Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

påverkas. Frågorna man som planerare för ett brukarmedverkansprojekt måste ställa sig
är således på vilket sätt mötesformen möjliggör synliggörandet av olika människors
kunskaper och erfarenheter? Kan vissa ”köra på rutin” och således undvika reflektion och
verkligt deltagande? Är alla deltagare likvärdiga inför projektet och designprocessen? Är
alla åhörare delaktiga i något sammanhang, tillåts alla att bidra eller är man given en
position och uppgift?
Att underlätta brukarmedverkan
Utöver faktisk kostnad så kan tidstillgänglighet visa sig vara ett problem. Tid är en
bristvara för alla, professionella som lekmän, småbarnsföräldrar, ensamstående,
arbetslösa, studerande… alla kan ses som att ha klara begränsningar vad gäller tid och
framtida kostnad. Vad kan göras i processen för att säkerställa att alla (om detta är
önskan) ska kunna vara delaktiga? Ekonomiska kompensationer? Besittningsgaranti?
Tidpunkt för möten? Kan alla ta sig dit? Vilka är ramarna och förutsättningarna för att
brukarmedverkansprojektet kan genomföras? Det vill säga, hur, när och var träffas man?
Som vi tidigare nämnde i teoridelen under praktiska krav på interaktionstillfället så
förutsätter själva formen för brukarmedverkan att olika former av diskriminering ska
motverkas. Således förutsätts den fysiska tillgången till byggnader, språkförståelse,
rummets (psykologiska) tillgänglighet för deltagarna och tidsaspekten vara uppfyllda.
Den specifika utformningsprocessen som brukarmedverkansprojektet väljer att använda
sig av bör vara avhängigt brukarnas förutsättningar. Processen bör därför vara så flexibel
som möjligt och innehålla så få restriktioner som möjligt. Hornyánszky Dalholm ansluter
sig till Uhl och Ehn i att mena att formen för participatorisk design inte kan bestämmas
på förhand eftersom varje utformningssituation är unik och bl.a. påverkas av de
medverkande brukarnas kunskapsnivå. 144
En ytterligare utmaning för hela brukarmedverkansprocessen är att trots den ansträngning
som löpande måste ske att vara gruppbildande och finna ett gemensamt designspråkspel
så måste ansträngningar även göras att förbli öppna gentemot nytt inträde. Vid sent
tillkomna deltagare bör ansträngningar göras att få med dem i gruppen, att hjälpa dem se
den organisation som har utkristalliserats och samtidigt vara lyhörda för deras input.
It’s no use expecting newcomers to take your experience on trust. […]
People want to find out for themselves. Just because we have worked
through our values and principles doesn’t mean these don’t have to be
constantly renegotiated, if others are to feel they own them too.
(Beresford & Croft 1993, s. 139)
Kostnader
Kostnaden för den framtida bostaden kan vara en mycket viktig faktor i valet att
medverka i ett brukarmedverkansprojekt. Det är viktigt att man har diskuterat eventuella
kostnader och sätt att finansiera dem. Vem ska stå för extra kostnader på huset?
144 Hornyánszky Dalholm, 1998, s. 49.
68