Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

Grupp A gjorde till en början skisser av sina bostäder som sedan kom att modelleras i full
skala i de senare båda faserna.
Grupp B gjorde också egna skisser till en början men fortsatte sedan med att bearbeta
planlösningen först i skala 1:10 och sedan i fullskala.
Grupp C slutligen, började med att skissa sina bostäder med hjälp utav 1:10 modellen för
att i fas 2 och 3 vidareutveckla dem i fullskalemodell.
Bostadsföretaget upplät en lokal i Helsingborg för genomförandet av modellbygget i
skala 1:10. Närvarande var utöver hushållen även en tekniker från fullskalelaboratoriet
som under 3 timmars tid hjälpte hushållen att bygga upp och inreda sin bostad. Därefter
diskuterades resultatet med forskarna under en timma.
Modellaborationerna i fas 2 utfördes under två halva dagar (4 timmar/dag) och på
liknande vis oberoende av skalan. Modellerna var uppbyggda när brukarna kom (för att
tid inte skulle läggas på konstruktion utan reflektion och förändring) 270 och utgick från
tidig varande arkitektritning. 271 Brukarna och forskarna arbetade i dialog och diskuterade
och prövade olika alternativa lösningar. Brukarna tvingades ta ställning till olika frågor
under en process som successivt frambar ett alternativ som de själva tyckte bäst förenade
de egna önskemålen med de givna ramarna. 272
Under fas 2 genomfördes även gemensamma studiebesök i Helsingborgshems tidigare
bostadsbestånd i Laröd samt i bostadsområden i Danmark. Studiebesöket i Laröd i början
av april, avsåg att belysa vilken byggnadsteknik och standard byggherren tillämpat i
andra projekt. Tyvärr medföljde inte forskarna på resan till Danmark som gjordes en
månad senare, trots att det var forskarna som hade bestämt vilka studieobjekten skulle
vara. Syftet var att ge brukarna vidare referensramar, och studera täthet,
exteriörbehandling och markplanering samt få uppslag till alternativ utformning av den
egna utemiljön. Tyvärr skedde resan i ett stadium då brukarna redan kommit rätt långt i
sin formgivning (fullskaleprocessens andra fas) och nya idéer således inte riktigt kunde
omsättas. Resorna uppfyllde en social funktion även om de inte blev fullts så uttömmande
273
och inspirerande som avsikten hade varit. En först kontakt mellan brukarna och en
landskapsarkitekt skedde även under fas 2 i maj 1992 angående markplaneringen men
kom inte att intensifieras förrän ett år senare.
Fas 3 tog sin början med fullskalemodeller i augusti, (strax innan
byggnadslovsritningarna enligt tidsplan skulle presenteras för stadsarkitektkontoret) och
avslutades i november. De preliminära bygglovshandlingarna som baserade sig på de
resulterande ritningarna av fas 2 lämnades in i september. Bygglovshandlingarna var
således godkända redan innan fas 3 hunnit avslutas och således var de yttre
begränsningarna av bostäderna redan bestämda. 274 Detta innebar att fokus i
designprocessen övergick från planlösningsfrågor till detaljfrågor som fönstersättning,
270 Hornyánszky Dalholm 1998, s. 78.
271 Hornyánszky Dalholm 1998, s. 73.
272 Rydberg Mitchell 1995, s. 19.
273 Rydberg Mitchell 1995, s. 41.
274 Rydberg Mitchell 1995, s. 19 samt s.26.
114