Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

eller en annan part ska vidare stödja brukarna i deras önskemål, så att de får den
ordentliga övervägning de förtjänar.
Deltagarantal
Brukarmedverkansprojekt är oerhört tidskrävande. Det genererar fantastiska mängder
ritningar och innefattar mycket diskussionstid. Det är viktigt att antalet brukare inte är så
många att mängden ritningar blir ohanterbar eller att diskussionstillfällena blir
oproduktiva då inte alla kan komma till tals eller höras. Att försöka möjliggöra för
igenkänningsfaktorn – att en grupp inte är större än att man kan känna igen alla deltagare,
kan vara ett alternativ. Ett annat sätt att se på saken är att kringorganisationen måste
understödja det antal brukare som man har beslutat ska delta. Om det är stor
ritningsmängd kanske det krävs fler arkitekter att rita rent. Tillräckligt många
resurspersoner ska finnas tillgängliga (forskare, partnerarkitekter, andra advokater) för att
alla brukarna ska kunna få det stöd de behöver. Ju fler brukare desto större blir
organisationsapparaten. Bo100 hade ju en ambitiös ansats att skapa 100 bostäder vilket
skulle ha innefattat minst 100 brukare. Detta hade nog varit ett både svår administrerat
som kostsamt projekt i tid och resurser. Storleken på tomten begränsade dock
fastighetens lägenhetsantal för att slutligen hamna på 39 st. Dessa 39 hushåll var av
varierande familjekonstellation och antal. Brukarna delades dels in i grupper av olika
former (trapphus och ämnesgrupp ex. gemensamma utrymmen) samtidigt som
individuella möten med ansikte-mot-ansikte kontakt såväl som stormöten prioriterades. I
Laröd beslöt man att begränsa sig till 22 marklägenheter, det antal som stadsplanen
förevisade området. Vidare begränsade man sig till de vuxna hushållsmedlemmarna
vilket ytterligare reducerade antalet brukare. Svårt att säga om antalet stödpersoner var
högre i Bo100 än Laröd, men det är viktigt att komma ihåg att en människa (stödperson)
bara kan vara stöd åt så många.
Kommunikation
Enligt Liedholm går kommunikationens och informationens betydelse i
brukarmedverkansprojekt inte att underskattas. Information är en källa till makt och en
öppning till dialog 311 . Antalet deltagare spelar givetvis roll för skapandet av ett språkspel
och för hur olika kommunikationsplattformer fungerar. Ju fler deltagare desto större krav
på kommunikationsplattformen och hur kommunikationskanalerna såg ut. I Laröd så var
arbetet med forskarna den huvudsakliga kommunikationen med ritningar till arkitekten.
Arkitektens kommentarer och ändringar förmedlades sedan tillbaka till brukarna via
forskarna förutom vid de tillfällen då brukarna och arkitekterna hade direktkontakt.
Svagheten i detta upplägg är de eventuella tolkningsfel och fördröjningsmoment i de
olika skiss- och renritningsmomenten. Arkitekterna hävdade att forskarna drog ut på tiden
och vice-versa. 312 Britta Dahlquist, partnerarkitekt i Bo100, ansåg att ritningen var ett
trubbigt kommunikationsmedel: ”Man måste komplettera med annan kommunikation för
lyckad kommunikation.” 313 Men även hur man kommunicerade med varandra spelade
roll. Att presentera något på ett för mottagaren obegripligt eller svårbegripligt sätt är inte
311 Liedholm 1997, s. 79.
312 Rydberg Mitchell 1995, s. 50.
313 Intervju, Simrishamn 19 maj 2004.
131