 96 and 97:
Aktörer Chefsarkitekten Chefsarkit
Page 98 and 99:
visionen långsamt växte fram. Byg
Page 100 and 101:
Organisation För att underlätta o
Page 102 and 103:
Möjligheter och begränsningar Ivo
Page 104 and 105:
tillval och upplevde det som briste
Page 106 and 107:
Kritik Vid utformningen av Boskolan
Page 108 and 109:
även bekantskap med FFNS Arkitekte
Page 110 and 111:
Urval I projektgruppen diskuterades
Page 112 and 113:
Brukarna Nästan hälften av den ur
Page 114 and 115:
Grupp A gjorde till en början skis
Page 116 and 117:
Figur 34. Tänkt och genomförd bos
Page 118 and 119:
Figur 35. Brukarnas önskemål om b
Page 120 and 121:
och soprum. Angående den övriga b
Page 122 and 123:
Då Bo-Göran och fru flyttade in
Page 124 and 125:
Processen var ju inte heller frigjo
Page 126 and 127:
Vidare kom projektledaren att bytas
Page 128 and 129:
ledde till en viss diskontinuitet.
Page 130 and 131:
hitta ett forum som passade dem att
Page 132 and 133:
att stimulera till diskussion, delt
Page 134 and 135:
I Bo100 lades mycket energi på att
Page 136 and 137:
och uppmuntrat. I Bo100 finns en bo
Page 138 and 139:
Om man på samma vis söker på Hel
Page 140 and 141:
för medverkande i sådana brukarpr
Page 142 and 143:
yggprocessen så möjliggörs fler
Page 144 and 145:
Den avslutande fasen - summering oc
Page 146 and 147:
tvärvetenskaplighet, dvs. insikten
Page 148 and 149:
Referenser Abel, Enno, & Elmroth, A
Page 150 and 151:
Bengtsson, Bo (1982). Demokrati och
Page 152 and 153:
Andra medier Om barn - vi som bor t
Page 154 and 155:
Figur 30. Karta over Helsingborg oc
show all

Vikten av empowerment och mytbildning fÃ¶r bestÃ¥ende vÃ¤rdeladdning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?