Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

Deltagarantal
En balans måste råda mellan antalet lägenheter som är ekonomiskt gångbart
(exploateringsgrad) och möjligheten för familjaritet, för deltagarna att lära känna
varandra. Storleken kan påverkas genom olika mötesformer, från mindre grupper till
stormöten men risken för anonymisering i för stort deltagarantal måste beaktas och
hanteras.
Kommunikation
En grundförutsättning för att brukarmedverkansprojekt ska fungera är att alla parter
förstår varandra. Dock vet vi att språkbruket skiljer sig mellan de olika leden, faserna och
aktörerna i byggprocessen (Hornyánszky Dalholm 1998; Lindberg 2000; de Laval 1997)
såväl som mellan övriga aktörer.
Ett första steg är således att få tillstånd ett gemensamt språkbruk eller designspråkspel
som möjliggör förmedlandet av önskemål/ visioner/ begränsningar mellan alla aktörer.
För alla parter involverade i ett brukarprojekt är kommunikationsproblematiken den
största faktorn till framgång eller misslyckande, tillfredställelse eller frustration. Då
brukarna vanligtvis kommer in i bilden först då byggprocessen är över kan en
förberedande information vara nödvändig för alla deltagare. Giddens säger att det finns
olika medvetandenivåer och särskiljer bland annat mellan det diskursiva medvetandet
som är verbalt och det praktiska medvetandet vars kunskaper förstås i handlingen men
som inte alltid kan kläs i ord. För god kommunikation är det således viktigt att underlätta
för kunskaper att föras upp från det praktiska medvetandet till det diskursiva. 147 Ehn
pratar om att skapa ett gemensamt designspråkspel i huvudsak initierat av designern som
rimligtvis har rollen som projektledare. Men för att ett sådant språkspel ska komma
tillstånd så måste designern och deltagarna komma varandra närmare, uppnå en öppenhet
(enligt Uhl och Sanoff uppnå socialiseringsnivå av igenkännande) samt vetskap om
varandras kunskapsnivåer och språkbruk. Deltagarna bör på ett tidigt stadium lära känna
varandra samt etablera vilka kunskaper de besitter (mötesvana, språkval, självförtroende
och förmåga att beskriva och uttrycka sina tankar om miljöer osv.) för att kunna utarbeta
och etablera gemensamma kommunikationskanaler.
Rachel Luck understryker vikten av informationsflödet mellan arkitekten och brukaren,
särskilt i de initiala stadierna. Om arkitekten är kunnig mötesledare och
brukarmedverkansdeltagare så kommer både stora mängder information framföras i
dialogen, såväl som försök att analysera informationen utifrån generella värden. 148 En
förberedande kurs inför själva brukarmedverkansprojektets tilldragelse skulle kunna
erbjuda dessa möjligheter.
Som tidigare nämnt, så bör det finnas olika mötesforum, med det viktiga är att det finns
gemensamma sammankallande möten under hela byggprocessens gång med samma
deltagare ifrån alla parter – karaktäriserat av transparens och tillit. Detta är en
förutsättning för delaktighet och bibehållandet av gemensamma målbilder.
147 Liedholm 1997, s. 52.
148 Luck 2006, s. 153.
70