Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

Vidare kom projektledaren att bytas en tid in i projektet vilket också var olyckligt för
projektets kontinuitet. Dock fanns det mycket mer tid att elaborera med i detta fall. Ingen
distinktion gjordes mellan brukarna som deltog i beslutsprocessen både som individer
och som hushåll beroende på mötesformen, alla brukare ansågs således vara delaktiga i
beslutsprocessen.
Då det var Helsingborgshem som initierade brukarmedverkansprojektet i Laröd var de
också styrande i valet av medhjälpare. Förutom forskarna så tycktes deras val bero på
huruvida de hade haft tidigare kontakt med parterna eller ej. Arkitektkontoret FFNS hade
varit involverad vid Raus Södra och Kollektivhuset Fortuna och Skanska hade byggt den
första etappen i Laröd med ca 150 hus. Helsingborgshem representerades i
planeringsprocessen först av sin marknadschef. Två månader in i processen
kontrakterades en konsult som projektledare att överta Helsingborgshems verkställande
ansvar. Projektledaren, var ansvarig för projektets praktiska genomförande. Efter
projektledarens tillkomst upphörde den planeringsgrupp bestående av Helsingborgshem,
FFNS och forskarna som dittills hade träffats regelbundet. Alla parter fanns dock oftast
närvarande vid de gemensamma brukarmötena som Helsingborgshem. Brukarna hade
valts ut gemensamt mellan Helsingborgshem och forskarna, och de konsulterades
hushållsvis i planeringsprocessen.
I litteraturen poängteras det om och om igen vikten av att alla deltagare är med från
början och får möjlighet att bidra med sina synpunkter. I både Bo100 och Laröd var
brukarna med från ett tidigt stadium samtidigt som de inte befann sig i kärnan av
beslutsmakten. I Bo100 hade arbetsgruppen bestående av representanter från MKB, HGF,
HNB, projektledaren och chefsarkitekten ett eget forum som brukarna inte fick tillträde
till förrän de krävde det. Då fick några brukarrepresentanter tillträde. I Laröd så hade det
funnits en gemensam planeringsgrupp för de professionella som upphörde i o m
projektledarens tillträde. Här fann man dock att forumet mellan de olika parterna var
välbehövligt då det underlättade kommunikation mellan de olika professionella aktörerna.
Forumet saknades efter att det försvann. Kanske borde man ha anammat ett liknande
format som Bo100, att brukarna fick vara representerade vid sådana möten? Istället
upplevde brukarna att de gemensamma stormötena ibland gick åt till
internkommunikation mellan de professionella aktörerna vilket inte bidrog till känslor av
delaktighet.
Aktörer
Brukarna
I Bo100 försökte man uppnå en blandad brukargrupp utifrån ålder, etnicitet,
familjekonstellation och ekonomi. I Laröd utgick man först och främst få en
bostadsfördelning som motsvarade den övriga inom Helsingborgshem nämligen en
spridning mellan 2:or – 5:or. Efter det önskade man en blandad brukargrupp utifrån ålder
och familjekonstellation. Någon önskan om blandad etnicitet var ej uttalad. Här önskade
man dock en brukargrupp med relativt god betalningsförmåga, då nybyggda bostäder
generellt är dyra.
126