Vikten av empowerment och mytbildning för bestående värdeladdning

visionen långsamt växte fram. Byggplatsbesöken möjliggjorde korrigeringar av fel och
missförstånd men även för fortsatt engagemang och kommunikation mellan alla deltagare
i processen. Utöver ovan nämnda aktiviteter planerades det även för sociala
sammankomster. 205
Mötesplatser
Det var viktigt att brukare och arkitekter kunde mötas under bekväma och för processen
icke belastande omständigheter.
Ej hemmaintervjuer: Chefsarkitekten instruerade partner arkitekterna att inte utföra
intervjuerna i brukarnas hemmamiljö för att på så vis undvika att de påverkades av
den. 206
Gemensam möteslokal (Verkstaden 207 ): en gammal affärslokal bredvid Bo100 tomten
användes som möteslokal och verkstad för boskolan och trapphusmöten. Stormöten ägde
även rum där men med viss utrymmesbrist. I lokalen fanns även referensbibliotek för
material. 208
Stormöteslokaler: I några fall användes andra lokaler belägna i Malmö för stormöten,
såsom Hyresgästföreningens lokaler, 209 Bagersalen, S:t Gertrud 210 samt i MKBlokalen
211 .
Byggplatspaviljong: En barack uppställdes på tomten i februari 1990 för att möjliggöra
för brukarna att följa bygget på nära hålloch användes även för stormöten. 212
Svikande engagemang
Figur 27. Skylift åktur på Bo100-tomten 10 sept. 1988. Bild ur Lars-Ingvar Larssons overheadpärm.
205 Det fanns många olika mötes- och arbetsformer: boskolan, stormöten, arbetsgrupper, trapphusmöten,
individuella kontakter, enkäter, nyhetsbrev, byggplatsbesök, öppet hus, fester, första spadtaget, resegillet,
Skylift, styrelsemöten, årsmöten mm.
206 Liedholm 1997, s. 73.
207 Bergsgatan 23, Malmö.
208 Boken om Bo100 1991, s. 9.
209 Möllevångsgatan 24 A, Malmö.
210 Bagersgatan 1, Malmö.
211 Östra Farmvägen 2 i Malmö.
212 Bo100 I tiden. Bo100: en tidning om ett helt nytt sätt att bygga. (o.å) sista sidan.
98