Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

Den avslutande fasen – summering och mytbildning
Vid projektslut bör en utvärdering ske av projektet. Vad fungerade bra och vad hade
kunnat fungera bättre? Utvärderingsmaterialet tillsammans med projektdokumentationen
kan sedan fungera som referensmaterial för andra intresserade av brukarmedverkan men
även för den fortsatta mytbildningen. Dokumentationen utgör ju även projektets skrivna
tillblivelsehistoria. Den bör således dokumenteras på sådant vis att det blir tillgänglig
läsning. Nytillkomna deltagare kan ta del utav dokumentationen för kännedom om
sammanhanget. Om man önskar att positiva kvalitetsaspekter ska fortgå bör man nog
beakta brukarmedverkansprojektet som en fortlöpande process där dokumentationen
utgör en fingervisning om vad man kan åstadkomma med brukarmedverkan och en
uppmuntran till fortsatta äventyr. Om projektet åt andra sidan ses som ett begränsat
projekt för att undersöka arbetsprocessen eller vilka bostäder som skulle kunna resultera
så behövs kanske inga ytterligare ansträngningar göras. Men då bör man inte heller bli
förvånad om kunskaper om boendet försvinner, och det bara ses som ett varierat bidrag
till den allmänna bostadsmarknaden.
Skapade brukarmedverkan något mervärde eller bestående kvalitetshöjande upplevelse i
fallstudierna? I både Bo100 och Laröd skapades det bestående kvalitetshöjande
upplevelser fast med olika social omfattning. I båda fallen skapades unika bostäder med
egenskaper som uppskattas både av kreatörerna såväl som av efterföljande hyresgäster. I
båda fallen sade sig de som kvarvarit genom hela processen att de hade känt sig
utmanade men stärkta av den. I Bo100 tillkom dock en väl förankrad boendegemenskap.
De har myntat egna begrepp som ”Bo100 andan” och ”bo100-standarden”. Flera av dem
som flyttat ifrån Bo100 återkommer fortfarande till fester och jubileum. Nyinflyttade har
aktivt sökt sig till Bo100-fastigheten och är medvetna om vad boendet innebär. De
erbjuds möjlighet att bli delaktiga både genom tillgång till historiskt material
(lägenhetspärm) såväl som möjlighet att påverka Bo100s framtid, genom Boföreningen
Bo100. Gemensamma aktiviteter anordnas fortlöpande och de boende engagerar sig i det
gemensamma underhållet av fastigheten utifrån lägenhetsstorlek och intresse.
Området som Larödprojektets bostäder ligger i anses allmänt vara tilltalande och varierat
även om dess brukarmedverkansbakgrund är okänd för de flesta. Andra aspekter är
avgörande för bosättning som närheten till både stad, hav och skog. Ingen
boendegemenskap eftersträvades att uppnås under brukarmedverkansprocessen och
effektueras inte heller inom området. Man uppskattar läget, det unika och privata.
Jag vill inte säga att det ena är rätt eller fel men det tycks mig som om en möjlighet till en
boendegemenskap har gått förlorad i Laröd. Vidare tycker jag att båda bostadsbolagen
MKB och Helsingborgshem har gjort otillräcklig ansträngning för att föra ut information
om gamla och nya delaktighetsmöjligheter inom sin förvaltning till det övriga beståndet.
De har tappat bollen. Att bygga i tider av bostadsbrist och hög efterfrågan borde inte
innebära att utvecklingen av brukarmedverkansprojekt avstannar. Möjligen anser de sina
plus och tillvalsprogram 333 vara tillräcklig medverkan?
333 Se MKBs hemsida för info om deras boende tillval mkb plus och boende tillval VLU.
www.mkbfastighet.se/tillval - plus. 2008-05-09. Även Helsinborgshem ABs har tillvalserbjudanden. Se på
hemsidan: www.helsingborgshem.se/boendefragor A-Ö/tillval. 2008-05-09.
144