Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

vem/vilka som sedan antar rollen som byggherre och projektledare. Vidare vem/vilka
finansiella medel som används för att förverkliga projektet. Alla som har en möjlighet att
påverka projektet kan sägas vara deltagare, från beställaren och allahanda byggare till
representanter vid stadsbyggnadskontoret som ska godkänna eventuella ritningar. Viktigt
är att maktstrukturen synliggörs, bearbetas till en för alla godtagbar form och slutligen
accepteras, så att beslutskanaler och sätt att närma sig en kompromiss är kända samt att
vetskapen att om någon eller några äger vetorätt är allmän och inte kommer som en
chock i ett senare skede.
Deltagarna kan även omnämnas som aktörer i processen och dessa kan vara
projektledare, beställare, byggherre, förvaltare, finansiärer, byggare, arkitekter, brukare,
myndighetspersoner från olika verk och kontor osv. Det är viktigt att identifiera de olika
aktörerna i processen och hur kontakten dem emellan är. För ett framgångsrikt projekt
krävs givetvis att alla deltagare tycker att det är någon vits med det hela utöver det rent
monetära. Således bör en ansträngning göras vid efterlysning av deltagare av såväl
brukare, förvaltare som av byggare och arkitekter: att deltagarna ska tycka
brukarmedverkan är en relevant utmaning. Klarhet bör råda över vem eller vilka är att
betraktas som delaktiga brukare i byggprocessen. Vems åsikter beaktas? Är det varje
medlem i ett hushåll eller en representant? Är det varje hushåll eller en representant för
en viss ”typ” av hushåll? Är alla delaktiga brukare ”representanter” åt andra framtida
brukare (det vill säga, är brukarna konsulterande expert panel?) I ett projekt i Indien
medverkade endast familjernas familjeöverhuvud vid samtal om bostadens utformning
med ansvarig arkitekt, pga. kulturella faktorer (ex. en kvinna kan inte samtala med en
okänd man om familjeangelägenheter). Vidare var nyttjande graden av hemmet ojämnt
fördelat mellan män och kvinnor. Män huserade i de offentliga delarna av bostaden
medan kvinnor huserade separat längre in. Ändå skulle män (pappor, äkta hälfter etc.)
utforma det som i den största möjliga mån var kvinnornas arbetsfält och område av
expertis. Detta gav utslag i hur nöjda brukarna sedan var av bostadens brukbarhet. 142
Hur sker urvalet av brukare om projektet är initierat av en någon annan än brukarna
exempelvis en fastighetsägare? Genom annons? Ur bostadskön? Beroende på ålder,
familjekonstellation eller ekonomi? Återigen spelar syftet med brukarmedverkan roll, är
det en demokratisk eller konsument ambition som ligger till grund.
En analys av respektive organisation eller förvaltning bör göras för att säkerställa att rätt
person/del av organisation är engagerad i rätt fråga och att deltagande personer med
representationsroll (representation och legitimitet) har nödvändigt mandat för att inte
behöva efterfråga godkännande i varje liten fråga. (Se nedan Förkunskaper).
Aktörer
Vilka är de olika aktörerna? Hur påverkar deras erfarenhet och intresse av
brukarmedverkan själva processen? Har alla deltagare mandat att fatta och genomföra
beslut och är de hängivna processerna?
142 Misra 2002, s. 310
65